- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
727-728

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negotialstatut. Se Internationell privaträtt, sp. 793 - Negotiera - Negotin - Negotiorum gestio - Negrer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Negotialstatut. Se Internationell privaträtt, sp. 793.

Negotiera [-tsiera] 1. Negociera (lat. negotiari,
af negotium, göromål), underhandla, mäkla, aftala;
försälja, omsätta (växlar); anskaffa (penningar),
bemedla, få till stånd (ett lån). - Negotiabel,
säljbar, lätt att omsätta (om växlar, statspapper
o. d.). - Negotiation, underhandling, förhandling. -
Negotiatör, bemedlare (af en affär); mäklare,
underhandlare (i en statsangelägenhet).

Negotin, stad i östra Serbien, hufvudstad i
okrug Kraina, 8 km. från Donau, i en mycket sumpig
trakt. 6,521 inv. (1900). Stapelplats för nordöstra
Serbiens export, i synnerhet af vin. (J. F. N.)

Negotiorum gestio, lat., jur., uträttande af
angelägenheter åt annan, särskildt utan anmodan från
dennes sida, i hans frånvaro eller vid annat hinder
för honom. Detta förhållande, som omtalas i vår
lag i Handelsbalken 18 § 11, anses - ehuru nämnda
lagrum ej stadgar något därom - kunna föranleda
ömsesidiga ersättningsanspråk för den, som uträttat
angelägenheterna ("gestor") och den frånvarande
("dominus"), någorlunda i öfverensstämmelse med hvad
som skulle blifvit fallet, om uträttandet skett på
grund af uppdrag. C. G. 13j.

Negrer (fr. nègre, af lat. niger, "svart") var urspr.
en allmän benämning på alla svarta folkslag till
skillnad från de hvita, gula och röda raserna, men en
på mer tillförlitliga kännetecken än hudfärgen grundad
indelning af människosläktet har nu från negerrasen
frånskilt icke blott dravidafolken i Deccan och
hela malajiska rasen, utan äfven de australiska
folken och papúa (på Nya Guinea). Med negrer menas
därför riktigast blott de i Afrika inhemska eller
i historisk tid därifrån genom slafhandel utförda
svarta folken. Dock nyttjas ännu ofta nog uttrycken
"papúa-negrer" och "australiska negrer" i motsats till
de egentlige negrerna i Afrika. Men äfven i denna
världsdel höra icke alla svarta folk till negrerna
(se pl. "Afrikanska folk" till art. Afrika). De
semitiska och hamitiska folken i Sahara, Abessinien
och egyptiska Sudan liksom ock hottentotter och
buschmän i Kaplandet samt dvärgfolken i urskogarna
skiljas på goda etnologiska grunder från negrerna,
ehuru samma, i alla nyanser mellan brunt och svart
växlande och i gult eller rödt stundom dragande,
hudfärg förekommer hos alla dessa folkslag. Alla
öfriga i Syd- och Central-Afrika inhemska folk
kallas vanligen negrer och ha delats i bantunegrer
(kongonegrer m. fl.), s. om 5° n. br., och äkta
l. sudannegrer
, n. därom, ehuruväl denna gräns
ingalunda är säker eller skarp. Denna uppdelning
af negrerna är gjord med språket som grundval
(se Negerspråk). Mycket annorlunda ställer sig
dock saken, då man försöker klassificera negrerna
med hjälp af den fysiska antropologien. Det visar
sig då, att ju närmare man lär känna förhållandena,
desto mer invecklade te de sig och desto mindre klara
framstå gränserna.

De allra nyaste försöken till klassificering af
Afrikas folk ha verkställts af Deniker och Sergi. Hvad
de egentlige negrerna beträffar uppdelar Deniker dem
i två grupper. 1. Nigritier, d. ä. de, som ej tala
bantudialekter, men i regel förete
negerns typiska drag: kroppslängd l,70-l,73 m.,
starkt markerad dolikocefali, oftast framskjutande
käkar, bred, platt näsa. Deras område bildar i
n. en våglinje från Senegals mynning till Nigers
stora krök, viker af något från 14° n. br. och
sträcker sig till Bahr-el-gasal och Nilen. I
s. går gränsen från Guineaviken till Kamerun,
utefter Adamawabergen och 7° n. br. till de af
fula-zandeh-gruppen bebodda länderna (se
Njam-njam) samt vidare ö. om öfre Nilens bassäng,
hvilken bildar östra gränsen, medan Atlantiska
oceanen bildar västra. Nigritiergruppen indelas i
4 grupper: a) östra sudannigritier l. nilotnegrer,
b) centrala sudannigritier: haúsa-wadaigruppen med
tibu, c) västra sudannigritier och senegalenser, d)
kustnigritier l. guineanegrer. 2. Bantu-gruppen,
som fysiskt företer en mängd olika typer, beroende
på uppblandning med negrillos (dvärgar), etiopier,
buschmän och hottentotter. En sannolikt fundamental,
primitiv negertyp förekommer dock och kan skiljas
från nigritiertypen på grund af lägre kroppshöjd,
mindre långskallighet, lägre grad af prognatism
samt en smalare, mer utskjutande näsa. Bantugruppen
delas i 3 sektioner: a) västra bantu i sydöstra
Kamerun, Franska Kongo, Angola, Kongostaten etc.,
b) östra bantu, ofta med etiopisk tillblandning,
boende mellan Nilens källor och 15° s. br.,
mellan östra kusten och de stora sjöarna, c) södra
bantu utgöras af kaffrer-suluer i ö., bechuana i
midten och herrero i v. (om en annan gruppering se
art. Bantu). - Sergis indelning af negrerna är i
stort sedt densamma. Han har: 1 Notanthropus afer
(spec.) æthiopicus (var.). Hit höra vissa niloter
samt v. och s. om Nilbassängen boende, såsom dinka,
schilluk, bari, burun, nuers, bongo, njam-njam,
fertit, mangbattu, a-lur, acholi, lendu, karamogio,
kavirondo, fur. 2 N. afer (spec.) niger (var.). Hit
höra bantufolken och en del andra grupper: angoni,
manga-n-ja, giagga, makua, baluba, bassongo, nghiri,
jaunde, ngumba, dualla, togo, bangala m. fl. Många
förut som rena negrer betraktade grupper upptas af
honom som hybrider.

De viktigaste fysiska kännetecken, genom hvilka
de äkta negrerna skiljas från öfriga folkslag, äro
följande. 1) Kraniet är smalt, långt, måttligt högt,
med måttligt hög, alltid mycket smal panna med mycket
närstående pannknölar; därjämte företeende stark
prognatism med en breddindex af 70-74 (enl. Broca)
och en abnorm tjocklek, som låter negern uthärda slag,
hvilka ovillkorligt skulle krossa en normal europeisk
hufvudskål; 2) ögon vidöppna, iris mycket mörk, mången
gång nästan svart, hvitögat stundom gulaktigt, hos
gamla missfärgadt; 3) utstående kindknotor, näsan låg,
bred, flack, näsroten nästan alltid mycket bred och
flack, afståndet mellan ögonvinklarna mycket stort,
näsborrarna vida, från höger till vänster ofta två
gånger så breda som framifrån bakåt, päronformiga,
öppningen mycket bredare än hos européer, listen
mellan näshålans botten och alveolarprocessens främre
yta aldrig spetsig och hög, utan trubbig och låg,
ofta felande (pithekoid form), näsben flacka; 4)
tjocka utskjutande läppar, så "vulstiga", att den
inre röda sidan alltid synes, underkäken kraftig
och massiv med föga eller icke alls framträdande
hakregion, den uppstigande grenen bred,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free