- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
333-334

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörkö - Mörlin, Joachim - Mörlunda - Mörne, Arvid - Mörner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hörningsholms fideikommiss och är ett till innehafvaren
af detta patronellt pastorat i Strängnäs stift,
Södertälje kontrakt. Om skansarna vid sundet mellan
M. och Södertörn se Hörningsholms-skansarna. Litt.:
K. U. Ekström, "Beskrifning öfver Mörkö
socken" (1828). Jfr Folkdräkt, pl. II.
Wbg.

Mörlin, Joachim, tysk ortodox luthersk teolog, f. 1514
i Wittenberg, d. 1571, blef 1536 magister och 1539
Luthers kaplan, utnämndes 1540 till superintendent
i Arnstadt och vardt s. å. teol. doktor. Till följd
af sin ifver för kyrklig tukt afsattes han af den
värdsliga makten 1543 från sitt ämbete ; och sedan
han 1544 blifvit superintendent och skolinspektör i
Göttingen, måste han 1550 bege sig äfven därifrån,
emedan han ihärdigt uppträdt mot "interim". S. å. fick
M. en kyrkoherdebefattning i Königsberg. I den där
uppblossande osiandriska striden ingrep han efter
någon tid som häftig motståndare till Osiander
och måste 1553, då stridigheterna äfven efter
dennes död fortsatts, lämna Königsberg. Han blef
s. å. superintendent i Braunschweig, men återkallades
1567 till Königsberg, först tillfälligtvis för att
ge ny ordning åt den preussiska kyrkan, kort därefter
som biskop af Samland. Hans viktigaste arbete är den
af honom tills, med Chemnitz 1567 affattade skriften
Repetitio corporis doctrinæ christianæ, som blef
rättesnöret för luthersk bekännelse och kyrkoordning
i Preussen, med anseendet af en symbolisk bok.
(G. A-n.)

Mörlunda, socken i Kalmar län, Aspelands härad. 28,519
har. 4,220 inv. (1912). M. bildar med Tveta ett
pastorat i Linköpings stift, Aspelands kontrakt.

Mörne, Arvid, finländsk författare, f. 6 maj 1876
i Kuopio, vardt student 1894, filos. kandidat
och magister 1897, var 1899-1908 föreståndare för
mellersta Nylands folkhögskola i Esbo och 1908-11
biträdande lärare där. M. debuterade 1899 med en
diktsamling, Rytm och rim, som 1901 följdes af Nya
sånger
och 1903 af Ny tid. Tvåaktsinteriören Bland
bränningarna
uppfördes 1903 i Helsingfors. Efter
lång tystnad, hvarunder han lifligt deltagit
i de politiska sträfvandena på radikal sida,
offentliggjorde han 1910 ännu en diktsamling, Döda
år
. F. n. litterär medarbetare i "Nya pressen", har
M. egnat sig åt litteraturhistorisk forskning och
framlagt ett omfattande biografiskt och analytiskt
arbete om J. J. Wecksell (1909), för hvilket han
1910 promoverats till filos. doktor, en studie öfver
A. Kivi (1911) samt en uppsatts Studier i Finlands
press 1854-56
(1913). 1913 utnämndes han till docent i
inhemsk litteratur vid Helsingfors’ universitet. M:s
dikter äro dels pregnanta stämningsbilder, rika på
känsla, men knappa på ord, dels dikter med stoff
från Nylands natur och folk, till hvilka i den
tredje diktsamlingen fogades ett antal hetsigt
agitatoriska arbetarvänliga sånger. M. har
flera gånger föreslagits till statspris, men
sådant har städse vägrats honom; 1903 och 1911
erhöll han pris af Sv. litt. sällsk. Gärna hörd
föreläsare och talare, har M. äfven i Sverige
hållit föredrag, bl. a. om Svenska språkets
ställning i Finland
(i "Svensk tidskrift", 1911).
R-n B.

Mörner, svenska adliga ätter. Sedan slutet af
1200-talet har frälsesläkten M. innehaft Clossow och
Zellin i Neumark, Brandenburg. Bröderna
Otto Helmer (se M. 1) och Berndt Dietrich samt
deras syssling Stellan Otto (d. 1643 som landshöfding
i Västerbotten) von M. till Zellin och Clossow gingo
på 1590-talet i svensk tjänst och naturaliserades
1598 samt 1627. Otto Helmers son Karl (se M. 2)
blef 1652 friherre och stamfader för friherrliga
ätten M. af Tuna (i Rystads socken, Östergötlands
län), som utslocknade på svärdssidan 1824. Karls
sonsons sonson Karl (se M. 3) blef 1800 grefve och
dog barnlös 1821. En af Stellan Ottos söner, Hans
Georg
(se M. 5), blef 1674 friherre och fick 1676
Morlanda på Orust till friherresäte, hvarefter hans
friherrliga ätt kallades M. af Morlanda. En gren af
denna ätt erhöll med Hans Georgs son Karl Gustaf
(se M. 6) 1716 greflig värdighet. F. n. lefva en
adlig, en friherrlig (af Morlanda) och en greflig
(af Morlanda) ätt M.

I. Tuna-grenen.

illustration placeholder

1. Otto Helmer von M., ämbetsman, f. 8 maj
1569 på Zellin i Brandenburg, d. 1612 i Nyköping,
inkom 1596
till Sverige jämte sin broder Bernt Didrik, för
att där utsöka en släktens fordran, och antogs i
hertig Karls hoftjänst. Han var 1600-06 konungens
hofmarskalk, därefter landshöfding i Åbo (under
denna tid afslöt han som svensk kommissarie 1609 års
bekanta traktat med ryssarna i Viborg) och utnämndes
1611 till kammarråd. Han författade sin egen och sin
släkts historia, utg. i öfv. 1909 af K. M. Stenbock
under titeln Mörnerska släktboken.

2. Karl M., den föregåendes son, friherre, riksråd,
f. 21 febr. 1605 i Stockholm, d. 25 maj 1665 i Dorpat,
studerade 1622-29 i Leiden och Paris. Han tjänstgjorde
som hofjunkare hos Gustaf II Adolf under tyska
kriget ända till konungens död samt följde sedan
konungens lik till Stockholm. (Enligt egen uppgift
- se den under M. l nämnda "Mörnerska släktboken" -
var han under slaget vid Lützen med konungen "från
början till slut" samt "låg hela natten bredvid hans
lik".) 1635-36 var M. assessor i Göta hofrätt,
tjänstgjorde 1636-41 i Kammarrevisionen och satt
1641-45 som ståthållare på Viborg. Han utnämndes
1645 till generalguvernör öfver Ingermanland, 1651
till president i Dorpts hofrätt, 1653 till riksråd
och 1662 till president i Göta hofrätt. M. erhöll
1652 friherrlig värdighet.

3. Karl Karlsson M., grefve, den föregåendes
sonsons sonson, landtmarskalk, riksståthållare,
f. l dec. 1755 på Rödjenäs i Björkö socken
(Jönköpings län), d. 24 juni 1821 i Stockholm,
ingick tidigt på den militära banan, till en
början vid artilleriet, och tjänstgjorde tillika som
kavaljer hos kronprins Gustaf Adolf. Sedan dennes
guvernör grefve Gyldenstolpe 1794 afsatts på grund
af brefväxling med Armfelt under den s. k.
Armfeltska sammansvärjningen, blef M., som torde



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free