Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nabuco de Araujo - Nabu-daian, asyrisk konung. Se Assyrien, sp. 256 - Nabu-kudurri-usur, oriktigt Nabu-kurri-usur. Se Nebukadnesar - Nabu-kurri-usur, oriktig form för Nabu-kudurri-usur (se d. o.) - Nabulus - Nabu--naid - Nacaire - Nacaome - Nachbar, Franz - Nach belieben - Nach Canossa gehen wir nicht, ty., "till Canossa gå vi ej". Se Canossa - Nachez, Tivadar - Nachglühen, ty. Se Skymning - Nachimov [nachi'måff], Pavl Stepa'novitj - Nachitjevan - Nachmanides - Nachnahme (ty.), hand. Se Efterkraf - Nachod - Nachschibend-orden - Nachsenden, ty., postv., eftersända (se d. o.) - Nachtegall, Franz - Nachtigal, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en lysande talare och journalist och behandlade
franska och engelska med samma lätthet som sitt
modersmål. Han skref bl. a. Frontières du Brésil et
de la Guyane anglaise (17 vol.), Pensées détachées et
souvenirs (1906), The place of Camoens in
litterature (1908). Bland hans portugisiska arbeten må nämnas
Um estadista do imperio (biografi af hans fader).
J. C.
Nabu-daian, assyrisk konung. Se Assyrien, sp. 256.
Nabu-kudurri-u?ur, oriktigt Nabu-kurri-u?ur. Se
Nebukadnessar.
Nabu-kurri-u?ur, oriktig form för
Nabu-kudurri-usur (se d. o.).
Nabulus (Nablus), bibelns Sikem, senare
kalladt Flavia Neapolis (eller endast
Neapolis), stad i vilajetet Beirut, Palestina, ligger
56 km. n. om Jerusalem, vid karavanvägen mellan
denna stad och de norra orterna, i den fruktbara
dalen mellan bergen Ebal och Gerissim. Omkr. 25,000
inv., hvaraf några hundra kristna och samariter;
de sistnämnde offra fortfarande på Gerissim och
bebo ett särskildt kvarter i staden. Staden är
säte för en grekisk ortodox biskop, och engelska
kyrkan har där en missionsstation med kyrka, skola
och sjukhus. Genom sitt läge förmedlar staden
samfärdseln mellan hafvet och Damaskus. Ungefär 2
km. s. ö. om N. ligger Jakobsbrunnen (l Mos. 33:
19, Joh. 4: 6), vid nordöstra foten af Gerissim,
öfver 20 m. djup, men nu sommartiden mestadels torr.
(J. F. N.)
Nab?-naid (Nabonidos), babylonisk konung 555-539
f. Kr. Se Babylonien, sp. 577, 579.
Nacaire [-kär], fr. (af arab. naqara), en puka,
som användes under medeltiden.
Nacaome [-kaåme], stad i sydvästra delen
af republiken Honduras, på slättlandet
innanför Fonsecagolfen. 12,040 inv. (1910).
J. F. N.
Nachbaur, Franz, tysk operasångare (lyrisk tenor),
f. 1835 på slottet Giesen vid Bodensjön, d. 1902
i München, var anställd vid olika operascener,
senast 1868-97 vid hofteatern i München, där han
stod högt i gunst hos Ludvig II och utnämndes till
kammarsångare. Han var den förste uppbäraren (1868)
af Walter Stolzings parti i "Mästersångarna".
E. F-t.
Nach belieben [-liben], ty., "efter behag".
Nach Canossa gehen wir nicht, ty., "till Canossa gå
vi ej". Se Canossa.
Nachez [-je], Tivadar (Teodor), ungersk
violinvirtuos, f. 1859 i Budapest, elev
af Joachim och Leonard, lefver i London,
hvarifrån han gör konsertresor (Sverige
1883). Han har komponerat zigenardanser.
A. L.*
Nachglühen, ty. Se Skymning.
Nachimov [nachi’måff], Pavl
Stepanovitj, rysk amiral, f. 1803, deltog i Lasarevs
världsomsegling 1822-25 och slaget vid Navarino
(1827), undsatte som chef på fregatten "Pallas"
1845 det af kaukasierna hårdt ansatta Fort Golovin
och utnämndes 1852 till Viceamiral. 30 nov. 1853
tillintetgjorde han den turkiska flottan vid
Sinope och var under Sevastopols belägring, vid
sidan af sin tjänst som högste befälhafvare öfver
Svartahafsflottan, guvernör öfver nämnda stad och
dess hamn. 1855 utnämndes N. till amiral och
dog 10 juli s. å. till följd af ett erhållet sår.
(H. W-l.)
Nachitjevan. 1. (Katjevan) Stad i Ryssland,
Donska området, på högra stranden af Don,
nära Rostov. 30,883 inv. (1900), till stor del
armenier. Armeniskt prästseminarium, realskola och
andra skolor, flera fabriker, liflig handel (spannmål,
trä). Staden anlades 1780 af armenier, som utvandrat
från Krim, och är administrativt förenad med Rostov. -
2. Stad i ryska guv. Erivan, i Transkaukasien, nära
vänstra stranden af Aras. 8,845 inv. (1897), mest
tatarer och armenier. Trädgårds- och silkesodling,
handel med Persien. I bergen n. v. om N. ligga stora
saltgrufvor och stenbrott. - N. är en urgammal stad,
som enligt en armenisk tradition skall ha haft
Noa till grundläggare. Sedan 1828 har den tillhört
Ryssland. 1-2. (J. F. N.)
Nachmanides, de kristnes namn på rabbi Mose
ben Nachman, förkortadt Rámban, lärd rabbin,
f. 1194, d. i Jerusalem vid hög ålder. Af hans verk
må nämnas kommentarer till Pentateuken och flera
andra af G. T:s böcker samt till flera traktater
af talmud, äfvensom hans religionsdispyt med
prästen Fra Paolo i Barcelona inför konung Jakob
af Aragonien 1263 (senast utg. af Jellinek, 1853).
L. L.*
Nachnahme (ty.), hand. Se Efterkraf.
Nachod, stad i nordöstra Böhmen, 4 km. från
preussiska gränsen, vid Elbes biflod Mettau. 10,049
inv. (1900). Gammalt slott med rikt arkiv. Högre
realskola, arkeol. museum, väfskola. Stora
bomullsspinnerier och väfverier, maskinfabrik
o. a. industri. Juni 1866 var N. skådeplats för en
het strid mellan V:e preussiska armékåren Steinmetz
och VI:e österrikiska armékåren Ramming, som efter
en förlust af 5,800 man (hvaraf 1,000 fångar) måste
draga sig tillbaka till Skalitz. Preussarna förlorade
föga mera än 1,100 man. J. F. N. C. O. N.
Nachschibend-orden, en af de förnämsta
dervischordnarna, stiftad i Turkiet på 1300-talet.
Nachsenden, ty., postv., eftersända (se d. o.).
Nachtegall, Franz, dansk gymnast, f. 1777, d. 1847,
började redan som teol. student ge lektioner i
gymnastik och införde den 1799 i Christiania
skola, sedan han året förut fått till stånd
ett gymnastiksällskap. Snart upprättade N. ett
gymnastiskt institut, afsedt i synnerhet för
minderåriga; inom kort blefvo sex biträdande
lärare nödvändiga. Undervisningen omfattade
till en början förberedande öfningar, jämvikts-
och smidighetsrörelser, klättring, språng,
lyftning, dragning och kastning, voltige och
militäröfningar. Äfven medlemmar af konungahuset,
ja t. o. m. Kristian VII själf, blefvo lärjungar hos
N., och gymnastik infördes i en hel del skolor. Den
upptogs som särskildt ämne i 1804 års skolordning
och blef 1828 obligatorisk: allt detta var N:s
förtjänst. N. höll jämte sina lektioner i institutet
föredrag i gymnastikens metodik och pedagogik. Han
besöktes äfven af utlänningar, t. ex. P. H. Ling
(se Ling, sp. 665), som vistades i Köpenhamn
1799-1804. N., som fått titeln professor,
upprättade 1804 "det militære gymnastiske
institut". Hos N. utbildades dessutom en hel del
gymnastiklärare. Småningom fick dock N:s system vika
för Lings.
Nachtigal, Gustav, tysk upptäcktsresande, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
