- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
109-110

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mendoza. Se Alarcon y Mendoza - Mendoza, F. D. de. Se Guerrero - Mendozit, miner. - Meneclidas. Se Menekleidas - Mened, jur., en falsk utsaga - Menedemos, filosof från Eretria - Menefta, egyptisk konung. Se Merenptah - Menekleidas, forntida grek - Menelaion. Se Menelaos, grek. myt. - Menelaos, grek. myt. - Menelaos (Bibeln) - Menelaos, grekisk bildhuggare - Menelaos, grekisk matematiker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mendoza [-då’tha]. Se Alarcon y Mendoza.

Mendoza [-då’tha], F. D. de. Se Guerrero.

Mendozit, miner., trådiga aggregat af natron-alun
– Na Al(SO4)2 – från Mendoza och Melos.
A. Hng.

Meneclidas. Se Menekleidas.

Mened, jur., en falsk utsaga, som bekräftas med ed
eller afges på förut aflagd ed. Hvarje dylik utsaga
blir dock ej straffbar, utan strafflagarna inskränka
sina straffbestämmelser till sådana fall, i hvilka
det är fråga om en medvetet falsk utsaga samt om en
ed, som aflägges inför offentlig myndighet. Vissa
lagar medtaga ej ens alla sådana eder. Enligt den
svenska strafflagen kap. 13 förutsättes edgång
inför domstol eller annorstädes efter domstols
förordnande. Straffet för mened är efter denna lag
straffarbete fr. o. m. två t. o. m. sex år jämte
förlust af medborgerligt förtroende för alltid. Detta
straff skärpes, om meneden bidragit till, att en
oskyldig person blifvit fälld till straff, som han
till fullo eller till någon del undergått. Däremot
nedsättes straffet, om menedaren af egen drift
återkallar sin falska utsaga, förrän annan lidit skada
däraf. Ett ringare straff inträder ock, då den, som
höres på ed, af obetänksamhet förtiger, hvad honom
till upplysning i målet är veterligt. Likställdt
med mened är alltid det fall, då bekännare af
sådan lära, som ej medger edgång, efter att ha
erhållit rätt att utbyta eden mot annat vedertaget
bekräftelsesätt, så bekräftat en falsk utsaga,
äfvensom, enligt svensk rätt, då någon vittnat falskt
inför rätta, när ed varit honom eftergifven. I nyare
främmande strafflagstiftning, t. ex. den norska,
bestraffas principiellt hvarje medvetet falsk
skriftlig eller muntlig förklaring, som afges inför
offentlig myndighet vid sådana tillfällen, då man är
rättsligen skyldig att afge dylik, hvarvid emellertid
straffet väsentligen skarpes, om förklaringen är
beedigad eller eljest afgifven under edsansvar.
J. H-r. (N. S-g.)

Menedemos (grek. Merfårj/ioe, lat. Menedemus),
forngrekisk filosof från Eretria på Eubea omkr. år
300 f. Kr. Han anslöt sig att börja med till Stilpon,
en af de ledande männen inom den megariska skolan,
men skall sedan ha närmat sig den af Faidon
grundlagda eliska skolan. Äfven säges han i Aten
ha hört Platon. Men detta stämmer ej öfverens
med uppgifterna om hans lefnadstid. Efter
återkomsten till sin fädernestad bildade han
där den s. k. eretriska skolan. Om innehållet
af hans filosofiska läror är intet närmare
bekant, då han ej efterlämnat några skrifter.
A. M. A.

Menefta, egyptisk konung.Se Merenptah.

Menekleidas (grek. MsvExfotfirt?, lat. Meneclidas),
en ärelysten och ränksmidande talare och folkledare
i det forngrekiska Tebe, hätsk motståndare till
Epameinondas och Pelopidas. För lagstridigt
tillvägagående dömd till böter, sökte han åvägabringa
en revolution, hvilket dock misslyckades och troligen
kostade honom lifvet.
A. M. A.

Menelaion. Se Menelaos, grek. myt.

Menelaos (grek. MEVÉ}.ECO? och AfrW/.«o£,
lat. Menelaus), grek. myt., son af Atreus, härskaren
i Mykenai, och yngre broder till Agamemnon, ärfde
genom sin gemål, den sköna Helena (se d. o.),
konungadömet i Sparta. Då Helena bortröfvades af
Paris, blef detta anledning till Trojanska kriget,
i hvilket M. var en bland de mest framstående
hjältarna. Han skildras af Homeros som tapper i
striden, ståtlig till utseendet och värdig i hela sitt
uppträdande, men f. ö. af ett fridsamt lynne och gärna
underordnande sig Agamemnon. Under hemfärden från
Troja blef han med en del af sin flotta väderdrifven
till Egypten och irrade sedan länge omkring vid de
östra Medelhafskusterna, tills han omsider efter
åtta års irrfärder med Helena återkom till Sparta,
där han länge lefde lycklig och vänsäll. Som en
gudarnas älskling säges han t. o. m. ha undgått
döden och blifvit lefvande förflyttad till Elyseiska
fälten. Emellertid visade man på berget Therapne vid
Sparta hans och Helenas graf med en däröfver uppförd
helgedom (Menelaion), af hvars grundmurar man i senare
tider trott sig återfinna några lämningar. M. och
Helena dyrkades där som halfgudar (heroer).
A. M. A.

Menelaos hette enligt 2 Makk. 4: 23 en man, som år 171
f. Kr., utan att själf vara af prästerlig släkt, genom
pengar förstod att af den syriske konungen Antiochos
Epifanes tillhandla sig öfversteprästvärdigheten
i Jerusalem i st. f. den närmaste företrädaren
Iason. Enligt 2 Makk. 4: 34 ff. skall han äfven ha
varit orsak till den laglige öfversteprästen Onias
III:s (Iasons närmaste företrädares) undanröjande
samma år. Riktigheten af denna uppgift betviflas dock
af åtskilliga nyare forskare. I hvarje fall innebär
aflägsnandet af Onias III och Iason, som båda voro
af prästerlig släkt, och insättandet af en man, som
icke hade någon i lag grundad rätt till detta ämbete,
en så allvarlig åtgärd, att Danielsboken just därför
betecknar året 171 f. Kr. som en ödesdiger tidpunkt
i hela folkets historia (Dan. 9: 26). Och de därpå
följande oroligheterna, som framkallades däraf,
att Iason ej ville afstå från sin rätt till ämbetet,
gåfvo Antiochos Epifanes en kärkommen anledning att
gripa in och tukta judarna, hvilket
i sin tur framkallade den makkabeiska
frihetsstriden (se vidare Makkabéer).
E. S-e.

Menelaos, grekisk bildhuggare i Rom under Augustus’
tid, lärjunge af Stefanos, som åter hade studerat
under Pasiteles, den romersk-grekiska skolans
hufvudman, hvilken arbetade åt Augustus. Af M. finnes
i behåll en mycket berömd marmorgrupp i Villa
Ludovisi, som dock torde vara kopia efter något
framstående grekiskt original, att döma af motsatsen
emellan den utmärkta kompositionen och det något
torra utförandet. Gruppen, som i
2 figurer skildrar återseendet emellan en mor och
hennes son, har efter olika förklaringar
blifvit kallad Penelope och Telemachos,
Theseus och Aithra, Elektra och Orestes, men
benämnes numera efter Otto Jahns tydning
Aipytos och Merope, hvilken med sonens hjälp
vill hämnas på sin senare gemål, hennes förre
makes mördare.
C. R. N.*

Menelaos, grekisk matematiker i slutet af 1:a
årh. e. Kr., författade en uppsats om sfäriska
trianglar, hvartill det grekiska originalet
är förkommet, men som blifvit bevarad genom
öfversättningar på arabiska och hebreiska. Däri
förekommer bl. a. den viktiga transversalsatsen
(Menelaos’ teorem), som fastställer relationen emellan
de sex

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free