Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Megaron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1475
Meibomska körtlarna-Meier-Gracfe
1476
tetet i Helmstedt. Han vann ett namn inom
anatomien genom upptäckten (1666) af de efter
honom benämnda meibomska körtlarna (se d. o.),
genom undersökningar om tungans foramen coecum,
om venernas valvler m. m. M. utgaf farfaderns samt
sina egna afhandlingar och samlingar af källskrifter
(Scriptores rerum germanicarum, 3 bd, 1688). - 3. M
a r c u s M., filolog, f. 1630 i Tön-ning, d. 1711,
utgaf 1652 i Amsterdam en förtjänstfull latinsk öfv.,
jämte kommentar, af de grekiske musikskriftställarna,
Antiquce musicce auc-tores septem (2 bd). Detta
arbete var tillegnadt drottning Kristina, hvilken
till lön inbjöd M. till Sverige, där han anställdes
vid drottningens bibliotek. Efter en tvist med
Kristinas gunstling Bour-delot måste M. likväl
lämna Sverige. Han var 1653-63 k. bibliotekarie i
Köpenhamn, 1663-68 tullförvaltare i Helsingör och
slutligen gymnasielärare i Amsterdam. Se E. Wrangel,
"Sveriges litterära förbindelser med Holland" (1897).
Meibomska körtlarna [ma’j-], Glandulce mei-bomiänce,
anat., kallas efter sin upptäckare, H. Meibom
(se M e i b o m 2), flera små, f ettaf söndrande
körtlar, ordnade i ett lager i ögonlockens fasta
skifvor ("ögonbrosken", larsi). De utmynna på
ögonlockskanterna i en rad små öppningar. G. v. D.*
Meidän. Se Maidan.
Meidäni, arabisk författare, d. 1124 i Nisabur. Hans
förnämsta arbete är en rikhaltig samling af
arabiska ordspråk, som utgifvits i Orienten och
hvaraf en edition med latinsk öfv. ombesörjts af
Freytag ("Arabum proverbia"-, 3 dlr, 1838 -43).
K. V. Z.
Meidell [me7 j-], Me j de 11, Meydell, norsk släkt,
härstammar från den gamla estländska adelsätten Ma
i j del l (se d. o.), som vann äfven svenskt adelskap.
1. Jakob Gerhard M., militär, f. 1786 i Gran,
Kristians amt, d. 4 jan. 1876 i Kristiania, blef
1839 öfverste och chef för artilleribrigaden och
var 1847-55 generalmajor. 1811-44 var M. lärare
först vid norska landtkadettkåren och sedermera
(i krigshistoria och topografi) vid militaere
höjskolen. Han fick som författare grundläggande
betydelse för norsk militärvetenskap. Han skref
bl. a. den uppseendeväckande anonyma broschyren
Felttoget i Norge 181å (1815) med följdskriften Nöiere
oplysninger til felttoget i Norge 18H (i P. A. Munchs
"Norsk maanedsskrift", VI, 1860), Forsög til en
Icerebygning i krigskunsten (2 bd, 1825-26; 2:a
uppl. 1837), Föreläsning er över de jorenede rigers
försvar (tr. som manuskript, 1840), Hvorledes bör
den norske landkrigsmagt indrettes for ät svare til
dens unionelle bestemmelse? (1862) m. m. M. var med
om att stifta det Militsere samfund (1825) och att
uppsätta "Militairt tids-skrift" (1830). Han arbetade
kraftigt för införandet af allmän värnplikt. - Litt.:
D. Schnit-ler, "Blade af Norges krigshistorie" (1895),
och J. B. Halvorsen, "Norsk forfatterlexikon", IV. -
2. Kristian Henrik Nikolai M., den föregåendes
brorson, mineralog, f. 21 april 1822 i Vang,
Hedemarkens amt, d. 17 febr. 1899, var secLn 1865
bergmästare i östra sunnanfjällska distriktet, skref
bl. a. afhandlingar om de silfver-förande gångarnas
bildningssätt i Kongsbergsgruf-vorna (i "Nyt magazin
f. naturvidensk.", VII-
IX, 1853 ff.) samt framlade sin lifsåskådning i En
bog (1864) samt i To afhandlinger. I. Friheden. IL
Sandheden (1892). - 3. T hor v al d M., den
föregåendes broder, forstman, f. 21 sept. 1824
i Ringsaker, Hedemarkens amt, d. 28 okt. 1908,
var 1857-74 forstmästare i Hedemarken, och hans
verksamhet på denna post blef af grundläggande
betydelse. Viktigast bland hans forstafhandlingar är
Om f or anställning er til en mere huus-holderisk
behandling af Norges skove (1858). - 4. Ditmar M.,
publicist, f. 24 jan. 1826 i Bergen, d. 13 juli
1900 i Kristiania, uppsatte 1849 det oppositionella,
humoristisk-satiriska halfmå-nadsbladet "Krydseren"
(se d. o.), som slog så lifligt an, att det snart
blef veckotidning. 1855 omdöpt till "Aftenbladet"
(se d. o.), redigerades denna tidning af M. i
frisinnad, på det liberala intelligenspartiet beräknad
riktning till 1879. 1884 -98 var M. bibliotekarie
vid Deichmannska biblioteket, sedan 1888 därjämte vid
läsesällskapet Athenseum i Kristiania. 1884-85 utgaf
han en liten "Norsk maanedsskrift for literatur,
kunst og politik". Af sina artiklar i "Krydseren"
utgaf han ett urval, Paa kry ds og paa tvcers (2
saml., 1888-89). - 5. Glor T hor val d M., son till
M. 2, jurist, publicist, f. 29 maj 1851 i Kongs-berg,
höjesteretsadvokat 1878, höjesteretsassessor 1899,
ursprungligen en ytterlighetsman, sedan mera moderat,
har i en ofta tillspetsad, paradoxal form framlagt
sina politiska och sociala åsikter i bl. a. Tro,
I-VI (1901-03), Politik. Et valgmanifest (1903)
och Fremtiden her i landet (1908). - 6. Nicolai
M., den föregåendes son, skulptör, f. 1877, elev
af sin morbroder St. Sinding, 1893 -95 bosatt
i Kristiania, har till specialitet trä-snideri
i dekorativ karaktär. Han har bl. a. nt-fört
altarprydnad med figurer i Borgunds och Aalesunds
kyrkor. 1-5. K. V. H. 6. G-g N.
Meidell [me7j-], F r e d e r i k, dansk historiker,
f. 1833, blef 1852 löjtnant, deltog i 1864 års
krig och var 1865-1905 kapten i reserven. Skr.:
Fra enevceldens dcemring i Danmark (1884), ett
försvar för marsken A. Billes uppförande 1644 och
1657, Militarismen i Danmark, belyst ved historiske
skild-ringer (behandlande perioden 1663-71, 1892),
och Bille-cettens historie (afd. 2, 1600-1883, 1893).
E. Ebg.
Meiderich [ma7j-], fabriksstad i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), nära Ruhr och
Rhen, blef stad 1894 och förenades 1905, då det hade
40,162 inv., jämte Ruhrort och Beeck med Duisburg
till ett stadssamhälle.
Meidingers element [ma7j-] 1. Meidingers stapel. Se
Galvaniskt element, sp. 667. Det uppfanns af tyske
fysikern Heinrich M e i d i n g e r, f. 1831,
d. 1905, 1869-1904 professor vid tekniska högskolan
i Karlsruhe.
Meidum. Se Me d u m.
Meier-Graefe [majer-], Julius, tysk konstförfattare,
f. 1867 i Reschitza, skref romanen Nach Norden (1893),
var med om att uppsätta tidskr. "Pan" 1895 och var
jämte 0. Bierbaum dess redaktör, bodde några år i
Paris, delvis som köpman, grundlade konsthandeln
"Maison möderne", men är nu bosatt i Berlin. Han är
en ytterst lif aktig konsttolkare, ultramodern i sina
synpunkter, gärna hågad för omvärdering af fastslagna
åsikter, ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
