- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
813-814

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nessler, Viktor Ernst - Nesslers reagens - Nessmühl, stad. Se Neszmély - Nessos, Nessosdräkt. Se Herakles, sp. 475 - Nestle, Christof Eberhard - Nestlés barnmjöl. Se Näringspreparat - Neston and Parkgate - Nestor - Nestor - Nestor, zool. Se Papegojor - Nestor - Nestorianer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nessler, Viktor Ernst, tysk tonsättare, f. 1841
nära Schlettstadt i Elsass, d. 1890 i Strassburg,
föranleddes 1864 genom sin opera Fleurettes framgång i
Strassburg att öfverge teologiens studium och egna sig
åt musik. Som kormästare vid Stadtteatern i Leipzig
och dirigent för sångföreningen Sängerkreis där
gjorde han sig snart känd och omtyckt, och genom flera
operor, särskildt Der rattenfänger von Hameln (1876),
Der wilde jäger (1879) och Der trompeter von Säkkingen
(1884), vardt han en af Tysklands mest populära
operakompositörer. I Stockholm gjorde däremot hans
"Trumpetaren från Säkkingen" (1886) icke synnerlig
lycka. Hvarken den söta tyska sentimentaliteten eller
den något banala "bänkelsänger"-tonen ville där slå
an, trots det att man måste tillerkänna tonsättaren
en viss populärmelodisk uppfinning, på sällsamt sätt
blandad med reminiscenser från Wagner. N. skref
äfven visor, manskvartetter och större körverk.
A. L.*

Nesslers reagens, kem., en af tyske kemisten
Julius Nessler(f. 1827, d. 1905) uppfunnen, med
kalilut blandad lösning af kvicksilfverjodid i
jodkalium, hvilken användes till upptäckande och
kolorimetrisk bestämning af små mängder ammoniak,
vid närvaro af hvilket ämne reagenset ger en gul
till brun färgning eller brun fällning, Hg2O.NH2J.
P. T. C.*

Nessmühl, stad. Se Neszmély.

Nessos, Nessosdräkt. Se Herakles, sp. 475.

Nestle, Christof Eberhard, tysk orientalist, f. 1851,
d. 1913, filos. doktor 1874, gymnasieöfverlärare i
Ulm 1883-90 och 1893-98, t. f. professor i Tübingen
1890-93, professor vid protestantiska seminariet
i Maulbronn 1898, har skrifvit bl. a. Conradi
Pellicani de modo legendi Hebr
. (1877), Psalterium
tetraglottum
(1879), Syrische grammatik,
mit litteratur, chrestomathie und glossar
(2:a
uppl. l888), Septuagintastudien (1886-1911),
Marginalien und materialien (1893) och Philologica
sacra
(1896). K. V. Z.

Nestlés barnmjöl. Se Näringspreparat.

Neston and Parkgate [netton end pä’kgéit],
stadsliknande samhälle i engelska grefsk. Chester,
vid mynningen af Dee. 4,154 inv. (1901). Hafsbad.
J. F. N.

Nestor (grek. Néörcog), grek. myt., son af Neleus
och Chloris, var härskare öfver Pylos i Messenien
och förmäld med Eurydike 1. Anaxibia. Då Herakles
en gång öfverföll Neleus, förstörde hans konungastad
och dödade hans söner, blef N. ensam bland bröderna
vid lif, emedan han för tillfället vistades i det
närbelägna Gerenia. Af denna anledning kallas han
hos Homeros "gereniern". N. deltog i striden mellan
lapiter och centaurer, i den kalydonska jakten och i
argonauttåget. Då Trojanska kriget utbröt, hade han
redan upplefvat sin tredje människoålder, men sällade
sig, ännu vid full handlingskraft, äfven till denna
för hela Grekland gemensamma härfärd. I striderna
vid Troja uppträdde han oaktadt sin höga ålder som en
bland de tappraste hjältarna. Sin största betydelse
hade han dock i furstarnas krigsråd, där hans af
en rik erfarenhet uppburna visdom och vältalighet i
förening med ett i högsta grad redbart och välvilligt
sinnelag afgörande inverkade på
besluten. Efter krigets slut återvände N. lyckligt till
Pylos och fick där, omgifven af en talrik familj, ännu
framlefva en lång, lycklig och vänsäll ålderdom. I det
hela är han en af de utförligast och mest sympatiskt
tecknade karaktärerna i de homeriska sångerna, och
namnet N. har i senare tider öfvergått till ett slags
hederstitel för ålderstigna män, hvilka utmärka sig
genom visdom och välbetänkt talförhet. - Med namnet
Nestor betecknas nu i allmänhet den äldste inom en
viss krets, t. ex. svenska prästerskapets Nestor
(den till lefnadsåren äldste bland prästerna).
A. M. A.

Nestor, astron., en af småplaneterna.

Nestor, zool. Se Papegojor.

Nestor, rysk författare, f. 1056, d. omkr. 1114,
inträdde 1073 i Petjerska klostret i Kiev och
blef där senare diakon. Han nämnes 1091 som en
bland de tre personer, hvilka fingo i uppdrag
att uppsöka kvarlefvorna af den helige Fedosij,
den ene af klostrets grundläggare och dess förste
föreståndare. Detta är allt hvad man med någon
säkerhet vet om hans person. N. är författare
till stilistiskt och sakligt intressanta
lefnadsbeskrifningar öfver Boris och Gleb
(utg. af Sreznevskij 1860), Vladimirs söner,
som mördades af brodern Sviatopolk och senare
ansågos som helgon, samt öfver den nyss nämnde
Fedosij (utg. af Bodjanskij 1858). Han synes
vara den, som först börjat uppteckna och samla
de helgonlegender, som i senare bearbetningar
bilda Petjerska klostrets "paterikon". Traditionen
tillskrifver honom jämväl författarskapet till den
äldsta samlingen af krönikartade uppteckningar,
den gamla kievska krönikan: "Nestors krönika"
1. Povêsti vremennych lêt (Berättelse om tidiga år),
som den efter inledningsorden nu vanligen kallas,
hvilken i olika redaktioner börjar de flesta andra
ryska krönikor. Den nyare kritiken har emellertid
ådagalagt, att N. omöjligen kan vara dess författare.
Lll.

Nestorianer kallas i kyrkohistorien anhängarna af
patriarken i Konstantinopel Nestorius’ (se denne)
lära om Kristi person. Denna lära innehöll att, sedan
Jungfru Maria genom den Helige andes kraft födt en
blott människa som organ för gudomen, det gudomliga
ordet (logos) i denna människa tagit sin boning som i
ett tempel. Det var denna människa, Jesus, som led och
dog på korset, hvarvid "logos" lämnade sin mänskliga
boning och återvände till sitt gudomliga ursprung,
ty "Gud, skaparen, kan icke födas af en människa,
som han skapat, och Gud, den lefvandegörande, kan
icke dö". Läran mötte våldsamt motstånd, på samma
gång den också fick många anhängare, och på det
sättet uppkom den nestorianska striden. Patriarken
Kyrillos i Alexandria slungade mot Nestorius och
hans lära tolf häftiga anatematismer, och det tredje
ekumeniska kyrkomötet, i Efesos (431), fördömde efter
hårdnackade strider nestorianismen samt fastställde
läran om, att Jungfru Maria födt Guds son till världen
och att dennes båda naturer, den gudomliga och den
mänskliga, voro förenade till en person, dock utan
sammanblandning. Många voro dock missnöjda med detta
mötesbeslut, och mer eller mindre nestorianiserande
riktningar bibehöllo sig och uppkommo, i synnerhet
inom den syriska kyrkan, där skolan i Edessa var
partiets hufvudhärd. Lärare och lärjungar blefvo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free