Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1291-1292 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mukden, hufvudstad i Mandschuriet - Mukhtar pascha (Achmed M.), turkisk fältherre - Mukimbungu, Svensk missionsstation i Kongo - Mukoider, kem. Se Glykoproteider och Mucider - Mukos, kem., en sockerart - Mukös, slemmig. Se Epitel och Slemhinna - Mukösa papler. Se Kondylom - Mula, stad i spanska Murcia - Mulan, zool. Se Hästdjuren - Mularp, socken i Skaraborgs län - Múlasysla. Se Mulating - Mulating, en tingssammankomst för östra Island - Mulatt, afkomling af hvit fader och en negrinna - Mulatt, mulattska, fem. af mulatt - Mulbete, förv., kreaturs bete på "ostängd mark" - Mulbänk (Mullbänk). Se Tobak - Mulbär, bot. Se Mullbär - Mulciber, rom. myt., namn på eldens gud Vulcanus, se Hefaistos - Mulde, biflod till Elbe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detachement utanför den högra. Mot ryssarna stod japanska
hären under Oyama i en likaledes befäst ställning
med, från höger räknadt, 1:a, 4:e och 2:a arméerna
och 3:e armén bakom vänstra flygeln. Mot ryssarnas
vänstra flank framryckte öfver bergen utan deras
vetskap en ny, 5:e, japansk armé, som 1 mars efter
upprepade strider stod nästan bakom ryssarnas vänstra
flygel. Nu svängde 3:e japanska armén under Nogi
fram kring den 2:as vänstra flygel, drog denna armé
med sig och slog in i riktning mot M., allt mera
omfattande ryssarnas högra flygel. Den djärfva
rörelsen understöddes af en ur midten bildad ny
reserv. Kuropatkin, som sändt sin reserv från högra
flygeln till den vänstra, kallade den tillbaka och
kastade mot de anfallande reserver, hvar sådana kunde
erhållas, på samma gång som han drog sin högra flygel
alltmera tillbaka. 7 mars måste ryssarna utrymma
hela sin ställning, och den 9 var hela deras armé i
fullt återtåg. Hvardera parten hade förfogat öfver
omkr. 300,000 man, men ryssarna hade varit öfverlägsna
i artilleri. Ryssarna förlorade omkr. 96,000
man, hvaraf 19,000 fångar, japanerna 41,000 man.
J. F. N. C. O. N.


Mukhtar pascha (Achmed M.), turkisk fältherre och
politiker, f. 1832 i Brussa, deltog i Krimkriget, blef
1860 professor vid krigshögskolan (Harbiji Makteb)
i Konstantinopel och 1865 lärare för sultanens äldste
son Jussuf Izz-ed-din. 1867–70 tjänstgjorde han som
kommissarie vid montenegrinska gränsen. Som belöning
för det lyckliga sätt, hvarpå han ledde 1871–73
års expedition till Jemen, utnämndes han till musjir
(fältmarskalk). Åren 1875–76 var M. öfverkommendant
i Hercegovina och hade då att bestå en svår och föga
lycklig kamp mot de upproriske i denna landsända. Vid
utbrottet af kriget mot Ryssland (1877) förde
M. befäl i Asien (öfver 4:e armékåren, i Erzerum),
slog ryssarna 25 juni s. å. vid Zewin (ö. om Erzerum),
tvang dem till återtåg och räddade det hårdt ansatta
Kars, där han intågade med sina undsättningstrupper 10
juli. Dessa framgångar skaffade honom titeln Ghazi
("den segersälle"). Efter nederlaget vid Aladja
dag (14 o. 15 okt. s. å.) måste M. lämna trakten
af Kars och draga sig tillbaka till Erzerum. 1878
stillade han upproret på Kreta, blef 1879 guvernör
i Monastir samt var 1884–1908 turkisk kommissarie i
Egypten. M. blef 22 juli 1912 storvesir med Kiamil
pascha som ministärens verkligt ledande man och
afgick 29 okt. s. å. under intrycket af turkiska
arméns svåra motgångar i Balkankriget, närmast
nederlaget vid Kirk-kilise, där hans son Mahmud
M. pascha fört befälet. – Denne Mahmud M. har fått
en grundlig tysk militärutbildning, var sjöminister
i sin faders ministär (juli–okt. 1912), förde befäl
i slaget vid Kirk-kilise (okt. s. å.) och utmärkte
sig under återtåget till Tschataldschalinjen för stor
personlig tapperhet, blef sårad, men kunde några
veckor senare återvända till fronten och deltog
med utmärkelse (nov.–dec. s. å.) i försvaret af
befästningarna vid Tschataldschalinjen mot bulgarerna.
(V. S-g.)

Mukimbungu, en Svenska missionsförbundets
missionsstation i Kongo, upprättad 1886.

Mukoider, kem. Se Glykoproteider och Muciner.

Mukos [-kås], kem., en sockerart, som har framställts
ur mucin (se Muciner); dess enhetlighet är
emellertid ej fastställd.
H. E.

Mukös [hårdt k; af lat. mucus, slem], slemmig. Se
Epitel och Slemhinna. – Om mukösa papler se
Kondylom.

Mula [mö’-], stad i spanska prov. Murcia, vid vänstra
stranden af Mula, biflod till Segura. 12,731
inv. (1900). Vin- och olivodling. Omkr. 6,5
km. österut ligga Baños de M., varma svafvelkällor.

Mulan, Mulus, zool. Se Hästdjuren, sp. 172.

Mularp, socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 1,160
har. 197 inv. (1911). Annex till Åsle, Skara stift,
Vartofta kontrakt.

Múlasýsla. Se Mulating.

Mulating (isl. Múlaþing) hette urspr. en af de
båda tingssammankomsterna för östra delen af Island
(Austfirðir); den andra var Skaptafellstinget. M. var
ett vårting och hade sitt namn af en låg bergsrygg
(múli) i Skriddalen mellan Geitdals- och Múlaåarna,
vid hvars norra ända gården Þingmúli i våra dagar
utmärker platsen, där det hölls. Benämningen
öfvergick sedan, såsom ofta i analoga fall, på
själfva det område, hvarifrån menigheten infann
sig å tinget, och kvarstår ännu i dagligt tal,
ehuru den vid syssloindelningen officiellt ändrades
till Múlasýsla. Sedan slutet af 1700-talet är samma
område indeladt i Norðrmúlasýsla och Suðrmúlasýsla.
F. J–n.*

Mulatt (sp. och port. mulato, urspr. mulåsneföl, af
lat. mulus,), fem. mulattska, afkomling af en
hvit fader och en negrinna, mera sällan af en neger
och en hvit kvinna.

Mulbete, förv., kreaturs bete på "ostängd mark
och hjordavall" (Byggn. balk); i allmänhet det
bete på utmark, kronopark eller annat större
sammanhängande område, hvartill husdjur utsläppas.
Kbg.

Mulbänk (Mullbänk). Se Tobak.

Mulbär, bot. Se Mullbär.

Mulciber (af mulcere, stryka, stilla), rom. myt.,
namn på eldens gud Vulcanus (se d. o. och art. Hefaistos)
som dämpare af eldsvåda (troligen icke
betecknande hans verksamhet som smideskonstens gud).
H. Sgn.

Muldalsfossen, i den lilla Muldalselven nära innersta
viken af Tafjorden, Norddalens härad, Romsdals amt,
är ett af Norges praktfullaste vattenfall, med en
fallhöjd af 150 m. Norska turistföreningen har anlagt
en förträfflig väg på dalgångens högra (västra) sida,
och M. är en af Söndmöres frekventerade sevärdheter;
det uppges vid vanlig vattenmängd representera 410
hkr.
K. V. H.

Mulde [mo’l-], biflod från vänster till Elbe, uppstår
i konungariket Sachsen, 3,7 km. n. om Kolditz, genom
förening af Zwickauer-M. l. västra M.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>