- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
101-102

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrmidoner (grek. Mv..., lat. Myrmidones) - Myrmosa, zool. Se Splindelsteklar - Myrmænd - Myro - Myrobalaner, bot. Se Combretaceæ, Dvärgträd, sp. 1136, Garfmedel och Phyllanthus - Myrodling. Se Mosskultur - Myron - Myronides - Myronsyra (af grekmyron, balsam) - Myror

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Myrmidones) kallas i de homeriska sångerna ett i södra
Tessalien bosatt folk, öfver hvilket Akilles härskade
och hvars krigarskaror han förde till deltagande
i Trojanska kriget. En forngrekisk sägen förmäler,
att myrmidonerna under ledning af Peleus, Akilles’
fader, invandrat från Egina, hvaremot nyare forskare
i stället antagit en utvandring från Tessalien till
denna ö. Jfr Myrmex. A. M. A.

Myrmosa, zool. Se Spindelsteklar.

Myrmænd [-män] kallades i Norge under den skarpa
politiska striden i början af 1880-talet personer, som
skaffat sig rösträtt genom att köpa eller på lifstid
arrendera obetydliga, ofta värdelösa jordlappar
(myrar). Anledningen till en sådan formalitet var
den, att grundlagen i sin dåv. lydelse ej satte
någon gräns nedåt för den storlek eller det värde en
jordareal måste ha för att vara rösträttsbasis. För
att afhjälpa denna brist och hejda myrmandsofoget
införde man i grundlagen en bestämmelse 4 juli
1884, att jordegendom efter den tiden ej skulle
kunna särskildt matrikuleras och därigenom bli
rösträttsgrundval, såframt den ej värderats till minst
20 kr. De flesta myrmænd förekommo vid stortingsvalen
1882, då bägge de stora partierna i osäkra valkretsar
använde sådana hjälptrupper. De närmast följande
valperioderna tog ofoget slut af sig själft.
K. V. H.

Myro (grek. MVQCO), grekisk skaldinna från Bysantion
i 3:e årh. f. Kr., var hustru till filologen
Andronikos och moder till tragikern Homeros. Hon
författade åtskilliga dikter, bland hvilka två epigram
äro bevarade i den grekiska antologien.

Myrobalaner, bot. Se Combretaceæ, Dvärgträd,
sp. 1136, Garfmedel och Phyllanthus.

Myrodling. Se Mosskultur.

Myron, grekisk bildhuggare i Aten i 5:e årh. f. Kr.,
f. i Eleutherai i Beotien, var jämte Fidias och
Polykleitos lärjunge till Ageladas i Argos. Han
var nästan uteslutande bronsgjutare, och Plinius
berättar om honom, att han föredrog bronsen från
Egina. De verk, som tillades honom, voro många
och mångfaldiga. Man nämner af honom gudabilder
samt hjälte- och brottargestalter, men i synnerhet
djurfigurer. Af gudabilder omtalas bl. a. en grupp,
bestående af Zeus med Athena och Herakles, och en
Apollonstod, hvilka båda under Augustus fördes
till Rom. Vidare utförde han en mängd stoder af
segervinnare i de offentliga spelen, uppställda i
Olympia och Delfi, bland hvilka lacedemoniern Ladas
var synnerligen berömd för det lifligt återgifna
uttrycket hos en snabblöpare. Hit hör ock hans
berömda Diskuskastare, af hvilken finnas flera
efterbildningar i marmor (det bästa exemplaret i
Pal. Massimi i Rom; se fig. i art. Kast). Slutligen
var M:s berömda Ko utan tvifvel utmärkt för slående
natursanning, att döma af de många epigram, i hvilka
hennes förträfflighet prisas. Ett enda saknas i M:s
konstnärliga ämneskrets, nämligen framställningen
af den kvinnliga skönheten; han egnade sig
uteslutande åt förhärligande af den manliga kraften.
C. R. N.*

Myronides (grek. MvQcorlör]s, lat. Myronides),
forngrekisk statsman och fältherre i Aten under förra
hälften af 5:e årh. f. Kr. I slaget vid Plataiai
(479) deltog han med utmärkelse som Aristeides’
medfältherre och vann segrar öfver
korintierna vid Megara (458) och beoterna vid Oinofyta
(456). Den sistnämnda segern hade till följd Atens
öfvervikt inom större delen af Beotien, Lokris och
Fokis. M. inryckte äfven i Tessalien och belägrade
Farsalos, men måste återvända med oförrättadt
ärende. Han prisas högt för sitt redbara och
fosterlandsälskande sinnelag samt ställes i jämbredd
med sin tids mest framstående män. I politiken
tillhörde han centerpartiet, hvilket sträfvade
för upprätthållandet af en begränsad demokrati.
A. M. A.

Myronsyra (af grek. myron, balsam), kem., en af
Bussy upptäckt syra, som förekommer i senap och
andra kruciferer. Den bildar ett kaliumsalt, som
kristalliserar i små glänsande nålar med smältpunkt
126°. Detta salt spjälkas af myrosin (se d. o.).
H. E.

illustration placeholder

Fig. 1. Fig. 2.

Fig. 1. De tre typiska formerna af Hästmyran
(Camponotus herculeanus; se sp. 110). a
hanne, b hona, c arbetare. (Nat. storl ) -
Fig. 2. Utvecklingsstadier af Röda skogsmyran (Formica
rufa
; se sp. 110). 1 o. 8 arbetare, 2 dess hufvud,
3 larv, 5 puppa, 7 kokong, 4 hanne, 6 hona. (Alla
förstorade, utom 4, 6 och 7.)


Myror, Formicidæ, zool., familj af gaddsteklar
(se d. o.) med första eller de två första lederna af
bakkroppen afsnörda och ombildade till ett smalt skaft
(petiolus), en anordning, som ger bakkroppen
en hög grad af böjlighet. Pannspröten äro brutna
eller piskformiga. Myrorna bilda samhällen, i hvilka
finnas 3 olika slags individer: hannar (?), honor
(?) och arbetare (?; jfr fig. l o. 2). Hannarna äro
i regel bevingade (jfr Flygmyra), smärt byggda, med
litet hufvud och stora, utstående fasettögon. Äfven
honorna äro vanligen bevingade, men gröfre byggda, med
tjockare bakkropp samt större hufvud, hvars fasettögon
äro mindre och ej så utstående. Arbetarna äro alltid
vinglösa, med mycket smal mellankropp, hvars särskilda
delar sammanväxt och antagit en helt annan form än
hos de vingade individerna. Hufvudet liknar honornas,
men är större i förhållande till kroppen. Medan hannar
och honor ha 3 på hjässan i trekant ställda punktögon,
sakna arbetarna ofta sådana eller ha


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free