- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
739-740

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neisser [na'j-], Albert - Neit - Neithardt [na'jt-], August Heinrich - Neitzerl [na'jts-], Otto - Neiva - Nejedly [ne'jedli], Ján - Nejkon - Nejlika - Nejlikartad blomkrona - Nejlikbrosksvamp, bot. Se Marasmius - Nejlikfamiljen - Nejlikkanel, bot. Se Dicypellium cryophyllatum - Nejlikkassia, bot. Se Dicypellium cryophyllatum - Nejlikolja. Se Eugenol och Jambosa - Najlikrot - Nejlikträdet, bot. farm. Se Jambosa - Nejlikväxter, bot. Se Caryophyllaceæ - Nejonögon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undersökningar, hvilka bl. a. ledde honom till
upptäckten af den för gonorrén typiska mikrokocken
(gonococcus, 1879). F. ö. har han bearbetat de flesta
kapitel i läran om hudsjukdomarna och könssjukdomarna.
R. T-dt.

Neit, egyptisk gudinna, som i Sais dyrkas jämte
Osiris och Horus. Hon framställes som kvinna med
grönt ansikte och gröna händer. Hon håller vanligen
pilar och båge som krigsgudomlighet, något som kom
grekerna att identifiera henne med Athena. Hon bär
Nedre Egyptens krona, hennes
ideogram är väfskytteln
illustration placeholder
, som libyerna, hvilkas
gudomlighet hon urspr, synes ha varit, buro inväfda
på sina kläder. I mytologien är hon gudarnas moder,
särskildt Ra’s. Senare sammansmälter hon med Isis. På
Herodotos’ tid firades till N:s ära en fest, vid
hvilken på en viss natt lyktor tändes och brunno icke
allenast i Sais, utan i hela Egypten. Denna fest
hade namnet "lykttändningen". Enligt Plutarchos
hade N:s bildstod i Sais följande inskrift:
"Jag är allt, det förflutna, närvarande och
tillkommande. Ingen dödlig har hittills lyft min
slöja". Denna inskrift är troligen en fiktion,
ehuru den ej helt och hållet saknar egyptisk
prägel. Se Mallet, "Le culte de Neit à Sals" (1888).
K. P. (N.Sbg.)

Neithardt [na’jt-], August Heinrich, tysk musiker,
f. 1793 i Schleiz, d. 1861 i Berlin, blef 1816
musikmästare vid gardesjägarbataljonen, 1840
k. musikdirektor och 1843 sånglärare vid den
nyinrättade domkören i Berlin. Som dirigent för
denna kör (sedan 1845) bragte han densamma till
stor fulländning, sedan han under studieresor
tagit kännedom om sångkörerna i Rom, Petersburg
o. s. v. Han komponerade en stor mängd militärmusik,
pianosonater, manskvartetter, bl. a. Preussenlied,
An die freude
("Fröjd i hjärtan och pokaler"),
m. m. samt utgaf bd 5-7 i Commers samling "Musica
sacra". Han blef 1853 led. af Mus. akad. i Stockholm.
A. L.*

Neitzel [na’jts-], Otto, tysk musiker, f. 1852
i Pommern, blef 1875 filos. doktor, verkade som
dirigent och konservatorielärare och är sedan
1887 musikkritiker i "Kölnische zeitung". Han har
komponerat flera operor och skrifvit bl. a. en Führer
durch die oper... der gegenwart
(bd l-3, 1890- 93;
4:e uppl. af bd 3 1908), Beethovens symphonieen
(1891) och en biografi öfver Saint-Saens (1898).

Neiva [nai’va]. 1. (Concepción del valle de N.) Stad
i depart. Tolima i sydamerikanska republiken Colombia,
på högra stranden af Magdalena, som är segelbar dit
för båtar. Omkr. 6,000 inv. - 2. (Cerro de N.) Vulkan
i colombiska Anderna, ö. om staden N. 2,700 m.
1-2. J. F. N.

Nejedly [ne’jedli], Ján, tjechisk författare, f. 1776,
d. 1834, vid 25 års ålder professor i bömiska språket
och litteraturen vid Prags universitet, utgaf dikter
samt åtskilliga skrifter om språk och litteratur,
öfversatte bl. a. Gessners idyller, Florians "Numa
Pompilius" m. m. I öfverdrifven beundran jämförde
hans samtid honom med Cicero och Tyrtaios. Hans
tidskrift "?eský hlasatel", 1806-09, var organ
för tidens mest betydande författare. N. var en
motståndare till
den nya stilen och den nya s. k. analogiska
ortografien, som i Jungmann och hans skola hade
sitt stöd. Hans äldre broder, Adalbert N. (f. 1772,
d. 1844), är känd som fabeldiktare. Lll.

Nejkon, bot., namn på backsmultron, Fragaria viridis.

Nejlika (ty. nelke, nägelchen, af nagel, spik,
i anseende till kryddnejlikans blomknoppars likhet
med små nubbar), bot. Se Dianthus och Jambosa.

Nejlikartad blomkrona, Corolla caryophyllacea,
bot., är en aktinomorf, fribladig blomkrona
af 5 kronblad, som ha vanligen stor, utbredd
skifva och långa smala klor, som äro inneslutna
inom ett sambladigt, rörformigt, femtandadt
foder. Nejlikartad blomkrona är utmärkande för
fam. Caryophyllaceæ, underfam. Silenoideæ.
O. T. S. (G. L-m.)

Nejlikbrosksvamp, bot. Se Marasmius.

Nejlikfamiljen, bot., namn på fam. Caryophyllaceæ.

Nejlikkanel, bot. Se Dicypellium
caryophyllatum
.

Nejlikkassia, bot. Se Dicypellium caryophyllatum.

Nejlikolja. Se Eugenol och Jambosa.

Nejlikrot, Radix caryophyllata, R. Gei urbani,
farm
., benämnes rotstocken med kvarsittande
rottågor och små rester af stjälkar och blad af
nejlikkummern, Geum urbanum L. (se Geum). Drogen
nejlikrot består af de omkr. 3 cm. långa, mörkbruna,
knöliga, hårda rotstockarna. Smaken är bitter
och aromatisk; lukten erinrar om nejlikor, hvaraf
drogens namn. Som verksamma beståndsdelar nämnas
geumbitter, garfämne och flyktig olja. Nejlikroten,
som förr mycket begagnades mot diarréer, är
numera i Sverige icke officinell. Den har
hos oss ej mera någon medicinsk användning.
O. T. S.*

Nejlikträdet, bot. farm. Se Jambosa.

Nejlikväxter, bot. Se Caryophyllaceæ.

Nejonögon (ty. neunaugen), Petromyzontidæ,
zool., utgör en familj inom ryggradsdjurgruppen
Cyclostomi 1. rundmunnar (se d. o.). Kroppen
är ållik, fjäll-lös, framtill nästan cylindrisk,
baktill sammantryckt från sidorna. Näsöppningen, som
är belägen midt på hufvudets öfversida, fortsattes i
en gång, hvilken slutar blindsäcklikt och i utbildadt
tillstånd har sin bakre ända belägen mellan främre
delen af ryggsträngen och matstrupen. Sju gälöppningar
finnas på hvardera sidan af framkroppen. Hos
larven ligger gälhålan i omedelbar fortsättning med
svalget framåt och matstrupen bakåt, så att all
föda tillsammans med respirationsvattnet måste
gå genom gälhålan. Under metamorfosen tillslutes
den bakre passagen, och en ny matstrupe bildar sig
ofvanför gälhålan. Respirationsvattnet måste då gå
både in och ut genom gälöppningarna. Gälskelettet
afviker i så måtto från fiskarnas, att det ligger helt
ytligt och ej utgöres af skilda bågar, utan af ett
sammanhängande gallerverk. Tänder fullt motsvarande
de öfriga ryggradsdjurens saknas; däremot är munnen
väpnad med horntänder af olika form. Stjärt- och
ryggfenor finnas. Ryggsträngen är kroppens viktigaste
stödjande organ; dessutom finnas i bålregionen öfre
broskiga bågar, i stjärtregionen finnas både öfre
och undre bågar. Egentlig magsäck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free