Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monaghan - Monaghan 1. Grefskap i irländska Ulster - Monaghan 2. Hufvudstad i M. 1. - Monakov, Konstantin von. - Monaldeschi, Giovanni Rinaldo - Monaldesco. Se Monaldeschi - Mona Lisa. Se Lionardo da Vinci - Monandrae, bot. Se Orchidaceae - Monadria, bot - Monandrister. Se Monandria - Mon-annamitiska språk (Bortre och Främre Indien) - Monarda L., bot. - Monark, envåldshärskare. Jfr Monarki - Monarki, envälde i vidsträkt mening (jfr Envälde)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
göra, att landskapets enformighet mindre skarpt
framträder. Ulsterkanalen går genom grefskapet,
förenande Lough Neagh med Lough Erne. 87 proc. äro
odlingsbar mark. Folkmängden nedgick under
åren 1841–1911 från 200,442 till 71,395 pers. –
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Ulsterkanalen
och järnvägen till Armagh. 2,932 inv. (1901). Katolskt
college. Katedral (byggd 1862–92). Säte för katolske
biskopen af Clogher.
1 o. 2. (J. F. N.)
Monakov, Konstantin von, rysk-schweizisk läkare,
f. 1853 i Vologda, Ryssland, är sedan 1868
naturaliserad i Zürich, blef 1880 med. doktor
var 1878–85 underläkare vid S:t Gallens kantonala
dårvårdsanstalt, nämndes 1885 till docent i neurologi
och psykiatri i Zürich och kallades 1895 till
professor i nervsjukdomar, hjärnpatologi och anatomi
därstädes. M. har utgifvit ett betydande antal större
och mindre arbeten rörande nervsystemets anatomi,
fysiologi och patologi, bland dem den omfattande
monografien Gehirnpatologie (1897; 2:a uppl. 1905).
R. T-dt.
Monaldeschi [månalde’ski], Giovanni (Gian)
Rinaldo (skref sig själf Monaldesco), markis,
tillhörande en förnäm ätt från Ascoli (Italien),
var från slutet af 1640-talet en af det franska
partiets ledare i Rom. När exdrottning Kristina af
Sverige på våren 1656 bröt sin intima förbindelse med
Pimentelli och hela det spanska partiet samt slöt
sig till Frankrike, inträdde M. i hennes tjänst i
april s. å. och blef hennes öfverstallmästare. Efter
drottningens första resa till Frankrike var M. under
vintern 1656–57, då hon vistades i Pesaro, hennes
ombud vid franska hofvet och ledare af de politiska
intriger, som då sysselsatte henne, hvilket visar,
att han i hög grad vunnit hennes förtroende. M. sändes
nämligen för att förmå kardinal Mazarin att säkert
förhjälpa Kristina till Neapels tron. Det var
under dessa förberedelser, som M:s tragiska död
inträffade. Efter att ha visat honom några bref,
som tvungo honom att erkänna sig brottslig och
att bedja om nåd, öfverlämnade Kristina honom åt
befälhafvaren för sin lifvakt Ludovico Santinelli
och två väpnade män från Pesaro, hvilka, efter ett
lifligt motstånd från M:s sida, nedstucko honom i det
s. k. hjortgalleriet i k. palatset i Fontainebleau
10 nov. 1657. Orsaken till mordet på M. är ännu
icke fullt klar. Sannolikast är, att M. utlämnat
till Spanien drottningens hemliga planer på Neapels
tron, men det uppges äfven, att han skrifvit för
Kristina kränkande bref. Denna händelse väckte det
största uppseende både i Frankrike och det öfriga
Europa. Ludvig XIV blef förbittrad öfver hvad
Kristina gjort, och Mazarin sökte förmå henne att
rädda sig undan den allmänna meningens förkastelsedom
genom att skjuta skulden på dem, som utfört hennes
dödsdom. Denna smygväg afvisade hon med stolthet,
ja, med raseri. "Om jag ej gjort, hvad jag gjort",
heter det i hennes svar på Mazarins råd, "skulle
jag icke lägga mig i kväll utan att göra det; och
jag har intet skäl att ångra det, men mer än hundra
tusen att vara förtjust däröfver". Hon ansåg sig
som suverän drottning ega rätt att straffa sina
brottsliga tjänare. Denna Kristinas uppfattning har
väl bestridts, synnerligen af franska författare, men
är dock utan tvifvel riktig och har äfven försvarats
af en mängd rättslärde,
bl. a. Leibniz. Både från Kristinas tid och
från senare tider kunna ock anföras exempel på
att t. o. m. afsatta furstar fått i främmande
länder opåtaldt afrätta sina tjänare. Men äfven om
Kristina var juridiskt berättigad att handla så,
som hon gjorde, har det dock förefallit både hennes
samtid och eftervärlden i hög grad upprörande, att
en ung kvinna visade så litet medlidande, och hennes
grymma hämnd på M. förblir en svart fläck på hennes
minne. Aflifvandet af M. anfördes emot henne både
vid hennes besök i Sverige och då hon sökte Polens
krona. Jfr K. v. Martens, "Causes célèbres du droit
des gens", I (1858), Bildt, "Christine de Suède
et le cardinal Azzolino" (1899), och A. Franklin,
"Christine de Suède et l’assasinat de M." (1911).
J. F. N. (L. M. B.)
Monaldesco. Se Monaldeschi.
Mona Lisa [må’na-]. Se Lionardo da Vinci, sp. 733.
Monandræ, bot. Se Orchidaceæ.
Monandria l. Monandria (af grek. monos, ensam,
och andreios, manlig), bot., första klassen i
Linnés sexualsystem, omfattar de i det hela föga
talrika växter (monandrister), som
ha 2-könade blommor, men blott 1, fri ståndare i
hvarje blomma. Detta ringa ståndarantal uppkommer i
flera fall genom "felslagning" af öfriga ståndare,
som icke komma till normal utveckling. Till denna
klass föras inom den svenska floran vanligen endast
släktena Salicornia, Hippuris, Blitum och Cinna.
O. T. S. (G. L-m.)
Monandrister. Se Monandria.
Mon-annamitiska språk är en grupp isolerande
enstafvelsespråk, som omfattar annamitiskan,
kambodjanskan l. khmer, mon och andra språk i Bortre
Indien och synes sammanhänga med de kolariska språken
i Främre Indien samt språket på Nikobarerna och
hos Malakkas urinvånare. Jfr E. Kuhn, "Beiträge zur
sprachenkunde Hinterindiens" (i "Sitzungsberichte der
Münchener akademie der wissenschaften", 1889). Om
inskrifter på khmer se Aymonier, "Le Cambodge
et ses monuments" (i "Journal asiatique", 1897).
K. F. J.
Monarda L., bot., farm., ett släkte af angenämt
aromatiska örter, hörande till fam. Labiatæ. Arterna
af detta släkte förekomma i Nord-Amerika. Det är
företrädesvis bladen, som till följd af sin rikedom
på flyktig, ibland kamferluktande, olja användas till
aromatiska, svettdrifvande teer, som anlitas mot i
synnerhet frossor samt kolik, kväljningar, kräkningar
o. s. v. M. didyma lämnar det s. k. pennsylvaniska
eller oswego-teet. Samma art, virginsk meliss,
och M. fistulosa, båda med röda blommor, som
stödjas af vackert färgade braktéer, odlas som
prydnadsväxter, den förra äfven som kryddväxt.
O T. S. (G. L-m.)
Monark (grek. monarches), envåldshärskare; regent
i en monarkisk stat. Jfr Monarki.
Monarki (grek. monarchia, af monos, ensam, och
arche, välde), envälde i vidsträckt mening (jfr
Envälde); den statsform, under hvilken innehafvaren
af den verkställande makten är statens högsta organ
och är ej ett kollegium, utan en fysisk person –
’monark’ –, som har sin befogenhet för lifstid utan
juridiskt ansvar. Stundom har händt, att två eller
flera personer, utan att bilda ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
