- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
395-396

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meza, Kristian Julius de - Mézar, fr., ridk. Se Mesair - Méze, stad i franska Hérault - Mézeray, François Eudes de - Mezereïn, farm. Se Daphne - Mezger, Johan Gregorius - Mézieres, hufvudstaf i franska Ardennes - Mézieres, Alfred Jean François - Mézieres-skolan, skola för fästningsingenjörer - Mezkal, Mezkalin. Se Meskalin - Mezovon, bergknut. Se Lakmon - Mezquite, bot. Se Bouteloua - Mezza. Se Mezzo - Mezzadria, it., hälftenbruk. Se Italien - Mezzanin, bygnk., halfvåning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla genom sin kallblodighet och sitt lugn
under striden. Han blef 1849 öfverste och
brigadchef, fick senare kommandot på Als och
förde därifrån sin brigad till Fredericia, där
han med utmärkelse deltog i utfallet 6 juli. Till
belöning därför blef han generalmajor och chef
för artilleriet. Efter en långvarig och smärtsam
sjukdom 1850 följde M. som konvalescent general
Kroghs stab i slaget vid Isted. Då Schleppegrell
stupade där, öfvertog M. kommandot öfver hans
division och bidrog till slagets lyckliga utgång
samt behöll befälet till krigets slut. 1851–56
var han chef för artilleribrigaden och 1856–58
generalinspektör för artilleriet samt 1855–57
ordf. i befästningskommittén och verkade där med all
ifver för Dannevirkes befästande. 1858–63 var han
kommenderande general i Slesvig. Då kriget hotade i
jan. 1864, blef M. högste befälhafvare öfver hären
vid Dannevirke och afvisade 1 febr. i bestämda
ordalag den preussiske fältmarskalken Wrangels
uppmaning att utrymma Slesvig. Man väntade därför
allmänt ett hårdnackadt försvar af Dannevirke. Men
efter fäktningarna vid Mysunde och Jagel 2 och 3
febr. beslöt M., sedan han 4 febr. hållit krigsråd med
underbefälhafvarna, att utrymma Dannevirke, befarande,
att hären skulle bli kringränd eller upprifven,
om återtåget företoges senare. Från militärisk
synpunkt tyckes detta beslut ha varit riktigt,
ehuru oenighet härom rådt bland fackmän ännu de
senaste åren; men fullkomligt oväntadt, som det var,
verkade det öfverväldigande på folket och beröfvade
det dess lugna tillförsikt, hvilket utöfvade ett
förlamande inflytande under hela den öfriga delen af
kriget. M. blef därför också strax återkallad till
Köpenhamn och 28 febr. skild från öfverkommandot,
mot generalernas önskan, hvilka fortfarande
hyste tillit till honom. Efter krigets slut fick
M. afsked. Jfr J. Nörregaard, "Tre hovedpersoner
og tre hovedbegivenheder i 1864" (1884), och
Pontoppidan, "General de Meza i 1864" (1907).
E. Ebg.

Mézair [mesar], fr., ridk. Se Mesair.

Mèze [mas], stad i franska dep. Hérault
(Languedoc), vid étang de Thau. 5,046 inv. (1901;
som kommun 6,107 inv.). Brännvinsbrännerier och
framställning af hafssalt (årligen 25,000 ton).
J. F. N.

Mézeray [mesrä], François Eudes de, fransk
historieskrivare, f. 1610, d. 1683 i Paris, var
krigskommissarie under flandriska fälttåget 1635
och egnade sig från 1637 med utomordentlig ifver åt
historiska studier. Han blef 1649 medlem af Franska
akad. och 1675 dess ständige sekreterare. M:s Histoire
de France
(3 bd, 1643–51) mottogs med stort bifall
och är ett ganska förtjänstfullt arbete för tiden
fr. o. m. Ludvig IX, äfven med afseende på säkerhet
i uppgifter. I ett sammandrag af nämnda verk, Abrégé
chronologique
etc. (1668), uttalade M. sig så skarpt
om beskattningsförhållandena i Frankrike, att Colbert
till straff indrog en pension, hvilken M. uppbar som
kunglig historiograf. En staty öfver M. är rest i
Caen. – Hans broder, Jean Eudes (se d. o.), stiftade
eudisternas kongregation.

Mezerein, farm. Se Daphne, sp. 1387.

Mezger [mertsger], Johan Georgius, nederländsk läkare,
f. 22 aug. 1839 i Amsterdam,
d. 4 mars 1909 i Paris, promoverades 1863 i
Leiden till med. doktor efter en dissertation
öfver ledvridningars behandling genom massage (se
d. o.). Han var därefter under flera år anställd
som biträdande läkare vid den af professor van
Geuns ledda inre universitetskliniken i Amsterdam,
fick därunder ofta tillfälle att med massage
framgångsrikt behandla olika former af förlamningar
och uppmuntrades däraf att h. o. h. egna sig åt denna
gren af läkarvetenskapen. Genom lyckade kurer vann
han utomordentligt rykte, så att hans mottagningar
i Amstelhotellet i Amsterdam besöktes af sjuka från
hela den civiliserade världen.

Mézières [mesiär], hufvudstad i franska
dep. Ardennes (Champagne), på högra sidan af
floden Meuse, som nästan fullständigt omger
staden och skiljer den från den på andra sidan
belägna staden Charleville. 7,007 inv. (1906; som
kommun 9,393). Järnindustri. Fästningsverken liksom
citadellet voro ett verk af Vauban; de slopades 1885
och 1886. M. betraktades under medeltiden som en af
de fastaste platser i Frankrike. 1521 försvarades
det med framgång af Bayard mot en stor kejserlig
armé. 1815 intogs M. af preussarna efter en långvarig
belägring. I senaste fransk-tyska kriget kapitulerade
M. 2 jan. 1871 efter ett par dagars beskjutning,
som förstört en afsevärd del af staden.
(J. F. N.)

Mézières [mesiär], Alfred Jean François,
fransk litteraturhistoriker, f. 1826 i Réhon
(dep. Meurthe-et-Moselle), blef 1863 ord. professor
i utländsk litteratur vid Sorbonne och 1874
medlem af Franska akad. Han blef 1881 led. af
deputeradekammaren, där han slöt sig till vänstern,
och 1900 senator. Af hans arbeten märkas Shakespeare,
ses oeuvres, et ses critiques
(1861, 7:e uppl. 1903;
prisbelönt af Franska akad.), Predécesseurs et
contemporains de Shakespeare
(1863, 4:e uppl. 1905;
belönt med ett montyonskt pris), Contemporains et
successeurs de Shakespeare
(1864), Dante et l’Italie
nouvelle
(1865), Pétrarque (1867, 3:e uppl. 1895;
belönt med ett montyonskt pris), Goethe, les oeuvres
expliquées par la vie
(2 bd, 1872–73; 3:e uppl. 1895),
Vie de Mirabeau (1891) och Morts et vivants (1897).

Mézières-skolan [mesiar-], en skola för
fästningsingenjörer, urspr. förlagd till staden
Mézières, sedermera flyttad till Metz, stiftades
1750 af Cormontaigne. Den är särskildt bekant
för sin systematiskt utarbetade normalform för en
fästningsfront enligt bastionssystemet, hvilken
normalform under namnet place idéale allmänt gällde
som oöfverträfflig, till dess Montalembert i slutet af
1700-talet bröt stafven öfver densamma. "Place idéale"
var eg. endast en förbättrad upplaga af Cormontaignes
befästningssystem. Skolans mest framstående ingenjörer
voro Châtillon, Duvigneau och Noizet de S:t Paul.
O. A. B.*

Mezkal, Mezkalin. Se Mescal.

Mezovon, bergknut. Se Lakmon.

Mezquite, bot. Se Bouteloua.

Mezza [me’ddsa]. Se Mezzo.

Mezzadria [meddsa-], it., hälftenbruk. Se Italien,
sp. 1032.

Mezzanin [me’tsa-; it. mezzanino, af mezzo, half],
bygnk., låg mellanvåning, halfvåning, entresolvåning
(se d. o.). I de italienska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free