- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
731-732

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negrer - Negress - Negrettifåret - Negri, Francisco - Negri, Ada - Négrier [-ie], FranÁois Oscar de - Negrillo - Negri Sembilan - Negrito - Negro, Rio [ri'å ne'grå], namn på flera floder. Se Rio Negro - Negrografi (af it. negro svart, och grek grafein, rista). Se Ljuskopieringsförfaranden, sp. 901 - Negrohead - Negroid - Negroponte. Se Chalkis och Eubea - Negros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bantunegrerna, till omkr. 130 mill. Därtill komma
ytterligare omkr. 20 mill. i andra världsdelar bosatta
negrer af hel- eller halfblod. Af dessa räknas på
Nord-Amerikas förenta stater 6 1/2, på Västindien
3 3/4 och på Brasilien 2 mill. Öfverflyttningen af
negerslafvar till Nya världen tog sin begynnelse under
de första årtiondena af 1500-talet och är förbunden
med namnet Las Casas (se d. o.). Men slafveriet är
numera afskaffadt såväl där (i Nord-Amerikas förenta
stater dock först efter långvariga bearbetningar af
de s. k. abolitionisterna och ett gräsligt inbördes
krig, 1861-65) som i öfriga kristna länder. Men
i alla muhammedanska stater frodas negerhandeln
ännu trots de officiella förpliktelser, som Turkiet
och Egypten i detta hänseende iklädt sig. På ön
Haiti ha negrerna gjort sig till landets herrar,
och inom Förenta staterna tillväxer deras antal
numera på naturlig väg i långt större proportion
än de hvites, medan de i det öfriga Amerika synas
antingen, såsom i Mexico och Peru, bibehålla
sig vid ungefärligen samma antal eller, såsom i
Central-Amerika och Argentinska staterna, småningom
utdö. - Jfr Waitz, "Anthropologie der naturvölker"
(1860), Wood, "The natural history of man. Africa"
(1874), Fr. Müller, "Allgemeine ethnographie" (1879),
Peschel, "Völkerkunde" (1885), Baumann, "Usambara
und seine nachbargebiete" (1891), Paulitschke,
"Ethnographie Nordost-Afrikas" (1893), Stuhlmann,
"Mit Emin Pascha ins herz von Afrika" (1894),
v. Götzen, "Durch Afrika von Ost nach West" (1895),
Ratzel, "Völkerkunde" (1897), Frobenius, "Ursprung
der kultur’’ (1898), Deniker, "The races of man"
(1900), Weule, "Völkerkunde" (1902), "Annales du musée
du Congo Belge 1900-1912", "Collection de monographies
etnographiques, publiée par v. Oberbergh" (1908 -12),
Buschan. "Illustrierte Völkerkunde" (1902), och Sergi,
"L’uomo" (1911). - Om australnegrerna se Australien,
sp. 459-462. H. A.* G. B-n.

Negress (fr. négresse), negerkvinna, negrinna.

Negrettifåret, en underras af merinos. Se
Fårsläktet, sp. 203 och pl. I.

Negri, Francesco, italiensk präst, lärd,
forskningsresande, f. 1623 i Ravenna, d. 1698,
skildrade i Viaggio settentrionale diviso in otto
lettere
(postumt, 1701) en resa i Skandinavien. Till
en ny uppl. fogades N:s Annotazioni sopra la storia
di Olao Magno
, hvari författaren säger sig ha
rättat en del felaktiga uppgifter ang. den svenske
historieskrifvaren. 1666 återkom N. från sin resa och
blef då kyrkoherde i sin hemtrakt. Se G. T. Viscoli,
"La vita di Francesco N." (i inledningen till N:s
"Viaggio settentrionale"). H. N.

Negri, Ada, italiensk skaldinna, f. 1870 i Lodi,
visade vid unga år mycket lifligt ingenium, som
i dikter af optimistisk, socialistisk art tog
sig ett obändigt, nästan våldsamt uttryck. Dotter
af en fattig dagsverkare, har hon behandlat ämnen
hufvudsakligen ur det kroppsarbetande folkets lif och
med sympati besjungit de sämre lottade klassernas
strider och svårigheter, dock utan hätskhet mot
"öfverklassen". Genom diktsamlingen Fatalità
(1891; många uppl.) blef hon med ens berömd, och
ett fast diktargage blef henne tillerkändt. Ehuru ej
så utmejslade och fulländade i formen som många af
hennes diktarkamraters alster, ega N:s
poem omedelbarhet och starkt impulsiv poetisk
färg. Hennes öfriga arbeten äro Tempeste (1896;
många uppl.), Maternità (1904; många uppl.), hvari
hon besjunger moderskärleken och modersplikten,
Per Eloisa (vers och prosa 1908) samt Dal profondo
(1910). Sedan 1896 är N. gift med fabriksidkaren i
Milano Garlanda. - Se P. Papa, "A. N. la sua poesia"
(1893), Heyse och Grimm, "A. N." (i "Deutsche
rundschau", 1894), och H. Key, "Det moderna
Italiens författare" (i "Ord och bild.", 1896).
H. N.

Négrier [-ie], François Oscar de, fransk militär,
f. 1839 i Belfort, var vid fransk-tyska krigets
utbrott 1870 kapten, utmärkte sig bl. a. i slaget
vid Gravelotte-Saint-Privat och kommenderade under
krigets senare skede en bataljon. Han tjänstgjorde
sedermera i Algeriet, blef 1879 öfverste och 1883
brigadgeneral samt sändes 1884 till Tonkin. Där
hade han i början stor framgång och intog flera
fasta platser, bl. a. Lang-son, men blef i en strid
med de kinesiska trupperna vid Lang-son 28 mars
1885 svårt sårad, hvarefter hans efterträdare i
befälet, öfverstelöjtnant Herbinger, brådstörtadt
utrymde platsen och slog till reträtt. Det var denna
episod, som 30 mars s. å. vållade ministären Ferrys
fall (se Ferry). N. utnämndes 29 mars s. å. till
divisionsgeneral, återvände 1886 till Frankrike, blef
1889 chef för ll:e och 1890 för 7:e armékåren samt
1894 medlem af högsta krigsrådet och generalinspektör
för armén. Från dessa befattningar aflägsnades han
1899 af krigsministern Gallifet, men återfick dem året
därpå. 1906 passerade han åldersgränsen och öfvergick
till reserven. N. åtnjuter stort anseende som tapper
veteran och förvärfvade under sin generalstjänstgöring
i hög grad arméns och allmänhetens förtroende.
V. S-g.

Negrillo [-gri’ljå], sp., svartaktig, dvärgneger, en
underras af negritorasen (se Människoraser, sp. 274).

Negri Sembilan [nei’grī sembīlä’n], "nio stater",
en af de under brittisk öfverhöghet stående
malajiska skyddsstaterna på halfön Malakka. N. är
en förbundsstat, omfattande staterna Sungei
Ujong, Sri Menanti, Johol, Jelebu, Rembau och
Tampin. Omkr. 6,735 kvkm. 130,201 inv. (1911),
hvaribland många kineser. Den infödde regenten
kallas yam tuan. Landets import värderades 1910 till
568,222 pd st., dess export till 930,775 pd; den
senare utgjordes hufvudsakligen af kautschuk, kopra,
socker, ris och tenn. Jfr Malajiska skyddsstaterna.
J. F. N.

Negrito [-tå], sp. (svartaktig), benämning på en
människoras. Se Filippinerna, Människoraser, sp. 274,
och Papua samt pl. "Asiatiska folk" till art. Asien.

Negro, Rio [ri’å ne’grå], namn på flera
floder. Se Rio Negro.

Negrografi (af it. negro, svart, och grek. grafein,
rista). Se Ljuskopieringsförfaranden, sp. 901.

Negrohead [n^gråuhed], eng., "negerhufvud", ett
slags tobak.

Negroid (af neger och grek. eidos, utseende),
negerliknande, negerartad. Se Negrer, sp. 729.

Negroponte. Se Chalkis och Eubea.

Negros [-grås], sp., "de svarte", kallades

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free