Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller, (M. von Königswinter), Wolfgang - Müller, Karl - Müller, Karl August Friedrich Wilhelm - Müller, Karl Arnoldus - Müller, Hermann Friedrich Wilhelm - Müller, Heinrich - Müller. 1. Fritz M. - Müller. 2. Hermann M. - Müller, Ferdinand von - Müller, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rhen), d. 1873, var först läkare, men egnade sig
sedan uteslutande åt litteraturen. Med glad,
innerlig stämning och i melodisk form besjöng
han Rhentrakternas skönhet och omdiktade deras
sagoskatt. Bland den stora mängden af hans arbeten
framstå de episka dikterna Rheinfahrt (1846), Lorelei
(1851) och Maikönigin (1852), den lyriska samlingen
Mein herz ist am Rheine (1857) och lustspelet Sie hat
ihr herz entdeckt (1863). Han skref äfven noveller
och konsthistoriska arbeten. En samling af hans verk
bär titeln "Dichtungen eines rheinischen poeten"
(6 bd, 1871-76). 1896 restes ett monument öfver M. i
Königswinter. Se biogr. af Joesten (1895).
Müller, Karl, tysk botanist, f. 20 febr. 1817
i Berlin, d. 21 juni 1870 i Oeynhausen, utgaf
Walpers’ "Annales botanices systematicæ" 1851-66.
C. Lmn.
Müller, Karl August Friedrich Wilhelm (med tillnamnet
von Halle), f. 16 dec. 1818 i Allstedt,
d. 9 febr. 1899 i Halle, en mycket framstående
bryolog, utgaf ett samlingsverk öfver alla då
kända bladmossor, Synopsis muscorum frondosorum (l,
2, 1849-51), som följdes af en mängd bryologiska
skrifter; först efter hans död utkom hans stora
verk Genera muscorum (1901). Af allmänbotaniskt
innehåll äro Das buch der pflanzenwelt (1857; ny
uppl. 1869) och Der pflanzenstaat oder entwurf
einer entwicklungsgeschichte des pflanzenreiches
(1860). Han utgaf äfven arbeten af geografiskt
innehåll, och jämte Rossmässler och Ule uppsatte
han 1852 tidskr. "Die natur", som han ensam utgaf
från 1876. C. Lmn.
Müller, Karl Arnoldus, norsk skolman, f. 20
dec. 1818, d. 21 aug. 1893 i Kristiania, tog
filologisk ämbetsexamen 1844, var 1851-74 rektor vid
Trondhjems lärdomsskola och resten af sitt lif rektor
vid katedralskolan i Kristiania. Under vistelsen i
Trondhjem representerade han denna stad i stortinget
1871-73. M. var framstående språkman och ypperlig
öfversättare; bl. a. tolkade han på norska de 7
första sångerna och 33 :e i Dantes "Inferno" (1851),
ombesörjde 1863 en förträfflig edition med öfv. af
Holbergs "Epigrammer" under pseudonymen Jens Justesen,
som han äfven använde för diktsamlingen I bunden stil
(1864). I Trondhjems videnskabsselskabs skrifter
offentliggjorde han ett urval af "Grev Schmettows
correspondance" (1864). Tills, med F. Gjertsen
(se d. o.) utgaf han en öfv. af "Horatius’ bref"
(1878). K. V. H
Müller, Hermann Friedrich Wilhelm Karl, tysk
skriftställare, f. 1819 i Stuttgart, d. där 1889
som redaktör för "Das ausland", skref underhållande,
till främmande världsdelar förlagda äfventyrsböcker
för ungdom, bland hvilka flera öfversatts till
svenska ("Esperanza", 1861; "De unga boerne, 1862;
"Gorillajägaren", 1881, o. s. v.), hvarjämte han
under pseudonymen Otfried Mylius och andra antagna
namn utgaf en mängd rafflande romaner, bl. a. Die
geheimnisse der bastille (1861-66; "Bastiljens
hemligheter", 1865-66), Neue Londoner mysterien
(1865-67) och Am hof der nordischen Semiramis (1873).
Müller, Heinrich, tysk anatom, f. 1820, d. 1864,
blef 1858 ord. professor i topografisk och jämförande
anatomi i Würzburg. Af M:s arbeten är hans skrift
om ögats näthinna den viktigaste
(Untersuchungen über den bau der retina des menschen,
1856). Därjämte offentliggjorde han en mängd andra
afhandlingar öfver ögats byggnad och förrättningar,
hvilka efter hans död samlade utgåfvos af Kölliker
(1872), samt jämförande anatomiska arbeten.
(R. T-dt.)
Müller. 1. Fritz M., tysk naturforskare, f. 1821
vid Erfurt, d. 1S97 i Blumenau (Syd-Brasilien),
utvandrade 1852 till Brasilien och sysselsatte sig
med naturvetenskapliga undersökningar. Han blef känd
företrädesvis genom arbetet Für Darwin (1864), där han
framlägger en del iakttagelser (särskildt med afseende
på kräftdjuren), hvilka gåfvo Haeckel uppslag till
formuleringen af den s. k. biogenetiska grundlagen.
2. Hermann M., den föregåendes broder, f. 23
sept. 1829 i Mühlberg, d. 26 aug. 1883 i
Meran, lärare vid realskolan i Lippstadt,
räknas jämte K. K. Sprengel och Ch. Darwin till
pollineringsbiologiens mästare och gaf genom sina
många observationer öfver insekternas besök i
blommorna uppslag till en rik litteratur på detta
område. Hans största arbeten äro Die befruchtung
der blumen durch insekten und die gegenseitigen
anpassungen beider (1873), Alpenblumen, ihre
befruchtung durch insekten und ihre anpassungen
an dieselben (1881) och Weitere beobachtungen
über befruchtung der blumen etc. (1879-82).
1. L-e. 2. C. Lmn.
Müller, Ferdinand von, friherre, tysk naturforskare,
f. 30 juni 1825 i Rostock, d. 9 okt. 1896 i
Melbourne, blef regeringsbotanist i australiska
kolonien Victoria 1855 och föreståndare för botaniska
trädgården i Melbourne 1857. M. var outtröttligt
verksam i utforskandet af Australiens flora och
bidrog äfven som forskningsresande till detta lands
geografiska uppdagande. Han namngaf omkr. 2,000
australiska växter. Bland hans många arbeten må nämnas
Fragmenta phytographiæ Australia (1-6, 1858-68),
Eucalyptographia (1879 -82), hvarigenom han gaf
uppslag till febergummiträdets odling i Europa för
osunda trakters sanitära förbättrande, Systematic
census of australian plants (1882-89), en växtlista
öfver denna världsdel, Australian species of Acacia
(1886-88, med 130 planscher), Salsolaceous plants
(1889-91, med 90 planscher), Select extratropical
plants (1891), hvarigenom han inlagt förtjänster
om växternas acklimatisering, m. m. Han lämnade
därjämte bidrag till Benthams "Flora australiana"
(1863-70). M. upphöjdes 1871 i württembergskt
friherrligt stånd. Han blef led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund 1863, af Vet. soc. i Uppsala 1887, af svenska
Vet. akad. 1892, och 1901 restes en minnesvård öfver
honom i Melbourne. G. Lmn.
Müller, Johannes (skref sig vanligen
Mü1ler-Argoviensis), f. 9 maj 1828 i Teufental
(i Aargau), d. 28 jan. 1896 i Genève, var
direktor för botaniska trädgården där samt blef
e. o. professor i farmaceutisk botanik 1871 och var
1876-89 ord. professor i systematisk botanik vid
universitetet där. M. var en verksam och noggrann
deskriptiv botanist. Han monografierade Resedaceæ,
Apocynaceæ, Euphorbiaceæ m. m. för De Candolles
"Prodromus" och Martius’ "Flora brasiliensis". Hans
hufvudgebit var dock lichenologien, där han blef en
erkänd auktoritet. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
