Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moksa, sanskr., "befrielse" - Moksja, flod i Ryssland - Moksjan, kretsstad i ryska Penza - Mokuaveoveo. Se Hawaii - Mokärnshyttan, masugn i Värmlands län. Se Uddeholmsverken - Mol, kem., beteckning för grammolekyl - Mola, Blåsmola, Drufbörd, Månadskalf, Månkalf, Missbörd, Ofostrig börd - Mola l- Orthagoriscus, zool. Se Klumpfisksläktet - Mola l. Mola di Bardi, stad i italienska Bari - Mola - Mola 1. Giovanni Battista M. - Mola 2. Pietro Francesco M. - Mola di Bari. Se Mola - Molanda, gård. Se Morlanda - Molander - Molander, Johan Harald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
absolut vetande redan här i lifvet för fram till
jivanmukti ("befrielse här i lifvet"), då endast
det karman, som börjat bära frukt, skall löpa ut,
men icke skall resultera i någon ny återfödelse. Med
döden kommer så fullständig befrielse för den från
karmans välde frigjorde. – Vetandet, insikten kunde
nås på flera vägar: som viktigast har sedan äldsta
tider gällt den inre försänkningen, intuitionen,
den starkt stegrade själfbetraktelsen (yoga-, dhyana),
som kunde löpa ut i olika grader af extas med
dess följder, allmakt, allvetenhet o. s. v. För de
olika religiösa och filosofiska systemen gälla olika
medel och vägar för uppnående af slutmålet, särskildt
olika arter af späkningar och askes (tapas)
i olika grader. En fullkomlig hängifvenhet (bhakti)
för den personligt tänkte guden (Bhagavant, Krshna)
är hufvudvägen inom en af de förnämsta sekterna af
hinduismen. Den heliga 8-delade vägen, som ärfts
såsom term äfven i buddismen, omfattade sålunda
t. ex. handlande, kunskap, hängifvenhet (karmamarga,
jnanamarga, bhaktimarga) o. s. v. Buddismen förkastade
späkningens väg, men full klarhet fås icke, på hvilka
vägar man kan nå moksa eller nirvana (pal. nibbana),
som är buddisternas term för moksa (se Nirvana). Om
arten och värdet af det stadium eller den tillvaroform
(resp. absolut förintelse), som vinnas i och med
moksa, har man olika uppfattning efter olika system,
sekt och tro. Så t. ex. är moksa enligt Çankaras
vedantistiska system själens medvetande af, att den är
förenad med och identisk med det absoluta (bráhman)
utan vidare individualitet. Sankhyaläran anser, att
i och med moksa själen ernått klarhet om, att den
är skild från materien och att det icke är själen,
utan materien, som handlar, samt genom denna insikt
känner sig (med bibehållande af individualitet)
för evigt frigjord från materien. I buddismen
lägges hufvudvikten på den intuitiva kunskapen i
form af extatisk meditation (dhyana), som meddelar
trolldomskraft och är det förnämsta medlet att slå in
på vägarna till nirvana (se d. o.). Men dhyana kan
icke på verksamt sätt utföras, om icke själen genom
dygd och lidelsernas undertryckande är förberedd för
densamma. I dhyana uppgår då vissheten om de fyra
heliga sanningarna om lidandet, lidandets uppkomst
(af törsten, lifsåtrån), lidandets upphäfvande
medelst törstens upphäfvande och den 8-delade vägen
(se Buddismen). Slutmålet är den fullkomliga sinnesron
här i lifvet redan (nirvana) eller slutligen i döden
(parinirvana).
K. F. J.
Moksja, flod i östra Ryssland, biflod till
Oka (fr. h.), uppstår i guv. Penza, rinner
först i nordlig riktning, därefter i västlig
samt upptager fr. v. Zna. 618 km. lång,
hvaraf 425 km. äro segelbara. Den lifligaste
flodfarten förekommer under högvattenperioden
på våren, då M. ofta öfversvämmar sina bräddar.
J. F. N.
Moksjan, kretsstad i ryska guv. Penza, vid
Moksjafloden. 10,072 inv. (1897). Talgsjuderier,
pottaskefabriker, mjölkvarnar. M. anlades 1535 som en
gränsfästning till skydd mot tatarer och kalmucker.
(J. F. N.)
Mokuaveoveo. Se Hawaii.
Mokärnshyttan, en Uddeholms aktiebolag tillhörig
masugn i Nordmarks socken, Värmlands län,
vid M. station å Nordmark–Klarälfvens järnväg. Se
vidare Uddeholmsverken.
Mol, kem., beteckning för grammolekyl,
d. v. s. ett ämnes molekylarvikt, uttryckt
i gram. En mol natriumklorid är således
Na + Cl = 23,00 + 35,46 = 58,46 gr.
H. E.
Mola (lat.; grek. myle, eg. kvarnsten), Blåsmola,
Drufbörd, Månadskalf, Månkalf, Missbörd,
Ofostrig börd, med., är en sjuklig förändring af det
befruktade människoägget, hvarvid åderhinnans fransar
förvandlats till en mängd större och mindre klara
blåsor, i smått påminnande om drufklasar. Något
foster finnes vanligen ej i dylika ägg. De afgå
oftast i 3–4:e hafvandeskapsmånaden under starka,
stundom lifsfarliga blödningar. Läkarhjälp bör
alltid anlitas. Af vikt är att veta, att hos
kvinnor, som haft drufbörd, ibland en mycket
farlig kräftartad svulst (chorionepitheliom)
kan uppstå i lifmodern. Oregelbundna blödningar
från underlifvet längre eller kortare tid efter en
drufbörd nödvändiggöra därför alltid en undersökning
af lifmoderns inre genom sakkunnig läkare.
Bvn.
Mola l. Orthagoriscus, zool. Se Klumpfisksläktet.
Mola [må-] 1. Mola di Bari, stad i italienska
prov. Bari (Apulien), vid Adriatiska
hafvet och järnvägen Bari–Brindisi. 13,617
inv. (1901). Gymnasium, oljetillverkning. – Om
M. di Gaeta se Formia och Gaeta.
(J. F. N.)
Mola [må-]. 1. Giovanni Battista M., kallad di
Francia, italiensk målare, enligt uppgift
f. 1616 i Besançon, d. 1662 i Rom, lär ofta ha målat
bakgrunderna till sin lärares, Albanis, figurtaflor,
och äfven utfört sina egna landskap med figurer i
Albanis stil, ehuru med ett kallare och torrare
föredrag. Bilder af hans hand äro ej kända, men
antagas gömma sig bland dem, som tillskrifvas Albani
själf. – 2. Pietro Francesco M., italiensk målare,
som i sina många efterlämnade arbeten visar sig som
en själfständig konstnär. Hans födelse- och dödsår
äro ej med säkerhet kända; man vet blott, att han
i midten af 1600-talet var mycket ansedd i Rom och
målade dels fresker, t. ex. Josef och hans bröder i
Egypten (i Kvirinalpalatset), dels stafflibilder,
som finnas såväl i Rom (Abels död, i Pal. Colonna;
Hagar och Ismael, på Capitolium) som norr om
Alperna, t. ex. i München, Dresden, Paris (Louvre)
och Köpenhamn (Kristi dop). Alla dessa äro taflor
med små figurer, bredt målade framför en bakgrund
af yppiga träd i ett landskap af kraftig totalton.
1 o. 2. C. R. N.*
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
