Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagelfluh - Nagelfält, anat. Se Hud sp.1200 - Nagelrot, anat. Se Hud sp.1200 - Nagelskifling, bot. Se Collybia - Nagelslag. Se Nagel 3 - Nagelspinnare, zool. Se Påfågelspinnare - Nageltrång - Nagelört, bot. Se Draba - Naggadt blad - Nagina - Nagler, Georg Kaspar - Naglum. Se Vassända-Naglum - Nagold - Nagore. Se Nagaur - Nagoya - Nagpur - Nagrind - Nagu - Nagy - Nagy [nadj], Iván von - Nagy-Ág
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanligen mycket väl afrundade och sammanhållas af
ett lerigt, kalkigt bindemedel. Ej sällan befinnas
de tättliggande bollarna ha åstadkommit intryck i
hvarandra. Nagelfluh bildar hufvudparten af det
bekanta höga berget Rigi i Schweiz och i öfrigt
delar af Alpernas norra och nordvästra förberg. De
inneslutna rullstenarna te sig på en brottyta
eller en blottad yta af bergarten som hufvud af en
massa inslagna grofva spikar (ty. nagel). Detta
förhållande säges ha gett upphof till namnet.
E. E.
Nagelfält, anat. Se Hud, sp. 1200.
Nagelrot, anat. Se Hud, sp. 1200.
Nagelskifling, bot. Se Collybia.
Nagelslag. Se Nagel 3.
Nagelspinnare, zool. Se Påfågelspinnare.
Nageltrång, Inväxt nagel (paronychia), med., en
åkomma, som består däruti, att antingen nageln växer
för långt åt sidan och tränger in i den känsliga
nagelbädden, som då retas, svullnar och inflammeras,
eller nagelbädden genom inflammation och svullnad
för mycket närmar sig nagelns sida och växer öfver
densamma. Åkomman, som kan drabba hvilken nagel som
helst, förekommer vanligast på stortån och förorsakas
oftast genom trånga skodon. Den vållar betydlig ömhet
och smärta, och i svåra fall inträder bildning af
var och dödkött i nagelbädden. Den kan i tid botas
därigenom, att man försiktigt afskär de kanter
på nageln, som vilja borra sig ned i nagelbädden,
eller genom att man pressar ned charpitrådar under
nagelkanterna och anlägger ett häftplåsterförband
däröfver. I svåra, försummade fall återstår ofta
intet annat medel än kirurgisk operation. Denna,
som kan utföras under lokal bedöfning, är numera
vida mildare än förr samt leder säkert och utan fara
till målet. F. B.*
Nagelört, bot. Se Draba.
Naggadt blad (lat. folium crenatum), bot., benämnes
det blad, som har i kanterna små, grunda, rundade,
lika stora inskärningar, hvilka icke på långt när nå
till bladhalfvans midt. Denna form hos bladkanten är
ofta nog ett skiljemärke mellan arter af samma släkte.
O. T. S.*
Nagina [nā’ginā], stad i Brittiska Indien,
distriktet Bijnor, United provinces,
vid Oudh–Rohilkand-järnvägen. 21,412
inv. (1901). Tillverkning af socker, gevär, glasvaror
(särskildt flaskor, hvari pilgrimerna medföra
Gangesvatten från Hardwar), elfenbensarbeten, hamp-
och bomullsväfnader. Wbg.
Nagler, Georg Kaspar, tysk konsthistoriker,
f. 1801, d. 1866, blef 1827 antikvarisk bokhandlare
i München och 1829 filos. doktor. N. gjorde sig
ett namn genom två om den mest samvetsgranna flit
vittnande arbeten, Neues allgemeines künstlerlexikon
(22 bd, 1835-52; omarbet. af J. Meyer m. fl.,
1870-85) samt Die monogrammisten (5 bd, 1855-80;
upptar omkr. 12,000 konstnärer). Han skref äfven
monografier öfver Rafael, Michelangelo och Dürer.
(G-g N.)
Naglum. Se Vassända-Naglum.
Nagold [-galt], stad i württembergska
Schwarzwaldkretsen, vid floden N.,
ett tillflöde till Enz, och järnvägen till
Pforzheim. 3,807 inv. (1905). Latin- och realskola,
lärarseminarium, döfstumanstalt. Textilindustri.
(J. F. N.)
Nagore. Se Nagaur.
Nagoya, den femte till storleken af städerna
i Japan, hufvudstad i ken Aichi, är beläget
på södra kusten af ön Hondo, nära ändan af
den grunda Isenumiviken och genom järnväg och
grundgående ångbåtar förenadt med sin hamnstad
Yokkaichi. 378,231 inv. (1908). N. är en af
landets största omsättningsorter för porslin,
som tillverkas dels i staden, dels i dess
omgifning. Därjämte tillverkas bomullsväfnader
samt egendomligt färgade silkes- och bomullstyger
(s. k. arimatsushibore) samt emaljarbeten. Det
stora daimioslottet, byggdt 1610, är nu delvis
militärdepå; den innersta kärnan är en pyramidalisk,
5 våningar hög byggnad, som öfverst krönes af två
2,4 m. höga förgyllda delfiner, af hvilka den ena
var utställd på världsutställningen i Wien 1873.
(J. F. N.)
Nagpur [nāgpō’ə]. 1. Division i norra Deccan i Indien
(Centralprovinserna). 60,920 kvkm. 2,728,063
inv. (1901). Bland de många urinvånarna äro
gonderna talrikast. Det jämna, med enstaka kullar
försedda landet genomflytes af Waiganga (biflod
till Godavari), som i v. och s. v. bildar gräns
mot Haidarabad och Berar. Febrar och kolera härja
ofta. Hufvudprodukter äro ris, hvete, oljeväxter och
bomull. Af mineral finnas guld, järnmalm, stenkol,
antimon m. m. Förr var landet berömdt för sina fina
bomullstyger. F. n. förfärdigas siden, mässingsvaror
och lergods. Exporten utgöres af bomull, spannmål,
lack och vax. N., som var en marattstat till 1853,
indelas i distrikten N., Bhandara, Balaghat, Chanda
och Wardha. – 2. Distrikt i ofvannämnda division, har
en areal af 9,952 kvkm. med 751,844 inv. (1901). –
3. Hufvudstad i ofvannämnda distrikt och i hela
Centralprovinserna. 101,415 inv. (1911). N. är en
oregelbunden och osund stad. Européerna bo i
förstaden Sitabaldi, i hvilken ligger
ett fort. Staden har flera läroanstalter,
bl. a. landtbruksskola, en anglikansk och två
katolska skolor för européer, en normalskola och
zenanamission. Den har anglikansk och katolsk biskop.
1–3. J. F. N.
Nagrind (isl. Nágrindr, pl., "likgrindarna"),
nord. myt., porten till dödsriket.
Nagu (fi. Navo), skärgårdssocken i Åbo och
Björneborgs län, Masku domsaga, Virmo härad,
Finland, utgör ett imperiellt pastorat af 2:a
kl., Åbo ärkestift och domprosteri. Areal 230
kvkm. Befolkningen, till största delen svensktalande,
3,623 personer (1910). Inom socknen finnes Sjählö
hospital för obotligt sinnessjuka, inrättadt 1619 af
Gustaf II Adolf för spetälska, men sedermera ändradt
till vårdanstalt för sinnessjuka. A. G. F.
Nagy [nådj], ung., stor, förekommer i många ungerska
ortnamn. Jfr Kis.
Nagy [nådj], Ivan von, ungersk historiker, f. 1824,
d. 1898, utgaf (på ungerska) det banbrytande
genealogiska arbetet "Ungerns familjer med vapen
och genealogiska tabeller" (13 bd, 1857-67) samt
flera urkundssamlingar och smärre historiska
afhandlingar. Till N:s ära fick en 1899 uppsatt
heraldisk-genealogisk tidskrift namnet "Nagy Ivan". -
Hans namne, Gyula von N., f. 1849, arkivarie i Budapest,
har utgifvit urkundssamlingar, arkivbeskrifningar
och landskapshistorier samt redigerar sedan 1899 den
historiska tidskr. "Századok".
Nagy-Ág [nadj-a’g]. 1. Biflod till Theiss (fr. h.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
