Print (PDF) - On this page / på denna sida - Neer [ner], Aert (Aernout) van der - Neera, pseudonum. Se Radius Zuccari, A - Neergaard [nergår], Jon Gunderssön - Neergaard [nergår], Niels Thomasius - Neerwinden - Nees - Neesima [nis-], J. H. Se Nisima - Nees von Esenbeck [nes fånn-]. 1. Christian Gottfried Daniel N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på N:s biografi. N:s arbeten - vinterlandskap,
kanallandskap i månsken eller solnedgång och eldsvådor
i Amsterdam eller där utanför - äro hvart i sitt
slag fullt själfständigt uppfattade och mästerligt
utförda, af en förut icke uppnådd stämningsfullhet
och försedda med små, förträffliga, af honom själf
insatta figurer. Hans nu kända målningar torde uppgå
till bortåt 200 och detta fastän han först sent lär
ha fått tillfälle att egna sig åt konsten. Men ännu
flera äro de efterapningar och kopior, som gå under
hans namn; med undantag af Corots ha väl knappt någon
landskapsmålares arbeten blifvit så kopierade och
efterapade som hans. Emellertid träffas odisputabelt
äkta målningar af hans hand i de flesta större
offentliga samlingar i Europa, såsom i Amsterdam,
Berlin, Paris (Louvre), München, Petersburg,
Bruxelles, Kassel, Prag, o. s. v.; ja i Köpenhamn
ses ej mindre än fyra, under det att Stockholms
Nationalmuseum ej har att uppvisa en enda af hans
egenhändiga taflor. Däremot ses i von Hallwylska
galleriet i Stockholm ett Vinterlandskap och ett
Månskensstycke af N., i framlidne grosshandlaren
A. Brincks samling likaledes en Månskensbild
och en ännu icke undersökt tafla i Hamiltonska
samlingen på Boo i Närke, framställande Trojas
brand, tillskrifves sedan gammalt mästaren. - N:s
son, Eglon van der N., f. 1635 eller 1636 i Amsterdam,
d. 1703 i Düsseldorf, elev af sin fader och af Jacob
van Loo, målade omväxlande landskap, mytologiska ämnen
och i synnerhet glatt utförda, sirliga genrebilder
i F. Mieris’ och C. Netschers art. Han var efter
hvartannat verksam i Rotterdam, Frankrike, Haag,
Bruxelles och Düsseldorf, där han, som redan
förut af Karl II af Spanien utnämnts till hofmålare,
blef hofmålare på stat. Hans arbeten träffas i ett
flertal af kontinentens statssamlingar, synnerligen
rikt i Petersburgs Eremitage och i Schleissheim,
samt i London. I Stockholms Nationalmuseum är han
representerad genom en 1664 daterad målning, Gosse och
flicka skjutande på småfåglar med blåsrör. I den forna
Schagerströmska samlingen i Stockholm sågs Ung man
med ett glas i handen. O. G-g.
Neera, pseudonym. Se Radius Zuccari, A.
Neergaard [nergår], Jon Gunderssön, från
Rindalen i Nordmöre, Romsdal amt, en af den norska
bondedemokratiens grundläggare, f. 1795, d. 1885, var
gårdfarihandlare, kvacksalfvare och bondadvokat. Han
började en hänsynslös opposition mot den då härskande
byråkratien och invaldes i stortinget 1827-28. Hans
lilla skrift En odelsmands tanker om Norges nuværende
forfatning (1830), "Ola-boka", fick enastående
spridning, och det tillskrifves N:s upphetsande
propaganda, att bönderna 1833 första gången fingo
majoritet i stortinget. Själf var N. Romsdalens
stortingsrepresentant 1833-54 med undantag af år
1842. 1836 hade han blifvit länsman, men dömdes
från sysslan af Höjesteret 1857. Se Y. Nielsen,
"Norges historie efter 1814", III (1892), och H. Koht,
"Bondestrid" (1906). K. V. H.
Neergaard [nergår], Niels Thomasius, dansk
politiker, historiker, f. 27 juni 1854, tog
1879 magisterkonferensen i historia och 1882
statsvetenskaplig examen, uppsatte och redigerade
1884-92 månadsskriften "Tilskueren", var till 1897
redaktör
af vänsterbladet "Aarhus amtstidende" och sedermera
direktör för Nordisk livsforsikringsselskab. 1887-89
och sedan 1892 har N. varit folketingsman. Han slöt
sig genast till "förhandlande vänstern" och fick
tidigt plats i dess styrelse. Han invaldes 1892 i
finansutskottet och var i 3 år en af dess referenter,
dessutom 1897-99 medlem af tullutskottet. På
det hela taget var han sitt partis talman i alla
ekonomiska frågor och efter F. Bojsens afgång från
riksdagen 1901 dess egentlige ledare. Han hade
medverkat till den s. k. förlikningen 1894, som
genomdrefs medelst samverkan mellan högern och den
moderata "förhandlande vänstern". Därigenom hade
emellertid denna grupp isolerats från de öfriga
vänstergrupperna, och när dessa kommo i flertal
("venstrereformpartiet") och 1901 Deuntzers regering
bildades, höllos "förlikningsmännen" utanför och
behandlades som affällingar. Lojalt understödde N.
emellertid regeringen, och sedan vänsterreformpartiet
sprängts och dess ena grupp under Christensen 1905
bildat en ministär med uteslutande af de radikala
elementen, kom N. att spela en allt större roll i
folketinget. Som tullutskottets referent 1908 hade
han hufvudandelen i tillkomsten af den nya tullagen,
och då finansministern Lassen s. å. aflidit,
blef han 24 juli 1908 hans efterträdare. Då
därefter i sept. s. å. hela ministären på grund af
Alberti-skandalen afgick, blef N. 12 okt. själf
konseljpresident och försvarsminister. Som sådan
framlade han, som förut varit motståndare till
Köpenhamns befästande åt landsidan, i febr. 1909 ett
förslag om denna befästnings utvidgning med flera
nya fort, häfdade dess politiska nödvändighet och
förklarade sig vilja stå eller falla med denna
sak. Emellertid lyckades han ej fullständigt
öfvervinna vänsterreformpartiets motstånd under
Christensen, lämnade i aug. försvarsprogrammets
genomförande åt denne och öfvertog ånyo
finansministerportföljen. I okt. afgick han
med hela denna ministär, men blef i juli 1910
ånyo finansminister under sin intime partivän
Kl. Berntsen och sträfvade sedan att få jämvikt i
statshushållningen dels genom sparsamhet, dels genom
en rad nya skatter, tills hela ministären efter sitt
nederlag vid folketingsvalen i maj 1913 måste afgå
(juni s. å.). N:s skrift Under juni-grundloven (I,
1889-92, omfattande tiden till 1854) är en opartisk
framställning af Danmarks politiska historia sedan
1848; II, tiden till 1864, är ännu ej afslutad. I
verket "Danmarks riges historie" skildrade han skedet
1852-64 (1907). E. Ebg.
Neerwinden [ner-], by i belgiska prov. Liège, mellan
Tirlemont och Landen. Omkr. 600 inv. 29 juli 1693 blef
där en omkr. 45,000 man stark engelsk-holländsk armé
under konung Vilhelm III med rätt stora förluster
kastad tillbaka af en betydligt svagare fransk armé
under hertigen af Luxembourg. - 18 mars 1793 stod
vid N. en strid mellan en 44,500 man stark fransk
armé under general Dumouriez och en 40,500 man stark
tysk-holländsk armé under prinsen af Koburg. Dumouriez
anföll och förlorade slaget. C. O. N.
Nees, vid växt- och djurnamn förkortning för
C. G. D. Nees von Esenbeck (se d. o. 1).
Neesima [nis-}, J. H. Se Nisima.
Nees von Esenbeck [nes fann-]. 1. Christian Gottfried
Daniel N., tysk botanist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
