Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Navigationsakten - Navigationsbref - Navigationsofficer, detsamma som navigeringsofficer (se d. o.) - Navigationsskola - Navigazione generale italiana [navigatsiåne djenerale], italienskt rederibolag. Se Navigation - Navigera - Navigering, sjöv. Se Navigation - Navigeringshytt, skpsb. Se Hytt - Navigeringsofficer - Navigeringsprotokoll, sjöv. Se Navigation - Naviglio grande - Navill, E. Se Neison - Naville [-vi'l], Jules Erneste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtgärder, dels också i form af tullförmåner m. m., att
systemet enligt den senaste amerikanske forskaren
på området (G. L. Beer) i verkligheten motverkade
i st. f. att befordra koloniernas af politiska
skäl föranledda emancipationssträfvanden. - Då de
amerikanska kolonierna gjort sig oberoende, kom
emellertid navigationsakten att med hela sin tyngd
drabba dessa fortfarande till handel på England
hänvisade områden; och de svarade 1787 med en
motåtgärd. Först 1814 kom en uppgörelse till stånd,
och fr. o. m. 1823 utsträcktes den genom den engelske
finansreformatorn Huskissons politik småningom till
allt flera länder. Härigenom bortföll i hufvudsak
förbudet för direkt handel med kolonierna. De
engelska fartygens sjöfartsmonopol bibehölls däremot
ända till frihandelns definitiva seger i England;
först 1849 och 1854 upphäfdes navigationsakten. Se i
art. Merkantilsystemet och Koloni anförd litt. samt
vidare Beer, "The old colonial system 1660-1754"
(1912) och "British colonial policy 1754-1765"
(1907). E. Hkr.
Navigationsbref kallas stundom med ett gemensamt namn
sjökaptens- (befälhafvare-) och styrmansbref. Se
Kapten 3 och Styrman.
Navigationsofficer, detsamma som
navigeringsofficer (se d. o.).
Navigationsskola, skola, i hvilken meddelas
undervisning för utbildande af fartygsbefäl
och maskinbefäl å fartyg. Den första svenska
undervisningsanstalten för sjömän var den genom
k. brefvet af 4 juni 1658 inrättade Styrmansskolan
i Stockholm. Efter växlande öden egde denna
inrättning (jämte de långt senare tillkomna lägre
navigationsanstalterna i Visby och Karlshamn)
ännu bestånd, då genom k. brefvet af 7 april 1841
särskilda navigationsskolor inrättades i Stockholm,
Göteborg, Gäfle, Malmö och Kalmar, hvilka skolor
nämnda dag och år fingo sitt reglemente. Sedermera
inrättades navigationsskolor äfven i Härnösand,
Visby, Karlshamn, Västervik och Strömstad, men genom
1911 års riksdagsbeslut blefvo fem navigationsskolor
fr. o. m. hösten 1912 indragna. Nytt reglemente för
navigationsskolorna utfärdades 29 mars 1912. Enligt
detta skall navigationsskola, bestående af såväl
navigationsafdelning som maskinistafdelning,
finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Härnösand
samt navigationsskola, bestående af endast
navigationsafdelning, i Kalmar. Navigationsafdelning
omfattar sjökaptens-, styrmans- och skepparklasser
(den sistnämnda afsedd för utbildande af skeppare af
1:a klass); maskinistafdelning omfattar 1:a, 2:a och
3:e maskinistklasser. Läroämnena i navigationsskolorna
äro följande: matematik, fysik och mekanik,
terrester navigation, astronomisk navigation,
skeppsbyggen, maskinlära, sjömanskap, svenska
språket, engelska språket, författningskunskap,
hälso- och förbandslära, elektricitetslära
(detta ämne förekommer endast i första och andra
maskinistklasserna) samt maskinritning (endast
i första maskinistklassen). I sjökaptensklassen
undervisas i alla de 11 förstnämnda ämnena, i de
öfriga klasserna är ämnenas antal mindre. - Den
allmänna uppsikten öfver navigationsskolorna utöfvas
af en öfverstyrelse (t. v. Marinförvaltningen) med
biträde af en af K. M:t förordnad inspektör, som
jämväl är examensförrättare i sjökaptens-, styrmans-
och skepparklasserna.
Examensförrättare i 1:a och 2:a maskinistklasserna är en af
öfverstyrelsen förordnad sakkunnig. Allmän tillsyn
öfver hvarje särskild skola utöfvas dessutom af en
af resp. stadsfullmäktige utsedd direktion. För
hvarje skola utnämner K. M:t en föreståndare
med undervisningsskyldighet i sjökaptensklassen.
Öfverstyrelsen utnämner i öfrigt ord. lärare enligt
i stat upptaget antal samt förordnar extra lärare
på förslag af inspektören. För att vinna inträde
som elev vid navigationsskola fordras bl. a. viss
sjötjänst, nämligen för inträde i skepparklass den,
som erfordras för erhållande af skepparbref af 1:a
kl., i styrmansklass den, som erfordras för erhållande
af styrmansbref, i 3:e och 2:a maskinistklass den,
som erfordras för erhållande af maskinistbref af
resp. 3:e och 2:a klass. För inträde i sjökaptensklass
fordras erhållet styrmansbref och för inträde i 1:a
maskinistklass maskinistbref af 2:a klass och 2 års
maskinisttjänst. - Undervisningen i hvarje klass pågår
7-9 månader utom i skeppar- och 3:e maskinistklass
(3 månader). Skepparexamen af 2:a klass förrättas
af föreståndarna med dem, som därtill anmält sig och
erlagt stadgad afgift. H. W-l.
Navigazione generale italiana [navigatsiåne
djenerale], italienskt rederibolag. Se
Ångfartygslinjer.
Navigera (lat. navigare, segla, fara till sjöss,
öfverfara), sjöv., ombord på fartyg bestrida
"navigeringen", d. v. s. bestämma fartygets ställe
och den väg det bör segla eller framgå. Se Navigation.
R.N.*
Navigering, sjöv. Se Navigation.
<b>Navigeringshytt,/b> skpsb. Se Hytt.
Navigeringsofficer, förr Navigationsofficer, sjöv.,
den officer ombord på ett örlogsfartyg, som är
chefens närmaste biträde vid fartygets navigering
(se Navigation) och bestickets förande. Han utför
erforderliga astronomiska observationer jämte
öfriga iakttagelser och beräkningar för bestämmande
af fartygets ställe, kompassernas justering,
kronometrarnas kontroll m. m. samt är chefen ansvarig
för de uppgifter han lämnar. Navigeringsofficeren har
ingen bestämmanderätt med afseende på navigeringen,
men eger att ge sin åsikt till känna, huruvida
någon vidtagen åtgärd skulle kunna medföra fara
eller olägenhet. Denna befattning infördes 1868
i svenska örlogsflottan. Jfr Detaljofficer.
R. N.*
Navigeringsprotokoll, sjöv. Se Navigation.
Naviglio grande [-vi’ljå], segelbar kanal i
Lombardiet, emellan Tornavente vid Ticino och
Milano. Vid Abbiategrasso och Milano utgå två
sidoarmar: Naviglio di bereguardo och Naviglio
di Pavia. Kanalen, som är 73 km. lång och
4-15 m. bred, användes äfven till bevattning.
(J. F. N.)
Navill, E. Se Neison.
Naville [-vi’l], Jules Erneste, schweizisk filosof,
f. 1816 i Chancy, d. 1909, professor i Genève,
hyllade en kristet färglagd idealism (spiritualism),
som antager en personlig Gud, en immateriell, odödlig
själ samt viljans frihet. Bland hans många skrifter
må nämnas La vie éternelle (1861; 15:e uppl. 1872;
"Det eviga lifvet", 1870), Le père céleste (1865;
"Den himmelske fadren", 1871), Le problème du mal
(1868; "Det ondas problem", 1872), Les philosophies
négatives (1899) och Les philosophies affirmatives
(1909).
S-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
