Print (PDF) - On this page / på denna sida - Neer [ner], Aert (Aernout) van der - Neera, pseudonum. Se Radius Zuccari, A - Neergaard [nergår], Jon Gunderssön - Neergaard [nergår], Niels Thomasius - Neerwinden - Nees - Neesima [nis-], J. H. Se Nisima - Nees von Esenbeck [nes fånn-]. 1. Christian Gottfried Daniel N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på N:s biografi. N:s arbeten - vinterlandskap, kanallandskap i månsken eller solnedgång och eldsvådor i Amsterdam eller där utanför - äro hvart i sitt slag fullt själfständigt uppfattade och mästerligt utförda, af en förut icke uppnådd stämningsfullhet och försedda med små, förträffliga, af honom själf insatta figurer. Hans nu kända målningar torde uppgå till bortåt 200 och detta fastän han först sent lär ha fått tillfälle att egna sig åt konsten. Men ännu flera äro de efterapningar och kopior, som gå under hans namn; med undantag af Corots ha väl knappt någon landskapsmålares arbeten blifvit så kopierade och efterapade som hans. Emellertid träffas odisputabelt äkta målningar af hans hand i de flesta större offentliga samlingar i Europa, såsom i Amsterdam, Berlin, Paris (Louvre), München, Petersburg, Bruxelles, Kassel, Prag, o. s. v.; ja i Köpenhamn ses ej mindre än fyra, under det att Stockholms Nationalmuseum ej har att uppvisa en enda af hans egenhändiga taflor. Däremot ses i von Hallwylska galleriet i Stockholm ett Vinterlandskap och ett Månskensstycke af N., i framlidne grosshandlaren A. Brincks samling likaledes en Månskensbild och en ännu icke undersökt tafla i Hamiltonska samlingen på Boo i Närke, framställande Trojas brand, tillskrifves sedan gammalt mästaren. - N:s son, Eglon van der N., f. 1635 eller 1636 i Amsterdam, d. 1703 i Düsseldorf, elev af sin fader och af Jacob van Loo, målade omväxlande landskap, mytologiska ämnen och i synnerhet glatt utförda, sirliga genrebilder i F. Mieris' och C. Netschers art. Han var efter hvartannat verksam i Rotterdam, Frankrike, Haag, Bruxelles och Düsseldorf, där han, som redan förut af Karl II af Spanien utnämnts till hofmålare, blef hofmålare på stat. Hans arbeten träffas i ett flertal af kontinentens statssamlingar, synnerligen rikt i Petersburgs Eremitage och i Schleissheim, samt i London. I Stockholms Nationalmuseum är han representerad genom en 1664 daterad målning, Gosse och flicka skjutande på småfåglar med blåsrör. I den forna Schagerströmska samlingen i Stockholm sågs Ung man med ett glas i handen. O. G-g. Neera, pseudonym. Se Radius Zuccari, A. Neergaard [nergår], Jon Gunderssön, från Rindalen i Nordmöre, Romsdal amt, en af den norska bondedemokratiens grundläggare, f. 1795, d. 1885, var gårdfarihandlare, kvacksalfvare och bondadvokat. Han började en hänsynslös opposition mot den då härskande byråkratien och invaldes i stortinget 1827-28. Hans lilla skrift En odelsmands tanker om Norges nuværende forfatning (1830), "Ola-boka", fick enastående spridning, och det tillskrifves N:s upphetsande propaganda, att bönderna 1833 första gången fingo majoritet i stortinget. Själf var N. Romsdalens stortingsrepresentant 1833-54 med undantag af år 1842. 1836 hade han blifvit länsman, men dömdes från sysslan af Höjesteret 1857. Se Y. Nielsen, "Norges historie efter 1814", III (1892), och H. Koht, "Bondestrid" (1906). K. V. H. Neergaard [nergår], Niels Thomasius, dansk politiker, historiker, f. 27 juni 1854, tog 1879 magisterkonferensen i historia och 1882 statsvetenskaplig examen, uppsatte och redigerade 1884-92 månadsskriften "Tilskueren", var till 1897 redaktör af vänsterbladet "Aarhus amtstidende" och sedermera direktör för Nordisk livsforsikringsselskab. 1887-89 och sedan 1892 har N. varit folketingsman. Han slöt sig genast till "förhandlande vänstern" och fick tidigt plats i dess styrelse. Han invaldes 1892 i finansutskottet och var i 3 år en af dess referenter, dessutom 1897-99 medlem af tullutskottet. På det hela taget var han sitt partis talman i alla ekonomiska frågor och efter F. Bojsens afgång från riksdagen 1901 dess egentlige ledare. Han hade medverkat till den s. k. förlikningen 1894, som genomdrefs medelst samverkan mellan högern och den moderata "förhandlande vänstern". Därigenom hade emellertid denna grupp isolerats från de öfriga vänstergrupperna, och när dessa kommo i flertal ("venstrereformpartiet") och 1901 Deuntzers regering bildades, höllos "förlikningsmännen" utanför och behandlades som affällingar. Lojalt understödde N. emellertid regeringen, och sedan vänsterreformpartiet sprängts och dess ena grupp under Christensen 1905 bildat en ministär med uteslutande af de radikala elementen, kom N. att spela en allt större roll i folketinget. Som tullutskottets referent 1908 hade han hufvudandelen i tillkomsten af den nya tullagen, och då finansministern Lassen s. å. aflidit, blef han 24 juli 1908 hans efterträdare. Då därefter i sept. s. å. hela ministären på grund af Alberti-skandalen afgick, blef N. 12 okt. själf konseljpresident och försvarsminister. Som sådan framlade han, som förut varit motståndare till Köpenhamns befästande åt landsidan, i febr. 1909 ett förslag om denna befästnings utvidgning med flera nya fort, häfdade dess politiska nödvändighet och förklarade sig vilja stå eller falla med denna sak. Emellertid lyckades han ej fullständigt öfvervinna vänsterreformpartiets motstånd under Christensen, lämnade i aug. försvarsprogrammets genomförande åt denne och öfvertog ånyo finansministerportföljen. I okt. afgick han med hela denna ministär, men blef i juli 1910 ånyo finansminister under sin intime partivän Kl. Berntsen och sträfvade sedan att få jämvikt i statshushållningen dels genom sparsamhet, dels genom en rad nya skatter, tills hela ministären efter sitt nederlag vid folketingsvalen i maj 1913 måste afgå (juni s. å.). N:s skrift Under juni-grundloven (I, 1889-92, omfattande tiden till 1854) är en opartisk framställning af Danmarks politiska historia sedan 1848; II, tiden till 1864, är ännu ej afslutad. I verket "Danmarks riges historie" skildrade han skedet 1852-64 (1907). E. Ebg. Neerwinden [ner-], by i belgiska prov. Liège, mellan Tirlemont och Landen. Omkr. 600 inv. 29 juli 1693 blef där en omkr. 45,000 man stark engelsk-holländsk armé under konung Vilhelm III med rätt stora förluster kastad tillbaka af en betydligt svagare fransk armé under hertigen af Luxembourg. - 18 mars 1793 stod vid N. en strid mellan en 44,500 man stark fransk armé under general Dumouriez och en 40,500 man stark tysk-holländsk armé under prinsen af Koburg. Dumouriez anföll och förlorade slaget. C. O. N. Nees, vid växt- och djurnamn förkortning för C. G. D. Nees von Esenbeck (se d. o. 1). Neesima [nis-}, J. H. Se Nisima. Nees von Esenbeck [nes fann-]. 1. Christian Gottfried Daniel N., tysk botanist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
