- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
237-238

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mäklare - Mäklin, Fredrik Vilhelm - Mäktighet - Mälarbaden - Mälaren - Mälarprovinsernas hypoteksförening. Se Hypoteksförening, sp. 18

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Handels- och sjöfartsnämnden särskildt antagas till
fondmäklare. Sådan officiell fondmäklare eger att i
sin verksamhet ställa sig till efterrättelse dels
k. kungörelsen af 8 febr. 1901 ang. fondmäklare i
Stockholm, dels de af Handels- och sjöfartsnämnden
eller de s. k. Fondbörskommitterade (hvilka af
nämnden årligen utses till ett antal af sex) gifna
föreskrifter ang. fondbörsen (senaste Ordningsregler
för Fondbörsen i Stockholm fastställdes af
nämnden 30 okt. 1912). Se vidare Skeppsmäklare.
A. Th. S. (Å. W:son M.)

Mäklin, Fredrik Vilhelm, finsk naturforskare, f. 26
maj 1821 i Joutseno, Viborgs län, d. 8 jan. 1883
i Helsingfors, blef student i Helsingfors 1839,
filos. kandidat 1849 och licentiat 1854, docent
i zoologi 1855, e. o. professor i zoologi och
intendent för entomologiska samlingarna 1859
samt utnämndes 1867 till professor i zoologi vid
Helsingfors’ universitet. Som entomolog kan M. bäst
karakteriseras som lärjunge af grefve Mannerheim. De
flesta af hans arbeten äro rent deskriptiva, men
som sådana ha många af dem vunnit berättigadt
erkännande, särskildt hans afhandlingar öfver
åtskilliga heteromera skalbaggssläkten: Acropteron,
Statira, Helops, Praogena
(1862), Mordellider,
Cantharider, Cistelider
(1875) m. fl. (införda i
Finska vet. soc:s "Acta"). M:s mest betydande arbete
är Monographie der gattung Strongylium (1867). Bland
hans tidigare afhandlingar väckte Bidrag till kännedom
om insekternas geografiska utbredning i norden
(1853)
och Bidrag till kännedom om så kallade vikarierande
former bland Coleoptera i norden
(1855) en viss
uppmärksamhet. Hans sista arbete var Coleoptera,
insamlade under den nordenskiöldska expeditionen
1875
(i svenska Vet. akad:s handl. 1881). Af mindre
betydelse äro hans iktyologiska och ornitologiska
uppsatser samt hans professorsafh. Vetenskapliga
grunder för bestämmande af fogelarternas ordningsföljd
inom slägten och grupper
(1867). Mot darwinismen
uppträdde M. i ett par afhandlingar. Genom samlingar
och undersökningar i östra Finland, Kuusamo
lappmark och på Åland lämnade han betydliga bidrag
till kännedomen om Finlands insektfauna. Hans egna
samlingar införlifvades med universitctsmuseet, om
hvilket han som föreståndare inlade ej obetydliga
förtjänster. O. M. R.*

Mäktighet. 1. Geol., vinkelräta afståndet mellan de
båda parallella skiktytorna eller begränsningsytorna
hos ett berg- eller jordlager eller en hel serie
sådana. - 2. Mat., ett af G. Cantor infördt begrepp,
som för oändliga mängder har en betydelse, motsvarande
den, som antalet har för ändliga mängder. Två oändliga
mängder ha samma mäktighet, om man kan bestämma
en sådan lag, att ett föremål i den ena mängden
svarar mot ett i den andra och tvärtom. Mängden af
alla rationella tal har sålunda samma mäktighet som
mängden af alla hela tal. Däremot har mängden af
alla irrationella tal högre mäktighet än mängden
af de hela talen. Hithörande problem synas i
allmänhet erbjuda betydande svårigheter. Sålunda
har man ännu icke lyckats finna något svar
på den nära liggande frågan, huruvida det
finns mängder, hvilkas mäktighet ligger emellan
mäktigheterna af de hela talen och de irrationella.
1. E. E. 2. I. F.

Mälarbaden, badort och villastad på en i Mälaren
utskjutande skogig halfö i Torshälla landsförsamling,
vid en från Eskilstuna norra station utgående
bibana till Norra Södermanlands järnväg. Villastaden
anlades 1899 af ett för ändamålet bildadt bolag, som
inköpte egendomen Väsbyholm, 3 mtl; bolagets jord är
taxerad till 64,500 kr. (1911), 6 villor, restaurant
och badhus (för varma och kalla bad) till 29,300
kr. Platsen, som är bebyggd med ett 40-tal villor,
företrädesvis tillhöriga Eskilstunabor, ligger 15
km. pr järnväg från Eskilstuna och anlöpes äfven
af ångbåtar. Läkare finns under säsongen (15 maj-15
sept.). Wbg.

Mälaren (af isländska författare kallad Lögrinn,
"sjön", hvilket namn af svenska öfversättare
förvändts till Lögaren), till arealen den
tredje af Sveriges insjöar, intar de djupare delarna
af den vidsträckta bassäng, på hvars sluttningar ligga
norra delarna af Södermanland och Närke, nästan hela
Västmanland, det sydligaste af Dalarna samt västra
Uppland, tills. 22,770 kvkm. (enl. Hydrografiska
byrån 22,310), hvaraf 4,420 kvkm. anses vara odlad
jord, 1,180 ängsmark, 14,000 kvkm. skogsmark och
impediment och 3,170 kvkm. sjöar, hvaraf 1,162 ensamt
på M., oberäknadt 489 kvkm. öar och skär. Sjöns
längd är 117 km.; bredden växlar från 0,5 till 50
km. Bottnen i denna bassäng är ytterst ojämn. Otaliga
klippor, åsar och andra höjdbildningar uppfylla
tredjedelen af densamma, till följd hvaraf M. icke
som Sveriges öfriga större insjöar företer en enda
sammanhängande yta, utan genom större och mindre öar
och holmar samt från fastlandet utskjutande uddar
och landtungor fördelas i en mängd fjärdar, vikar
och sund, så att man t. o. m. velat anse M. utgöra
icke en enda sjö, utan en samling af särskilda
sjöar. Detta motsäges väl af det betydliga djupet
och följaktligen den stora vattenmassan i de flesta
sunden emellan fjärdarna, hvarigenom dessa visa sig
vara ett sammanhängande helt, men man kan dock i
den stora bassängen särskilja vissa smärre, hvilka
med ringa, men tydlig nivåskillnad trappstegsvis
sänka sig från v. mot ö. Den västligaste af dessa
är fjärden Galten, hvilken mest bland alla liknar
en särskild insjö. Denna fjärd, som erhåller sitt
mesta vatten genom de ansenliga tillflödena Arbogaån,
Hedströmmen, Köpingsån och, genom fjärden Freden,
Kolbäcksån, afflyter med icke obetydlig ström genom
Kvicksund till den andra bassängen, fjärden Blacken
och Västeråsfjärden. I denna bassäng infalla från
s. Eskilstunaån och från n. Svartån. En tredje bassäng
bilda de genom en skärgård från den förra skilda
Gran-, Norr- och Oxfjärdarna, hvilka omsluta Ängsön,
från n. upptaga Sagån samt mot s. ö. utsända Söder- och
Strängnäsfjärdarna på hvar sin sida om Fogdön och
Vansön, som numera sammanhänga med hvarandra och
med fastlandet. Vidare österut förgrenar sig M. i
många sund och smärre fjärdar, omslutande en mängd
öar, bland hvilka de största äro Tosterö, Aspö,
Märsö, Oknö, Arno, Selaö och Grönsö, men förenar
åter sitt vatten, efter att ha passerat Kolsundet
och Grönsöfjärden, i den fjärde och vidsträcktaste
bassängen, Prästfjärden och Norra Björkfjärden, till
hvilka ansluta sig i n. Ekolsundsviken,
i s. v. Gripsholmsfjärden och i s. ö. <sp>Södra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free