- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
235-236

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mähren - Mährisch-Neustadt - Mährisch-Ostrau [åstrau]. Se Ostrau - Mäkakkårtje - Mäklare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

västra bergstrakterna, hannaker (se fig.) i
Hanna, valaker i östra delen o. s. v., samt 0,5
proc. polacker. 95,4 proc. tillhöra rom.-katolska
kyrkan och lyda under l ärkebiskop i Olmütz
och l biskop i Brünn. Protestanterna utgöra 2,8
proc. och ha 2 superintendenter. Judarna utgöra 1,6
proc. Folkundervisningen är väl tillgodosedd. 1908
funnos 2,780 folkskolor, en tysk och en tjechisk
teknisk högskola (i Brünn), 2 teol. läroanstalter,
32 gymnasier och realgymnasier, 32 realskolor, 5
flicklyceer (4 tyska), 179 tekniska läroanstalter af
olika slag samt 13 lärar- och lärarinneseminarier,
50 högre och lägre handelsskolor, 53 landtbruks- och
skogsskolor, 2 lägre bergsskolor och en militärskola
(i Weisskirchen).

Författningen grundar sig på landesordnung af 26
febr. 1861 med senare ändringar. Landets enskilda
angelägenheter afgöras af en landtdag, bestående
sedan 1905 af 151 ledamöter, näml. af ärkebiskopen och
biskopen, 30 representanter för de store godsegarna,
40 för städerna och industriorterna, 6 för de båda
handels- och industrikamrarna i Brünn och Olmütz
samt 51 for landskommunerna; dessutom finnas en
allmän väljarklass, bestående af män öfver 24 år
och i hvilken äfven de, som ha rösträtt i annan
klass, ha rätt att välja. De store godsegarna
och handelskamrarna välja proportionellt. De
andra klasserna välja, delade i två nationella
s. k. katastrar, d. v. s. tyskarna välja för sig
och slaverna för sig, så att hvarje väljare får
afgöra, till hvilken nationalitet han vill räkna
sig. Mandatstiden utgör 6 år. Denna katasterordning
gäller äfven vid val i M. till österrikiska
riksrådet, och vid dessa val är sedan 1907 valplikt
(straff för förfallolöst uteblifvande från valet)
stadgad. Till riksrådet sänder M. 49 ombud. - I
spetsen för civilförvaltningen står en ståthållare,
som residerar i Brünn. I administrativt
hänseende är M. deladt i 6 stadsdistrikt och 34
bezirkshauptmannschaften. Rättskipningen utöfvas
i första instans af 81 domstolar för mindre mål
och 6 andra domstolar; i andra instans dömer
öfverlandsrätten i Brünn, i tredje instans högsta
domstolen i Wien. I militäriskt hänseende hör norra
M. till l:a armékåren, hvars generalkommando är
förlagdt till Krakau, och södra M. till 2:a kåren
(Wien); en division af denna kår har sitt kommando i
Brünn. Landets vapen utgöres af en röd- och guldrutig
krönt örn i blått fält.

M. beboddes i forntiden af bojer, kvader och
markomanner, besattes senare af rugier, heruler och
langobarder samt befolkades mot slutet af 500-talet
af slaver, som efter floden Morava kallade sig
moraver. Vid avariska rikets förfall utbredde sig
dessa slaver öfver ett större område och grundlade
ett konungarike, som under namnet Stor-Mähren hade en
vida större utsträckning än det nuv. M. Mot slutet
af 700-talet hjälpte de Karl den store att göra
slut på avariska riket och erhöllo en del af detta,
motsvarande norra Ungern, som län af Karl den store,
hvars öfverhöghet de erkände äfven för sina öfriga
besittningar. Efter Karl den stores död begagnade de
sig af hans efterträdares svaghet att utvidga sitt
område och göra anspråk på oberoende, och deras konung
Rastislav (846-870) ingick t. o. m. förbund
med bulgarerna och östromerske kejsaren. Förnämsta
resultatet af
förbundet med den senare var märernas omvändelse
till kristendomen genom de grekiske munkarna
Kyrillos och Methodios. Rastislav föll slutligen
i händerna på Ludvig den tyske, som lät blända
honom och insätta honom i kloster. Hans brorson
och efterträdare, Svatopluk (870-894), utvidgade
Stor-Mähren i v. till Oder, i ö. till Gran; men
bildandet af ett stort slaviskt rike, som syntes nära
att förverkligas, hindrades genom ungrarnas infall,
och M. inskränktes till sitt nuv. omfång. Omkr. ett
årh. tillhörde det än Ungern, än Polen, än Böhmen,
tills det 1029 fast förenades med Böhmen. 1182 blef
landet ett särskildt markgrefskap som län under
Böhmen. Det delade därefter detta lands öden och gafs
vanligen som apanage åt yngre medlemmar af Böhmens
konungafamilj. Markgrefven Jodocus (Jobst)
valdes 1410 till tysk konung, men han dog några
månader efter valet. Efter Ludvig II:s död (1526)
tillföll M. huset Habsburg i Österrike. Sedan Fredrik
II i Preussen på 1740-talet eröfrat större delen af
Schlesien, förenades den återstående österrikiska
delen af detta hertigdöme med M. till en provins,
men skildes 1849 åter därifrån och förklarades som
omedelbart "kronland" i monarkien. I nyare tid har det
tjechiska folkelementet, som alltmer vinner öfverhand,
sökt erhålla statsrättslig själfständighet genom att
återförena M. med Böhmens krona. - Om "Preussiska
Mähren" se Katscher. (J. F. N.)

Mährisch-Neustadt [-no’]-; tjech. Un?ov], stad i
Mähren, vid Marchs biflod Oskawa och järnvägen till
Olmütz. 5,090 inv. (1900). Gymnasium. Sockerfabriker
och textilindustri. (J- F. N.)

Mährisch-Ostrau [-åsträii]. Se Ostrau.

Mäkakkårtje (Mikkokårtje), ett staten
tillhörigt fall i Arjepluogs socken, Norrbottens
län, ofvanför Tjäggelvas i nedre loppet af den
från Pjäskejaure i Mäkakjaure utrinnande grenen af
Pite älf, 24 km. från magnesitfälten vid Måskats- och
Tarrekaise, bildande ett 33 m. högt stup mellan höga
fjällstränder. Då vattenmängden varierar mellan 1,2
och 68 kbm. i sekunden, utgör den utvecklade kraften
400-22,400 hkr (vid medel-vattenstånd 825 hkr).
Wbg.

Mäklare (ty. mäkler, fr. courtier, eng. broker)
äro personer, som ha till yrke att förmedla
affärer. Ehuru dylik verksamhet är i Sverige,
liksom i de flesta andra länder, fri, har man dock
inom lifligare handelsorter haft behof af personer,
till hvilka köpare eller säljare kunna utan direkt
personlig kännedom anförtro sitt uppdrag och hvilkas
uppgift om aftalet kan i händelse af tvist tilläggas
beviskraft. Detta har medfört införandet af offentliga
mäklare. Sådana finnas hos oss endast i städer och
antagas af Handels- och sjöfartsnämnden, hvarefter
förordnande utfärdas af magistraten. - Mäklare är
i allmänhet förbjuden att för egen räkning idka
handel med växlar, varor eller annat. Den af honom
öfver afslutade aftal upprättade skriftliga handling
(slutsedel)) liksom den bok han under viss kontroll
skall föra, eger laga vitsord. Om hans befattning med
kursnotering se Kurs 2. De närmare bestämmelserna
för hans verksamhet träffas i Mäklarordningen af 9
juni 1893 med ändring af 20 nov. 1908. - Mäklare i
Stockholm, som vill biträda vid köp och försäljning
af obligationer, aktier o. a. dylika värdepapper,
skall af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free