Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 811-812 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neslea - Nesna - Nesodden - Nesologi - Nesquehonit - Ness - Nesselman, Georg Heinrich Ferdinand - Nesselrode [-råde], Karl Robert von - Nes skans - Nessler, Julius. Se Nesslers reagens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nerslea Desv., bot., ett örtsläkte, hörande till
fam. Cruciferæ, har blomfodret öppet, kortare
än blomskaftet samt skidan nästan klotrund, hård,
nötlik, vid mognaden enrummig och enfröig, affallande
oöppnad. Släktet har endast l art, N. paniculata,
korndådra, som är en tämligen hög, spenslig ört,
med smala, glest sågade eller helbräddade, pillikt
halftomfattande blad och små, gula, i långa klasar
samlade blommor med upprätta skidor; den förekommer
mindre allmänt på åkrar i södra och mellersta Sverige.
O. T. S. (G. L-m.)

Nesna, härad och pastorat vid Ranenfjordens
mynning, Nordlands amt, Norge. 580,9 kvkm.,
hvaraf 22,5 kvkm. åker och äng, men åtskilligt
mera odlingsbar jord, och 66,4 kvkm. skog. 3,089
inv. (1910). N. består delvis af öar (Hugla 18,33
kvkm., Handnesöy 38,3 kvkm.). K. V. H.

Nesodden, härad och pastorat, omfattande nordspetsen
af Nesoddlandet mellan Kristianiafjorden och dess
förgrening Bundefjorden rakt ut från Kristiania
i Akershus amt, Norge. 88,66 kvkm., hvaraf 13
kvkm. åker och äng och 63,4 kvkm. skog. 2,539
inv. (1910). N. är lifligt frekventeradt som
vistelseort för sommargäster från Kristiania.
K. V. H.

Nesologi (af grek. nesos, ö, och logos, lära), den
del af den fysiska geografien, som behandlar öarna,
deras uppkomst o. s. v.

Nesquehonit, miner., rombiskt, vattenhaltigt
magnesiumkarbonat (Mg CO₃ + 3H₂O), uppträdande som
sinterbildningar i Nesquehoning (Pennsylvania).
A. Hng.

Ness, Loch [lå’ch ne;s], Storbritanniens
största färskvatten, en af länkarna i den kedja
af sjöar i Glenmoredalen, som skär skotska
grefsk. Inverness. Det har en längd af 36 km.,
en största bredd af 2,8 km. och ett djup af 229
m. Nederbördsområdet är 1,800 kvkm. Från ö. mottager
N. Foyers, hvars fall (å resp. 12 och 50 m.) lämna
elektrisk drifkraft till den stora aluminiumfabriken,
från v. Moriston och Enrick. Sjön ingår jämte de
sydligare Loch Oich och Loch Lochy i Caledoniakanalen
och har aflopp i n. ö. till Moray firth genom den 11
km. långa floden Ness. Wbg.

Nesselmann, Georg Heinrich Ferdinand, tysk
filolog och matematisk-historisk forskare, f. 1811,
d. 1881, blef 1838 docent samt 1843 e. o. och 1859
ord. professor i orientaliska språk i Königsberg. Han
gjorde sig fördelaktigt känd genom det ofullbordade
arbetet Kritische geschichte der algebra. I. Die
algebra der griechen (1842). Han utgaf äfven det för
kännedomen om den arabiska matematiken värdefulla
arbetet Behaeddin, essenz der rechenkunst,
arabisch und deutsch (1843). Bland hans språkliga
arbeten må nämnas Die sprache der alten preussen
(1845), Wörterbuch der littauischen sprache (1850),
Littauische volkslieder (1853) och Thesaurus linguæ
prussicæ (1873).

Nesselrode [-rade], Karl Robert von, grefve,
rysk statsman, f. 14 dec. 1780 i Lissabon, där
hans fader då var Rysslands sändebud, d. 23 mars
1862 i Petersburg, tillhörde en från Rhentrakten
härstammande tysk greflig släkt. N. trädde först i
militärtjänst, men öfvergick snart till diplomatien,
blef 1807 legationsråd vid ryska beskickningen i
Paris och var från 1812, ehuru länge
blott med titeln statssekreterare, den verklige
chefen för ryska utrikesdepartementet. Till
hans hastiga avancemang, som förargade de mot
utlänningar ovillige gammalryssarna, ansågs ha
bidragit hans gifte med finansministern grefve
Dmitri Gurjevs dotter. Alexander I fann i N. en
förträfflig medhjälpare, som utan någon besvärande
själfständighet städse var beredd att med mycken
formell skicklighet utföra sin herres planer.

De
framgångar, som den ryska politiken vann under
kampen mot Napoleon (1812-15), gjorde kejsarens
förtroende för N. fast; under Wienkongressen, där
han var en af Rysslands delegerade, och de följande
stormaktskongresserna (s. k. Heliga alliansens tid)
blef N. allt oumbärligare för sin härskare, då han
skickligt förstod att trots meningsbrytningar bevara
ett godt förhållande till kontinentalmakternas
statsmän och diplomater. När den grekiska
frihetsstriden begynte, syntes den försiktige
N. på väg att undanträngas af greken Kapodistrias,
som ifrade för en mer energisk orientpolitik, men
Alexander förmåddes af sin ovilja mot revolutionära
rörelser, särskildt de samtidigt i Spanien pågående,
att 1822 åtminstone interimistiskt bryta med
Kapodistrias. Efter Alexanders död blef N. genom
flit och formsäkerhet samt förmåga att smidigt
anpassa sig efter sin nye härskares åskådningar
lika oumbärlig för kejsar Nikolaus. 1829 utnämndes
han till vice-kansler och 1844 till rikskansler. I
allmänhet torde hans politiska önskningar mycket väl
öfverensstämt med Nikolaus’ i riktning att bevara
ett godt nära förhållande med grannarna Österrike
och Preussen samt att bekämpa alla uppstickande
frihetsrörelser, så särskildt under de kritiska åren
1848 och 1849. I den betydelsefulla orientpolitiken
har N. varit blott och bart ett verktyg. Personligen
litade han mest på Rysslands under fredliga former
långsamt stegrade inflytande inom Turkiet och ansågs
vid början af Krimkriget ha afstyrkt aggressiva
åtgärder, men officiellt och under förhandlingarna
företrädde han h. o. h. kejsar Nikolaus’ mer offensiva
meningar. Efter Parisfreden 1856 nedlade N. ledningen
af utrikesärendena, men fick plats i riksrådet,
med bibehållande af rikskanslersvärdigheten. -
Se f. ö. Th. Schiemann, "Geschichte Russlands unter
kaiser Nikolaus I" (I-III, 1904-13); N:s själfbiografi
publicerades 1866. Hans brefväxling med grefve Pozzo
di Borgo 1814-18 utgafs 1890-97 i 2 bd och "Lettres
et papiers du chancelier comte de N. 1760-1850"
utgåfvos i 4 bd 1904-06 af A. de Nesselrode.
C. II. II.

Nes skans, i Nes’ härad, Akershus’ amt, Norge, vid
Glommens och Vormens förening, byggdes 1676-77
af Gyldenlöve rundt om kyrkan och besattes,
men utrymdes snart och var 1695 raserad.
L. W:son M.

Nessler, Julius. Se Nesslers reagens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>