- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
523-524

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Millefiori 3. Se Glasfabrikation - Mille-fleurs. Se Millefiori - Millefolium, bot., farm, "röllekan" - Millén, Johan Anton - Millennium, tusenårsfest. Se Kiliasm - Millenniumljus, tek. Se Glödljus - Millepora, zool. - Miller, Philip - Miller, Gerhard Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Glas med blomstermönster af olika färgade,
sammansmälta glastrådar. Se Glasfabrikation, sp. 1283.

Mille-fleurs [millflör]. Se Millefiori.

Millefolium, bot., farm., ett i det svenska talspråket
ofta användt rent latinskt namn (af mille, tusen,
och folium, blad) å den allmänna röllekan (röllikan),
Achillea millefolium L. (se fig.), som hör till fam. Compositæ,
afd. Tubulifloræ, och igenkännes genom den
lilla halfklot- eller äggformiga blomholken,
bildad af flera rader tegellagda fjäll, det
fjälliga blomfästet, de fåtaliga (vanligen 5)
hvita eller rödlätta strålblommorna, hvilkas bräm
är kort och bredt, samt de plattadt vigglika, släta
skalfrukterna. Bladen äro, såsom namnet millefolium
antyder, delade (2–3 gånger) i ytterst talrika små,
smala, jämbreda, uddspetsade flikar. Millefolium
är en af de allmännast förekommande växterna å
våra ängsbackar, åkerrenar och torra gräsmarker i
allmänhet. Stjälken är vanligen hårig, ganska seg och
således svår nog att afslita. De i jämnhöga knippen
sittande små blomkorgarna insamlas under blomningen
genom stjälkens afklippande nedanom knippet. De
torkade blomkorgsknippena, den förr officinella drogen
Flos millefolii, ha aromatisk, bitter smak och ganska
stark lukt. Dessa egenskaper bero på en blåfärgad
flyktig olja och ett bitterämne, achillein. Röllekan
är ett af menige man mycket värderadt läkemedel,
mest i form af "millefoliumbrännvin" (blommorna
lagda i brännvin), hvilket begagnas till omslag å
svullnader efter stötar eller å såriga ytor samt,
invärtes, emot "magplågor" (diarré med knip och
smärtor i buken). Extractum millefolii, bittert och
"magstärkande", har varit upptaget i farmakopén.
O. T. S. (G. L-m.)
illustration placeholder
Achillea millefolium (rölleka). 1 växtens öfre del,

2 blomkorg, 3 frukt.


Millén, Johan Anton, biskop, f. 10 jan. 1811 i Åsele
socken, Härnösands stift, d. 11 sept. 1863 i Stockholm,
blef 1830 student i Uppsala, 1836 filos. magister
samt 1840 teol. kandidat och docent i kyrkohistoria.
Därefter företog han en utländsk studieresa. Hösten 1845
förestod han Kalsenianska professuren i Uppsala, blef 1846 lektor
i Karlstad och bestred 1847–59 rektorsbefattningen
där. Från 1857 var han utnämnd kyrkoherde i Ör. 1859
utnämndes han till biskop öfver Karlstads stift
samt blef 1860 teol. doktor. M. ådagalade mycket
nit och verksamhet såväl vid handhafvandet af
rektorssysslan som vid stiftsstyrelsen och gjorde sig
vid de riksdagar han bevistade (1856–58, 1859–60 och
1862–63) bemärkt för sina om mycken tolerans vittnande
uttalanden. Ett af M. utgifvet Grekiskt och svenskt
handlexikon öfver Nya testamentets skrifter
(1853)
vann berättigadt bifall och vidsträckt användning.

Millennium (af lat. mille, tusen, och annus, år),
tusenårsfest; det tusenåriga riket. Se Kiliasm.

Millenniumljus, tekn. Se Glödljus, sp. 1353.

Millepora (af lat. mille, tusen, och grek. poros,
fint rör), zool., släkte tillhörande ordningen
Hydrocorallina, klassen Hydrozoa bland Coelenterata (se
d. o., sp. 483). M. har ett kalkskelett, som vanligen
bildar massiva eller greniga stockar, hvilkas yta
är försedd med en mängd små öppningar eller porer,
i hvilka djuren sitta och dit de kunna draga sig
in. Dessa porer fortsättas in i kalkskelettet och
äro genom tvärbottnar afdelade i rum, af hvilka
djuret bebor endast det yttersta. Släktet förekommer
såväl lefvande som fossilt (i tertiärsystemet).
B. L-n.*

Miller [mi’la], Philip, engelsk
trädgårdsföreståndare, f. 1691, d. 18 dec. 1771 i
Chelsea, började sin bana som trädgårdsbiträde hos sin
fader i Deptford och idkade därefter blomsterodling
på egen hand, till dess den berömde naturforskaren
och mecenaten sir Hans Sloane förmådde honom att bli
assistent hos Ellis, föreståndaren för den ansedda
Chelseaträdgården, och då denna 1722 skänktes af
Sloane till apotekarsällskapet, blef M. föreståndare
efter Ellis. M. vann stor ryktbarhet ej blott genom
sina framgångar i trädgårdskonsten, hvarigenom han
förvärfvade sig hedersnamnet "hortulanorum princeps"
("trädgårdsodlarnas furste"), utan äfven genom
sitt stora, innehållsrika, åt den systematiska
botaniken likaväl som åt hortikulturen egnade arbete
The gardener’s and florist’s dictionary (1724; 10
eng. uppl.; helt eller delvis öfv. på flera andra
språk). M. låg i korrespondens med botanister i
alla länder (äfven Linné, som 1736 besökt Chelsea
på uppdrag af Clifford), och han leddes därigenom
på den tanken att utge ett verk med illustrationer
till alla kända växtsläkten. Resultatet däraf
blef praktverket Figures of the most beautiful,
useful and uncommon plants
(2 bd, 1760, med 300
kolorerade taflor efter växter, som odlats i
Chelsea). Hans efterlämnade rika herbarium köptes
af sir Joseph Banks och eges nu af British museum.
C. Lmn.

Miller, Gerhard Friedrich, rysk historiker och
upptäcktsresande, f. 1705 i Herford i Westfalen,
d. 1783, kom 1725 till Petersburg och inskrefs som
student vid den nybildade vet. akad., meddelade
undervisning i historia och geografi vid gymnasiet
och redigerade akademiens periodiska skrifter. Som
deltagare i den s. k. andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free