- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
353-354

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mösseberg - Mössor - Mösspartiet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afdelning ("trapplagret") samt omväxlande busk- och
trädgrupper (in- och utländska barrträd). Vid
anstalten äro att tillgå fullständiga apparater för
alla varm- och kallvattenkurs-badformer
(tallbarrsbad, elektriska ljusbad, nauheimbad med
flytande kolsyra m. fl.), hälsovatten,
luftbad samt sjukgymnastik och massage,
inhalatorium med modernaste apparater, Röntgen-
och högfrekvens-(Tesla-)afdelning. Antalet
kurgäster är 2,000-3,000 årligen. Anstalten,
som grundlades 1865 och öppnades 1867, eges
af ett bolag och vann genom intendenten d:r
A. O. Torstenssons mångåriga vård anseende som en
af de bäst utrustade och skötta kuranstalterna
i Sverige. Nuvarande läkare är d:r Fr. Odenius.
illustration placeholder

Mössebergs vintersanatorium.
A. G.* F. B.*

Mössor, namn på ett politiskt parti i Sverige under
den s. k. frihetstiden. Se Mösspartiet.

Mösspartiet, Mössorna, kallas ett politiskt parti
under frihetstiden, hvilket täflade med hattpartiet
(se d. o.) om makten. Det uppstod som den naturliga
reaktionen mot det nybildade hattpartiet och dess
äfventyrliga krigsprogram. Namnet mössor gafs redan
1737 åt anhängarna af kanslipresidenten Arvid Horns
försiktiga fredspolitik, men om något verkligt parti
kan ej bli tal förrän efter Horns fall och hattarnas
seger 1739. Sedan väl den fallna regeringens anhängare
hämtat sig från öfverraskningen, sammanslöto de sig
efter motståndarnas mönster till ett formligt parti
under ledning af det afsatta riksrådet Ture Bielke,
riksrådet Samuel Åkerhielm, prosten, sedermera
biskopen J. Serenius m. fl., för att om möjligt
förhindra krigsförklaringen mot Ryssland och utkräfva
hämnd på dem, som störtat Horns regering. Från
början trädde partiets ledare i förbindelse med ryske
ministern; förgäfves sökte det vid riksdagen 1740–41
hindra fredsbrottet. Efter krigets olyckliga utgång
fick mösspartiet vind i seglen och hade säkerligen med
något skickligare ledning kunnat störta hattregeringen
vid riksdagen 1742–43. Den afgörande partikampen
uppsköts emellertid till följande riksdag, då
mössorna genom sin alltför intima förbindelse med
Ryssland och ryske ministern von Korffs oförskämda
uppträdande förlorade sitt anseende och krossades
i grund. Deras främste representant i regeringen,
Åkerhielm, afsattes, och partiet tycktes efter 1747
vara fullständigt upplöst. Det äldre mösspartiet
som 1740-talets mössparti kan benämnas –
kom således aldrig till styret, ehuru det
ett ögonblick 1742–43 hade öfvermakten inom
riksdagen. Partiets egentliga program var fredens
bevarande och bestraffandet af krigspolitikens målsmän
– en i sig riktig och naturlig tanke, som likväl
fördärfvades af ledarnas alltför intima anslutning
till Ryssland. F. ö. opponerade sig mössorna äfven mot
hattarnas slöseri med statsmedlen och alltför djärfva
bankpolitik, men principiellt hyste de ännu samma
merkantilistiska läror som hattarna och hade föga att
invända mot deras ekonomiska lagstiftning. Mösspartiet
hade sitt anhang dels hos den högre byråkratien och
den förnäma jordbrukande adeln, som allmänt slutit
sig kring Horn, dels hos präster och bönder, hvilka af
naturen voro böjda för fred och sparsamhet, samt hos
de mindre städernas borgerskap och småhandlarna och
handtverkarna inom de större städerna. Till partiets
motgång bidrog, att det splittrades i en moderat
fraktion, ledd af förra riksrådet grefve Gustaf Bonde
och landtmarskalken vid de två senaste riksdagarna
frih. A. M. Ungern-Sternberg, hvilka ogillade den nära
anslutningen till Ryssland och af hänsyn till den inre
friden ville uppträda mera hänsynsfullt mot hattarna,
och en hänsynslös, fanatisk fraktion, för hvilken
hämnden på motpartiet och maktens eröfring voro
hufvudsaken. – Större betydelse skulle mösspartiet
få efter sin återuppståndelse under slutet af
1750-talet. Det yngre mösspartiet företer i flera
fall helt andra drag än det äldre, och sammanhanget
mellan båda förmedlas väsentligen däraf, att en del
personer tillhörde båda och förband traditionerna från
de äldre med de yngre mössorna. Detta senare parti
var till sin uppkomst väsentligen ett ekonomiskt
parti. Felen i hattarnas finanshushållning och
myntpolitik, deras hänsynslösa slöseri med statsmedlen
och partiskheten vid dessas utdelning gåfvo det yngre
mösspartiet stor anslutning och växande anseende. En
försiktigare ledning af banken, dess stängande för
nya lån, inkräfvande af de utestående bankolånen och
förberedandet af en realisation, som åter skulle öppna
banken för inväxling af sedlarna och ge myntväsendet
ny stadga, sträng hushållning med statens medel
och räfst med alla, som förfarit lättsinnigt med
dess tillgångar, slutit och brutit kontrakt med
kronan efter behag eller tillegnat sig obehöriga
förmåner i form af gåfvor, belöningar, fördelaktiga
arrenden eller efterskänkande af skulder m. m.,
indragning af sinekurer, nya löner och pensioner,
hvarmed hattpartiet slösat – detta var de yngre
mössornas egentliga program. Med partiets nya uppsving
sammanföll en begynnande reaktion mot merkantilismen,
och i mössornas led funnos företrädesvis förfäktarna
af en friare näringslagstiftning, af tryckfrihet
och personlig rättssäkerhet, ehuru dessa idéer hade
förespråkare äfven bland hattarna och därför tydligen
trängde fram oberoende af partigrupperingen. Det yngre
mösspartiet var liksom det äldre ett fredsparti, men
denna programpunkt var i början af 1760-talet ej någon
egentlig åtskillnad från hattarna, som dåmera äfven
ville fred, om de också starkare betonade försvarets
stärkande. Men af gammal samhörighet med det förra
mösspartiet samt afvoghet mot hattarna och Frankrike
trädde mössorna efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free