- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
627-628

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minsta kvadratmetoden, mat. - Minsta motståndslinjen, krigsv. Se Fältmina - Minster, eng. Se Münster - Minstrel, eng., spelmän och sångare - Mintimmer, skogsh., rundtimmer - Minto, baronet- och earltitel - Min-tscheng-pu., i Kina namn på ett ministerie - Mintub, sjöv. Se Torpedtub - Minturnae. Se Minturno - Minturno, stad i italienska Caserta - Minucius, romersk släkt - Minucius 1. Marcus M. Rufus - Minucius 2. Marcus M. Felix - Minuend, mat. Se Subtraktion - Minuetto, M. secondo, it. Se Menuett - Minuit, Peter - Minus l. Minustecken, mat. - Minusinsk, stad i Sibirien - Minusinska tataret. Se Kojbaler - Minuskel, liten bokstav. Se Majuskel - Minustecken. Se Minus - Minut - Minut 1. Vid vinkelmätning sextiondelen af en grad (se Grad 2) - Minut 1. Vid tidmätning sextiondelen af en timme

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det sannolikaste värdet, erhåller man en helt annan
metod, där sannolikhetsfunktionen, d. v. s. den
funktion, som uttrycker felens fördelning efter
deras olika storlek, är en annan och där således
resultaten bli väsentligen olika. Emellertid har det
visat sig, att i vanliga fall minsta kvadratmetoden
är den lämpligaste metoden. Spår till densamma
finnes redan hos Lagrange, men förtjänsten af dess
utbildande tillhör i första rummet Gauss, Legendre
och Laplace. Sedermera har metoden blifvit behandlad
af flera författare, hvilka dock delvis utgått från
olika förutsättningar och därför stundom kommit
till stridiga resultat. Särskildt gäller detta
för det fall, att de ingående storheterna ej äro
oberoende af hvarandra, ett fall, som först utförligt
behandlats af Bienaymé (1850). Jfr F. W. Hultman,
"Minsta qvadratmetoden" (1860), Merriman, "A list
of writings relating to the method of least squares"
(1877), samt Czuber, "Wahrscheinlichkeitsrechnung"
(1903).
(I. F.)

Minsta motståndslinjen, krigsv. Se Fältmina, sp. 231.

Minster [mi’nsto], eng. Se Münster.

Minstrel [m^nstrol], eng., fr. ménétrier, ménestrel
(se d. o.), var under senaste skedet af medeltiden
i England benämning på de kringvandrande spelmän och
sångare, hvilka vid denna tid trädt i stället för de
af ålder aktade barderna och mestadels nedsjunkit
till taskspelare, kvacksalfvare och gatmusikanters
klass. Huru lågt deras anseende slutligen stod,
synes af drottning Elisabets förordning (1597),
att kringdragande minstrels skulle straffas lika
med landstrykare. Ordet betyder numera i allmänhet
musikant, birfilare. – Biskop Percy gaf i företalet
till "Reliques of ancient english poetry" (1765)
fart åt den föreställningen, att en tidigare
periods mera ädla sångare l. barder burit namnet
minstrels. Detta historiska misstag gick sedan
igen hos romantikerna (W. Scotts "Lay of the last
minstrel", Th. Moores "Minstrel boy", o. s. v.).
(Kj-t.)

Mintimmer (af eng. mine, grufva), skogsh., rundtimmer
om ung. 5 m. medellängd och 10–15 cm. toppmått,
afsedt att användas som pålvirke, hufvudsakligen i
de engelska kolgrufvorna. Mintimret får vara något
krokigt, blått och kvistigt, hvarför det sålunda
är virke af sämre kvalitet, som användes härtill.
W. E-n.

Minto [mi’ntå~ii], baronet- och earltitel inom
engelska släkten Elliot (se d. o. 1–2 och 5–6). –
Gilbert J. M. K. Elliot, 4:e earl af M., afgick
1910 från sin post som vicekonung i Indien.

Min-tscheng-pu, kin., i Kina namn på ministeriet för
den inre förvaltningen.

Mintub, sjöv. Se Torpedtub.

Minturnæ. Se Minturno.

Minturno [-to’rnå], stad i italienska prov. Caserta,
vid Appiska vägen och Garigliano. 5,014 inv. (1901;
som kommun 9,843 inv.). Det motsvaras af den forntida
af ausonerna anlagda staden Minturnæ, som blef
romersk koloni 295 f. Kr. I de stora, af Liris bildade
träsken, där nymfen Marica hade en helig lund och ett
tempel, låg Marius gömd flera dagar (år 88 f. Kr.),
sedan Sulla förklarat honom fågelfri. Ruiner af
teatrar m. m. finnas af den gamla staden. Under den
äldre medeltiden hette M. Trajectum, senare Traetto.
(J. F. N.)

Minucius, romersk släkt, bland hvars medlemmar
må nämnas: 1. Marcus M. Rufus, Fabius
Cunctators underbefälhafvare i 2:a puniska kriget
(se Fabius 4). – 2. Marcus M. Felix, omkr. 200
e. Kr., författare till den äldsta bevarade kristna
skriften på latin, Octavius; denna har formen af en
dialog efter Ciceros mönster; samtalet förlägges till
hafsstranden vid Ostia, där i närvaro af M. Felix
angrepp riktas mot kristendomen af Caecilius, som
skarpsinnigt och vältaligt bemötes af Octavius och
omsider uppger sin ställning. Se vidare J. Paulson,
"Octavius. En dialog. I svensk tolkning" (1901).
H. Sgn.

Minuend (lat. minuendus) som skall minskas),
mat. Se Subtraktion.

Minuetto, M. secondo [minoe’ttå sekå’ndå], it. Se
Menuett.

Minuit [-itt], Peter, kolonien Nya Sveriges förste
guvernör, till börden vallon, f. på 1580-talet i Wesel
vid Rhen, flyttade omkr. 1624 till Holland och utsågs
1625 till guvernör öfver kolonien Nya Nederland,
hvilken han klokt och samvetsgrant styrde till 1631,
då han återkallades på grund af missnöje bland några
af koloniföretagets direktörer i Holland. Återkommen
1632, trädde M. 1635 i förbindelse med svenskarna
och föreslog Axel Oxenstierna en kolonianläggning
vid Delaware. M. framlade våren 1637 sina planer i
Stockholm för rådet, deltog energiskt i organiseringen
af den första expeditionen, afseglade från Göteborg på
Kalmar Nyckel (nov.) som expeditionens ledare och den
planerade koloniens förste guvernör samt landsteg vid
Delaware i mars 1638. Han inköpte land af indianerna,
byggde ett fort vid Minquas Kill och anträdde hemresan
i juni. Därvid anlöptes ön S:t Christopher, och
där blef M. vid ett besök på ett holländskt fartyg
med detta stormdrifven utåt hafvet samt afhördes
aldrig mer. Jfr art. Nya Sverige och Amandus Johnson,
"The swedish settlements on the Delaware 1638–1664"
(2 bd, 1911).
V. S-g.

Minus (lat., "mindre") 1. Minustecken, mat., kallas
det tecken, som sättes emellan två storheter för
att utmärka, att den förra skall minskas med den
senare. Ända sedan midten af 1400-talet begagnas
såsom minustecken ett horisontalt streck, –. Detta
tecken nyttjades dock till en början blott vid ett
enda räknesätt, den s. k. "regula falsi", och fick
först under 1500-talet en allmännare betydelse. Hos
svenska författare anträffas minustecknet
först i skrifter från början af 1600-talet.
(I. F.)

Minusinsk, stad i Sibirien, guv. Jenisejsk, vid
Jenisej. 10,255 inv. (1897). Rikt naturalhistoriskt,
etnografiskt och arkeologiskt museum. Meteorologisk
station. Betydlig handel med spannmål, boskap och
guld. Omgifningen är rik på stenkol, järnmalm och
saltsjöar.
J. F. N.

Minusinska tatarer. Se Kojbaler.

Minuskel (af lat. minusculus, något mindre), liten
bokstaf. Se Majuskel.

Minustecken. Se Minus.

Minut (fr. minute, af lat. minuta, förminskad, liten,
näml. pars, del). 1. Vid vinkelmätning sextiondelen
af en grad (se Grad 2) och vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free