Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller, Johannes - Müller, Johannes Eduard - Müller, Morten - Müller, Victor - Müller, Andreas - Müller, Iwan von - Müller, Friedrich - Müller, Jakob Worm. Se Worm-Müller, Jakob - Müller, Eduard Friedrich Hermann Lucian - Müller, David Heinrich - Müller, Eduard - Müller, Friedrich August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora lafsamlingar inköptes af Herbar. Boissier i Genève.
C. Lmn.
Müller, Johannes Eduard, tysk skulptör, f. 1828 i
Hildburghausen, d. 1895 i Rom, var kock i sin ungdom,
studerade sedan skulptur i Antwerpen och kom 1854
till Rom, där han stannade och blef professor vid
S. Luca-akademien. Hans förnämsta verk är gruppen
Prometeus beklagas af oceaniderna (1868–79,
Nationalgalleriet i Berlin). – Hans tvillingbror
Gustaf Adolf M. (d. 1901) var målare och bodde i Rom.
(G–g N.)
Müller, Morten, norsk målare, f. 1828 i Holmestrand,
d. 1911 i Düsseldorf, kom vid 19 års ålder till
Düsseldorf, där han studerade för Schirmer och
Gude. 1848 förmådde honom de politiska oroligheterna
att vända hem igen. Han var bosatt i Stockholm
1850–51 och därefter i Düsseldorf, med undantag
af 1866–73, då han var lärare vid Eckersbergs
målarskola i Kristiania. M. målade mestadels skogs-
och fjällnatur. Han är representerad i norska
nationalgalleriet, Stockholms nationalmuseum
och Malmö museum. 1874 blef M. medlem af
Akademien för de fria konsterna i Stockholm.
G–g N.
Müller, Victor, tysk målare, f. 1829 i Frankfurt am
Main, d. 1871 i München, studerade i sin födelsestad,
i Antwerpen och i Paris för Couture. Han tog
starkt intryck af Courbet, och då han 1863 slog sig
ner i München, blef han en af de förste, som där
representerade ett koloristiskt och färgkraftigt
måleri. Han var dock genomgående romantiker i
ämnesval och uppfattning, målade
Romeo och Julia (Nya pinakoteket, München),
Salome (Berlin, Nationalgalleriet),
Hero och Leander,
Venus och Adonis,
Faust på spatserfärden,
Ofelia vid stranden och
Skogsnymf (som 1863 väckte stort alarm och
mycken förbittring i München). Förutom sagomotiv,
Snöhvit och dvärgarna (Berlin, Nationalgalleriet),
målade han äfven porträtt, landskap och hundstudier.
G–g N.
Müller, Andreas, tysk målare, f. 1830, d. 1901,
studerade i München för Schwind och målade historiebilder, såsom
Alexander den stores bröllop (i Maximilianeum),
De fyra världsåldrarna (efter Schiller)
samt fresker flerstädes.
(G–g N.)
Müller, Iwan von, tysk filolog, f. 1830,
blef gymnasielärare 1856 samt professor 1864 vid
universitetet i Erlangen och 1893 i München. Bland
M:s många, delvis mycket framstående arbeten må
nämnas hans Galenusstudier, främst bland dem
De placitis Hippocratis et Platonis (1874) och
Galeni opera minora (jämte Marquardt och Helmreich, textuppl., 3 bd, 1884–93).
I förening med en mängd andra lärde har M. sedan 1885
utgifvit "Handbuch der klassischen alterthumswissenschaft",
där han själf författat Griechische privatalterthümer,
hvarjämte han 1884–97 utgaf "Bursians jahresbericht"
(jfr Bursian). M. har ock besörjt 6:e–9:e uppl. af
Nägelsbachs "Lateinische stilistik" (1876–1905).
J. C.
Müller, Friedrich, österrikisk språkforskare och
etnograf, f. 1834 i Böhmen, d. 1898 i Wien, vardt
1866 e. o. och 1869 ord. professor i jämförande
språkforskning vid Wiens universitet. Hans
hufvudverk äro
Reise der österreichischen fregatte Novara. Linguistischer theil, Ethnographischer theil (1867–68),
Allgemeine ethnographie (1873; 2:a uppl. 1879) och
Grundriss der sprachwissenschaft (1–3, 1876–87).
I det sista arbetet lämnas efter en allmän inledning
öfverskådliga, men dock detaljerade karakteristiker af
världens alla kända språk och språkfamiljer. F. ö.
offentliggjorde M. i Wienakademiens "Sitzungsberichte"
ett stort antal mindre afhandlingar, de flesta rörande
de iranska språken. Till grund för sin indelning af
folken lade M. håret (se Hud, sp. 1199). Efter
de sålunda vunna etnografiska hufvudgrupperna indelade
han jämväl språken. M. var äfven medredaktör af
"Mittheilungen der anthropologischen gesellschaft" i Wien.
Müller, Jakob Worm. Se Worm-Müller, Jakob.
Müller, Eduard Friedrich Hermann Lucian,
tysk filolog, f. 1836 i Merseburg, d. 1898
som professor i Petersburg, skref bl. a.
De re metrica poetarum latinorum (1861; 2:a uppl. 1894)
samt utgaf och biograferade flera latinska
författare, särskildt Horatius.
Müller, David Heinrich, österrikisk orientalist,
f. 1846 i Buczacz, blef 1876 docent vid universitetet
i Wien samt 1881 e. o. och 1885 ord. professor
där. M. företog 1898–99 en forskningsresa till
Syd-Arabien. Han har utgett bl. a.
Himjaritische inschriften (1875),
Himjaritische studien (1876),
Süd-arabische studien (1877),
Burgen und schlösser Südarabiens (1879–81),
Sabäische denkmäler (tills. med Mordtmann, 1883),
Keilinschrift von Aschrut-Darga (1885),
Die sabäischen altertümer der Berliner museen (1886),
Epigraphische denkmäler aus Arabien (1889),
Die altsemitischen inschriften von Sendschirli (1893),
Epigraphische denkmäler aus Abessinien (1894),
Biblische stunden (1895–1908),
Die propheten (2 bd, 1896),
Die Haggadah von Sarajewo (tills. med v. Schlösser, 1898),
Palmyrenische inschriften (s. å.),
Südarabische altertümer (1899),
Die mehri- und soqotri-sprache (3 bd, 1902–07),
Die gesetze Hammurabis (1903),
Über die gesetze Hammurabis (1904),
Syrisch-römisches rechtsbuch und Hammurabi (1905) och
Semitica (1906).
M. har dessutom utgett bl. a.
Hamdánis "Geographie der arabischen halbinsel" (2 bd, 1884–91)
samt är redaktör för
"Wiener zeitschrift für die kunde des Morgenlandes".
D. M.
Müller, Eduard, schweizisk politiker, f. 12
nov. 1848, var först advokat, sedan domstolspresident
i Bern, blef 1882 medlem af kantonen Berns stora råd
och 1884 af nationalrådet samt var 1885 president
i det förra och 1890 i det senare. M. var 1887–95
stadspresident i Bern, invaldes 1895 i förbundsrådet,
där han, som 1885 blifvit öfverste i schweiziska armén
och 1889–95 fungerat som divisionschef, 1897 öfvertog
militärdepartementet, som han sedan förestått till
slutet af år 1911. Fr. o. m. 1912 är M. chef för
justitie- och polisdepartementet. 1899 och 1907
var han schweizisk förbundspresident. M. har
bl. a. utarbetat utkastet till Schweiz’
militärstrafflag af 1889 samt förbundsrådets
skiljedomsutslag i gränsstriden mellan Frankrike
(Franska Guyana) och Brasilien 1900 samt hade
väsentlig andel i 1905–06 års förslag till schweizisk
militärorganisation. Som politiker tillhör han det
radikala demokratiska partiet.
Müller, Friedrich August, tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
