Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 971-972 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montalvo, Luis Gálvez de. - Montalvo, García Ordoñez de. l. García Rodriguez de. - Montan - Montan 1. Erik Vilhelm M. - Montan 2. Karl Otto M. - Montana, stat i Förenta staterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

El Pastor de Filida, omväxlande vers och prosa, 1582,
1590 o. 1600) som för elegant lyrik. M. öfversatte
bl. a. L. Tansillos "Le lacrime di San Petro"
(1587) och Tassos "Gerusalemme liberata".
Ad. H-n.

Montalvo [månta’lvå], García Ordoñez de
1. García Rodriguez de, spansk romanförfattare,
omkr. 1500, anses genom Amadís de Gaula ha
skapat den spanska riddarromanen, som under
1500-talet fick så många efterföljare ända till
"Don Quijote". M. erkänner själf, att hans "Amadís"
delvis är en öfv. (antagligen efter ett förloradt
franskt eller portugisiskt original), men romanen är
den ryktbaraste och i stilistiskt hänseende den bästa
af de s. k. "libros de caballeria". I en fortsättning,
Las Sergas de Esplandián, har M. fullföljt historien
om Amadís. Båda romanerna äro intagna i Rivadeneiras
"Biblioteca de autores españoles" (bd 40).
Ad. H-n.


Montan. 1. Erik Vilhelm M,, historiker, publicist,
f. 14 sept. 1838 i Arboga, d. 23 sept. 1909 i
Stockholm, blef 1856 student i Uppsala, där han 1868
aflade filos. kandidatexamen samt 1869 promoverades
till filos. doktor (primus) och kallades till docent
i statskunskap, hvarjämte han egnade sig med mycket
nit åt studentkårens angelägenheter. Efter att
1875–76 ha upprätthållit adjunkturen i historia
och statskunskap öfverflyttade han småningom sin
verksamhet till hufvudstaden. Vid 1876 och 1877
års riksdagar var han anställd som sekreterare i
konstitutionsutskottet, och sedan 1878 skref han i
"Stockholms dagblad" regelmässigt under riksdagarna
artiklar i konstitutionella, undervisnings- och
kyrkofrågor. Hans förhoppning att erhålla den
genom E. V. Svedelius’ afgång lediga Skytteanska
professuren gick om intet, men han hugnades 1882
med professors n. h. o. v. April 1884 inträdde han
som ordf. i "Aftonbladets" styrelse, men öfvertog
1 okt. s. å. som hufvudredaktör, efter V. Walldén,
ledningen af "Stockholms dagblad" och innehade denna
t. o. m. 30 juni 1895, hvarefter han kvarstod som
led. af tidningens styrelse och som dess verkställande
direktör till slutet af 1896. Som historisk författare
framträdde M. med Bidrag till Gustaf III:s historia,
särskildt i konstitutionellt hänseende (1869,
doktorsspecimen) samt med åtskilliga uppsatser
i Nordisk familjebok och tidskrifter, behandlande
företrädesvis den gustavianska tiden. Med broschyren
Om universitetens reform: handlingar rörande adjunkt-
och docentinstitutionernas ombildning (1879)
slog han ett slag för en förbättring af de yngre
universitetslärarnas ställning. M. utgaf "Sveriges
ridderskaps och adels riksdagsprotokoll från och
med år 1719" (7 bd, 1875–84, omfattande tiden
1719–34), enligt uppdrag af Riddarhusdirektionen,
samt "Historiska anteckningar och bref från åren
1771–1805 af Johan von Engeström" (med en lefnadsteckning af författaren,
1877), "Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof
af Friherre Gustaf Johan Ehrensvärd" (2 bd, 1877–78;
bd 1 i 2:a uppl. 1878) samt "Minnen och bref af Olof
Wallqvist" (1878). M. samlade ett om utsökt smak
vittnande stort och dyrbart bibliotek, hvaraf största
delen (nära 12,000 n:r) 1912 såldes på auktion.

2. Karl Otto M., den föregåendes broder, jurist,
tidningsman, f. 24 juni 1853 i Stockholm, blef
student i Uppsala 1873, juris kandidat 1882,
vice häradshöfding 1884, adjungerad led. i
Svea hofrätt 1889 och assessor där 1892 samt var
t. f. revisionssekreterare 1893–95. Efter sin broder
öfvertog han 1 juli 1895 hufvudredaktörskapet
för "Stockholms dagblad", där han sedan 1880
varit medarbetare på de juridiska och ekonomiska
områdena. 1901 utnämndes han till led. af de blandade
domstolarna i Egypten och är sedan 1910 vicepresident
vid den i Alexandria. Han var 1908–09 svenska
statens sakförare ("agent") inför skiljedomstolen om
sjögränsen mot Norge (se Grisbådarna). M. har
af trycket utgifvit bl. a. Reformarbetet rörande
det svenska rättegångsväsendet 1880–93 (1893),
Smärre juridiska uppsatser 1884–93 (s. å.) och
Blandade domstolarna i Egypten (i "Tidsskrift for
retsvidenskab", 1908) samt lämnat bidrag till Nordisk
familjebok.

Montana [mantal], officiellt förkortadt Mont.,
en af de nordvästliga af Nord-Amerikas förenta
stater, emellan 44° 26’ och 49° n. br. samt emellan
104° och 116° v. lgd, begränsad i n. af Canada, i
ö. af North och South Dakota, i s. af Wyoming och
i v. af Idaho. Areal 379,607 kvkm. (hvaraf 2,060
kvkm. vatten). Större än Svealand och Norrland
tillsammans, är M. den tredje till storleken af
staterna. Den västra och södra delen af staten äro
bergiga. I v. stryka Rocky mountains från s. ö. till
n. v. med många parallella kedjor. Gränsen mot Idaho
följer en sådan, hvars nordvästra del heter Bitter
Root mountains (2,280 m.); östligare gå bl. a. Big
Belt mountains (2,620 m.) och Grazy mountains (Grazy
peak 3,407 m.) samt vid gränsen till Yellowstoneparken
Madison, Gallatin- och Absarokabergen, som i
Granite peak nå en höjd af 3,912 m., statens högsta
punkt. Längre österut når nordligaste delen af Big
Horn mountains (se d. o.) in i staten, medan norra och
sydöstra M. är en kuperad slättbygd. I dalarna mellan
Rocky mountains’ parallellkedjor strömmar en mängd
floder och ligga många sjöar, af hvilka den största
är Flathead lake (860 m. ö. h.), som genom Flathead
river afflyter till Columbias biflod Clark’s river (se
d. o.). Större delen af landet af vattnas emellertid i
annan riktning, nämligen genom Missouri, som uppstår
i sydvästra M. genom föreningen af tre källfloder,
Jefferson, Madison och Gallatin, och från berglandet i
v. mottager en mängd tillflöden, bl. a. Marios l. Bear
river, och, från Wyoming, Yellowstone, som genomflyter
M. i nordöstlig riktning och möter hufvudfloden på
statens östra gräns, 560 m. ö. h. Bergen bestå af
kristalliniska och paleozoiska bergarter, i vissa,
såsom i Absaroka- och Grazybergen, träffas äfven
vulkaniska. Spår af forntida stark nedisning förekomma
öfverallt, och några smärre glaciärer (den största 8
kvkm.) finnas i de högsta af Rocky mountains. Klimatet
är under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>