Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nansen, dansk-norsk släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
combination of the histological elements of the
central nervous system</i> (1887; gradualafh. 1888)
och A protandric hermaphrodite (Myxine glutinosa)
amongst the vertebrates (s. å), afhandlingar, i hvilka
N. framlade en serie nya iakttagelser och synpunkter
i komparativ anatomi och biologi. Dessa studier
afbrötos af utländska resor – bl. a. vistades han en
del af 1886 vid biologiska stationen i Neapel, efter
hvars mönster han senare lyckades upprätta dylika
i Bergen och Dröbak – samt inländska fotvandringar
och skidfärder i träningssyfte.
Redan under det korta
uppehållet i Danmarks sund (1882) uppspirade hos honom
en tanke, som fick fast form efter Nordenskiölds
expedition till Grönland 1883, att gå tvärs öfver
Grönlands inlandsis från öst- till västkusten. Planen,
som framställdes offentligt först 1887, möttes med
djup misstro, men sedan danska etatsrådet A. Gamél
ställt önskade medel till hans förfogande, grep
N. sig verket an. Expeditionen, som räknade utom
N. fem personer, bl. a. O. Sverdrup, O. E. Dietrichson
och två lappar, fördes af sälfångstfartyget
"Jason" sommaren 1888 från Island till Grönlands
östkust. 17 juli lämnade deltagarna på 65 1/2°
n. br. fartyget för att öfver isen nå land omkr. 20
km. innanför, men de fördes på drifisen söderut
längs kusten och lyckades först 29 juli på 61°
40’ nå land. Mödosamt måste de arbeta sig norr ut
igen, nådde 10 aug. nordkusten af Umivikfjorden
på 64° 23’ n. br. och började där uppstigningen
på inlandsisen. Deras mål var Christianshaab vid
Diskobukten. Utom af andra svårigheter möttes de af
väldiga snöstormar och måste midt uppe på höjdplatån
styra kurs något sydligare åt Godthaab till. Största
höjden ö. h., 2,716 m., nåddes 5 sept. Fram till
västkusten vid Ameralikfjorden kommo N. och hans
kamrater efter öfvermänskliga ansträngningar först
26 sept. Därifrån rodde N. och Sverdrup i en båt, som
de själfva förfärdigat af tältduk, till Ny-Herrnhut,
där de inträffade 3 okt. och hvarifrån de vandrade
öfver land till Godthaab. Där hämtades de öfrige
deltagarna, och där stannade expeditionen öfver
vintern. Våren 1889 återvände den till Europa och
mottogs med stora hedersbevisningar i Köpenhamn 21
och i Kristiania 30 maj. N. skildrade företaget i Paa
ski over Grönland (1890; "På skidor genom Grönland",
s. å.). Jämte H. Mohn redogjorde han för dess resultat
i Wissenschaftliche ergebnisse von dr. F. N:s
durchquerung von Grönland 1888 (i "Petermanns
mitteilungen, Ergänzungsheft N:o 105", 1892); bland
de viktigaste af dessa resultat voro upptäckten af
den andra arktiska köldpolen (se Köldpoler)
och påvisandet af inlandsisens hvalfformationer. Sina
iakttagelser bland de västgrönländske eskimåerna
skildrade N. i det populära arbetet Eskimoliv (1891;
sv. öfv. s. å.). 1889 blef N. fast anställd vid
Kristiania universitet som konservator för dess
zootomiska museum. Redan 18 febr. 1890 framlade han
planen till en på alldeles nya förutsättningar byggd
arktisk polarexpedition med ett för syftet särskildt
konstrueradt fartyg. Detta skulle vara nog solidt
byggdt att tåla det oerhörda trycket, när det inklämdt
i packisen fördes med en hafsström, hvars drift,
enligt hvad N. sökte påvisa, måste gå från farvattnet
n. om Öst-Sibirien och Berings sund öfver eller i
närheten af Nordpolen till Grönland. Stortinget
beviljade s. å. 200,000 kr. (senare ökadt med
80,000 kr.), medan för resten af omkostnaderna
(omkr. 140,000 kr.) lämnades bidrag af konung Oskar
och en rad enskilda personer. Det af C. Archer
(f. 1832) efter N:s utkast konstruerade fartyget
"Fram" kunde löpa af stapeln redan 26 okt. 1892. Med
en för en femårig expedition beräknad utrustning
lämnade "Fram" Kristiania 24 juni, Vardö 22 juli
1893, fördt af N:s följeslagare på Grönlandsfärden
kapten O. Sverdrup, med marinlöjtnant S. Scott-Hansen
som sekond och 10 mans besättning. Från Chabarova
följde fartyget Sibiriens kust österut, tills det 22
sept. n. om Lenas mynning på 78° 50’ n. br. och 133°
37’ ö. lgd inneslöts af isen. Som på förhand var
beräknadt, lyftes det under skrufningen upp af denna
och fördes, buret af isen, med denna i strömmens
riktning. I medeltal gick driften mot n. v., men
med många kurvor och afvikelser samt flera gånger
med betydliga bakslag. Då denna isfångenskap räckt
omkr. 1 1/2 år och N. såg, att "Fram", som väntadt var,
skulle drifva tvärsöfver polarhafvet, lämnade han
med en enda följeslagare, löjtnant F. Hj. Johansen
(f. 1867 i Skien, d. 3 jan. 1913 i Kristiania),
fartyget och den öfriga expeditionen 14 mars 1895
på 83° 59’ n. br. och 101° 55’ ö. lgd för att
undersöka hafvet längre i n. och om möjligt söka
nå Nordpolen. De bägge männen medförde 3 slädar, 2
kajaker och 28 hundar. Efter oerhörda ansträngningar
nådde de 7 apr. 86° 4’ (ej 14’, som oftast uppgetts),
d. v. s. 2° 43’ nordligare, än någon förut kommit,
men där nödgades de, något förr än beräknadt var,
att söka taga sig fram i s. v.; under stora faror
kommo de fram till Frans Josefs land, där de måste
öfvervintra i en af dem själfva byggd stenhydda. 19
maj 1896 bröto de upp för att nå Spetsbergen, där de
hoppades på skeppslägenhet hem. Men 17 juni stötte
de vid Kap Flora på sydkusten af Frans Josefs land
oväntadt på Fr. Jacksons expedition, och med dennas
fartyg "Windward" anlände de 13 aug. till Vardö,
en vecka innan "Fram" återkom till Norge. N. steg
ombord på "Fram" i Tromsö, och hans resa längs kusten
var ett triumftåg utan motstycke i Norges historia,
och sedermera på sin föredragsturné i Europa och
Amerika öfverhopades han med hedersbetygelser. N:s
skildring af den äfventyrliga färden i Fram over
Polhavet. Den norske polarfærd 1893–96 (1897)
utkom genast på en mängd språk och blef en ovanlig
litterär succès. Bland expeditionens flera viktiga
resultat må nämnas upplysningen, att polarbäckenet
är ett öfritt eller öfattigt djuphaf. De under färden
gjorda anteckningarna och samlingarna bearbetades af
N. jämte en rad fackmän i The norwegian North polar
expedition 1893–96. Scientific results (6 bd, 1900–05;
ett supplementband har utlofvats) och utgafs af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0246.html
