- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
437-438

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Midas, son af Gordios - Midasapsläktet, midas, zool. Se Primates - Midasgrafven. Se Klippgrafvar - Midasöron, "åsneöron". Se Midas - Midd., förkortning för Middendorff, A. T. v. - Middag, astron - Middagsarbete. Se Bestick, sjöv. - Middagsförbättring, astron. Se Korresponderande höjder - Middagshöjd, astron. Se Meridianhöjd och Middag - Middagslinje. Se Meridian - Middagsrapport. Se Bestick, sjöv. - Middelboe, Bernhardt - Middelburg - Middelburg 1. Hufvudstad i nederländska Zeeland - Middelburg 2. Stad i Transvaal, Syd-Afrika - Middelburg 3. Stad i Kapkolonien - Middeldorpf, Albrecht Theodor - Middelfart, dansk stad på Fyn - Middelfartsund. Se Middelfart - Middelgrunden, grund i Öresund - Middelgrundsfortet, ett af Köpenhamns sjöfort - Middelskole, no. Se Mellanskola 2 - Middelthun, Julius Olavus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afsatte guldhaltig sand. Hela denna i olika former
förekommande saga tyder på ett nära samband emellan
M. och Dionysos. Sannolikt var M. liksom Marsyas
(se d. o.) urspr. en till Dionysos’ följe hörande
satyr, och de åsneöron, hvarmed han säges ha varit
utrustad, torde i själfva verket ha varit de för
satyrerna utmärkande bocköronen. Detta attribut
har i sin ordning gett upphof eller åtminstone
en anknytningspunkt åt en annan saga, att vid en
musikalisk täflan mellan Pan och Apollon M. ensam
bland alla prisdomarna gaf företrädet åt den
förres flöjtspel och därför af Apollon straffades
med åsneöron, som han sedan förgäfves sökte dölja
under sin frygiska hufvudbonad. I det attiska
satyrdramat var M. en ofta förekommande figur.
A. M. A.

Midasapsläktet, Midas, zool. Se Primates.

Midasgrafven. Se Klippgrafvar, sp. 297.

Midasöron, "åsneöron". Se Midas.

Midd., vid latinska djurnamn förkortning för ryske
zoologen A. T. v. Middendorff (se d. o.).

Middag, astron., det tidsmoment, då solen befinner
sig i eller passerar meridianen i sin öfre
kulmination. Man skiljer emellan sann middag och
medelmiddag, af hvilka den förra inträffar, när den
verkliga solen, den senare, när den s. k. medelsolen
(se d. o.) är i meridianen. Inom astronomien
räknar man dygnets början vid middag, således 12
timmar senare än det borgerliga dygnets början.
E. J. (B-d.)

Middagsarbete. Se Bestick, sjöv.

Middagsförbättring, astron. Se Korresponderande
höjder.


Middagshöjd, astron., solens höjd i meridianen,
eller vid "sann middag". Se Meridianhöjd och Middag.
(B-d.)

Middagslinje. Se Meridian.

Middagsrapport. Se Bestick, sjöv.

Middelboe [-bo], Bernhardt, dansk målare,
f. 1850 i Ribe, är känd genom porträtt och genom
den populära taflan skalden Ewalds död (1877).
Ph. W.*

Middelburg. 1. Hufvudstad i nederländska
prov. Zeeland, midt på ön Walcheren, genom järnväg
och en bred kanal förenad med Vlissingen. 19,002
inv. (1903). Staden, omgifven af kanaler, är
prydligt byggd och har många vackra byggnader,
bland hvilka särskildt må nämnas det af Karl
den djärfve i sengotisk stil uppförda rådhuset,
hvars fasad prydes af 25 statyer af grefvar och
grefvinnor af Holland och Zeeland, samt Nieuwe
kerk, med monument öfver de båda sjöhjältarna,
bröderna Cornelis och Jan Evertsen. Gymnasium, högre
borgarskola, lärarseminarium, provinsbibliotek,
ett mindre konstmuseum samt naturhistoriskt och
antikvariskt museum, tillhörigt Zeelands konst- och
vetenskapssamfund. Hufvudnäringen är handel, som
ännu är ganska liflig, ehuru den transmarina handeln
är betydligt mindre omfattande än förr. – 2. Stad
i Transvaal, Syd-Afrika, vid en af Olifant rivers
källfloder, 1,550 m. ö. h. 5,085 inv. (1904). Stort
stenkolsfält. – 3. Stad i Kapkolonien, n. v. om Port
Elizabeth. 6,137 inv. (1904).
1–3. (J. F. N.)

Middeldorpf, Albrecht Theodor, tysk kirurg,
f. 1824 i Breslau, d. där 1868, blef 1846 med. doktor
samt 1854 e. o. och 1856 ord. professor i kirurgi och oftalmiatrik
i sin födelsestad. Hans största vetenskapliga berömmelse är
införandet af galvano-kaustiken inom kirurgien. Han
hade visserligen i detta afseende en föregångare i
finnen G. S. Crusell, men det var egentligen genom
M:s undersökningar, som denna operationsmetod vann
insteg. Sin första galvano-kaustiska operation på
människa utförde han i slutet af mars 1853. Han
meddelade resultaten af sina hithörande arbeten
i Die galvanokaustik, ein beitrag zur operaticen
medizin
(1854, af vet. akad. i Paris 1856 belönt med
montyonska priset). Bland M:s öfriga vetenskapliga
arbeten må nämnas Beiträge zur lehre von den knochenbrüchen
(1853) och Abrégé de la galvanocaustie (1867).
R. T-dt.

Middelfart, dansk stad på Fyn, vid smalaste delen
af Lilla Belt, omkr. 750 m. från Snoghöj i Jylland,
hvartill förr öfverfarten egde rum. Farvattnet
kallas här Middelfartsund l. Snævringen. 5,812
inv. (1912). Flera större fabriker. Fiske är en viktig
näringskälla, under det att den forna tumlarfångsten
h. o. h. upphört. Sedan 1865 är M. förbundet med
Odense genom en järnväg, som fortsätter till det 4,5
km. nordligare belägna Strib, hvarifrån ångfärja
går till Fredericia. I närheten ligga herrgården
Hindsgavl och sedan 1888 en vårdanstalt för 700
sinnessjuka. M. nämnes första gången 1231, förstördes
1287 af konungamördarna och led mycket under kriget
med svenskarna 1659. 1496 fick M. köpstadsrättigheter.
E. Ebg.

Middelfartsund. Se Middelfart.

Middelgrunden, grund i Öresund, emellan Amager
och Saltholmen, 6 km. långt från n. till s. och
2 km. bredt, delar inloppet till Köpenhamn i två
segelleder, af hvilka den västra kallas Kongedybet
och den östra Hollænderdybet. På M. finnas ett fort
(se Middelgrundsfortet) och ett stort fyrtorn. 14
andra grund i de danska farvattnen bära samma namn.
E. Ebg.

Middelgrundsfortet, ett af Köpenhamns sjöfort,
byggdes 1885–94 på Middelgrundets nordligaste spets 4
km. n. ö. om Trekroner och består af ett kasematteradt
centralverk med däröfver liggande tjock traverserad
jordvall; ryggen stänges af en kasemattbyggnad, och
fortet omges af en betongblocksjetée (jfr Kustfort).
Bestyckningen utgöres af 5 svåra, 12 medelsvåra
och 13 lätta kanoner med uppgift att behärska inloppen
till Kongedybet och Hollaenderdybet samt att samverka
med Charlottenlunds- och Kalkbrænderibatterierna
samt Trekroner. Enligt 1909 års riksdagsbeslut
skall M. inom närmaste tiden ytterligare förstärkas.
L. W:son M.

Middelskole, no. Se Mellanskola 2.

Middelthun, Julius Olavus, norsk skulptör, f. 3
juli 1820 i Kongsberg, d. 5 maj 1886, var son till
en myntgravör. Äfven M. utbildade sig till gravör
och reste 1840 till Köpenhamn för att studera vid
konstakademien. Först 1851 beslöt han helt egna sig
åt skulpturen, begaf sig till Rom och började arbeta
på Molins ateljé. 1859 bosatte han sig i Kristiania,
där han blef lärare vid teckningsskolan samt medlem
af Nationalgalleriets och Konstindustrimueets
styrelser. M. var en samvetsgrann och intelligent
konstnär, som trots sin ganska ringa produktivitet
ej varit utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free