Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 831-832 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann [nö'j-], Angelo - Neumann [nö'j-], Sophus Elias - Neumann [nö'j-], Karl - Neumann-Haizinger [nö'j-]. Se Haizinger 2 - Neumanns lag - Neumann-Spallarat [nö'j-], Franz Xavier von - Neumark - Neumark [nö'j-], Georg - Neumarkt - Neumayer [nö'jmajer], Georg Balthasar von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nibelungentetralogien med utmärkt inscenering
och rollbesättning samt företog 1881-82 med sin
operatrupp (den yppersta ambulerande, som funnits)
gästturnéer till Berlin, London, Belgien, Holland,
Schweiz, Österrike och Italien, senare (1889)
till Ryssland. N. blef 1883 operadirektör i
Bremen och 1885 vid nationalteatern i Prag,
som han bragte till ansenlig blomstring och
där han införde "maj-festspel", som ledde till
efterföljd i andra musikstäder. Han egde en märklig
förmåga att upptäcka sångarkrafter och utbilda goda
kapellmästare. N. författade "Erinnerungen an Richard
Wagner" (1907). E. F-t.

Neumann [nö’j-], Sophus Elias, dansk skådespelare,
f. 1846 i Köpenhamn, d. där 1912, tillhörde från
1863 omväxlande Kasino-, Folk- och Dagmarteatrarna
samt visade sig i omkr. 700 roller som en mycket
mångsidig och fantasirik komiker; icke minst var
han en förträfflig kuplettsångare. Han gästspelade
i Göteborg flera gånger och i Stockholm 1894 på
Djurgårdsteatern.

Neumann [no7j-], Karl, tysk konstforskare,
f. 1860 i Mannheim, filos. doktor och professor
vid universitetet i Kiel, har utgett en studie
öfver S. Marco in Venedig, förde i Die kampf um die
neue kunst (2:a uppl. 1897) den moderna riktningens
talan och har skrifvit en betydande bok om Rembrandt
(1902; 2:a uppl. 1905), som 1906 följdes af Rembrandt
und wir. G-g N.

Neumann-Haizinger [no’j-]. Se Haizinger 2.

Neumanns lag [nö’j-], fys., det af F. E. Neumann
(se denne) påvisade förhållandet, att specifika
värmet för en del metall-legeringar kan
beräknas ur beståndsdelarnas specifika värme
enligt blandningsregeln, d. v. s. under den
förutsättningen, att legeringens beståndsdelar
bibehålla samma specifika värme, som de hade i
det fria tillståndet. Detta beräkningssätt eger
särskildt god tillämplighet för vissa legeringar
mellan två och två af metallerna bly, tenn, antimon
och vismut. D. S-t.

Neumann-Spallart [no7]-], Franz Xaver von, österrikisk
statistiker och nationalekonom, f. 1837 i Wien, d. där
1888, blef 1864 A. Wagners efterträdare som professor
vid handelsakademien i Wien, 1871 e. o. professor
vid därvarande universitet och 1872 ord. professor
i nationalekonomi och statistik vid Hochschule für
bodenkultur. N. anslöt sig till den liberala och
individualistiska skolan inom nationalekonomien och
arbetade kraftigt för frihandelsidéernas utbredning
i sitt hemland. Som statistiker var han lärjunge af
Quetelet (se d. o.). N:s skriftställarverksamhet
tillhör både det nationalekonomiska och det
statistiska området. Mycket bekanta äro hans
"Übersichten der weltwirtschaft", som under
olika titlar utkommo under 1870- och 1880-talen
och som fortsattes af Juraschek (se d. o.).
J. R. N.

Neumark [nö’j-] kallas den del af Mark Brandenburg
(se Brandenburg), som låg ö. om Oder, genom
denna flod skild från Mittel- och Ukermark, och i
n. gränsande till Pommern, i ö. till Pommern och Posen
samt i s. till Schlesien och Nieder-Lausitz. Det
utgör ungefär 5/7 af nuv. reg.-omr. Frankfurt
(13,750 kvkm.). Hufvudstad var Küstrin.
(J. F. N.)

Neumark [no’j-], Georg, tysk psalmdiktare, f. 1621
i Neuensalza, d. 1681 i Weimar som furstlig
bibliotekarie och registrator (med titeln
"pfalzgrefve"), författade dels världsliga dikter
i tidens smaklösa maner, dels af varm känsla och
barnslig förtröstan utmärkta psalmer (flera tonsatta
af honom själf), bland hvilka den bästa är Wer nur
den lieben Gott lässt walten (1641; n:o 239 i 1819
års svenska psalmbok), först tryckt i N:s diktverk
Fortgepflanzter musikalisch-poetischer lustwald (1657,
3 dlr). Biogr, af F. Knauth (1881). (E.N. S-g.)


Neumarkt [nö’j-]. 1. Kretsstad i preussiska
reg.-omr. Breslau (prov. Schlesien), vid Berlin-
Breslau-järnvägen. 14,983 inv. (1910). Tobaks- och
cigarrfabrikation. Vid N. stod 4 dec. 1757 en
strid emellan preussare och österrikare. -
2. Stad i bajerska reg.-omr. Oberpfalz, vid
Ludwigskanalen. 6,375 inv. (1910). Vid N. slogo
österrikarna under ärkehertig Karl 23 aug. 1796
fransmännen under Bernadotte. - 3. (Po. Nowytarg) Stad
i Galizien, vid Dunajec. 6,546 inv. (1900). Gymnasium.
1-3. (J. F. N.)

Neumayer [mVjmajer], Georg Balthasar von, tysk
geofysiker, hydrograf, meteorolog, f. 1826 i
Kirchheimbolanden, Rhenpfalz, d. 1909 i Neustadt an
der Hardt, blef filos. doktor i München, reste som
matros till Syd-Amerika 1850, tog "schifferexamen"
i Hamburg, var 1851 navigationslärare i Trieste och
Hamburg, 1852-54 åter sjöman och seglade på södra
halfklotets haf samt besökte Australien. Då det
magnetiska observatoriet i Hobart Town på Tasmaniens
sydkust skulle upphöra, beslöt N. att söka få det
ersatt genom ett observatorium i Melbourne, som
dessutom borde fullfölja Maurys undersökningar i
maritim meteorologi och dessutom utgöra en stödjepunkt
för geofysisk utforskning af Antarktis. Han återvände
därför 1854 till Europa, vann lifligt understöd
för sin plan, återvände 1856 till Melbourne med rik
vetenskaplig utrustning och grundlade där 1857 det
magnetiska och meteorologiska Flagstaff-observatoriet,
hvars föreståndare han var i nio år, under tiden
görande vidsträckta forskningsresor i kontinentens
inre. 1864 reste han hem för att åt Tyskland skaffa
ett dylikt institut samt söka anordna antarktiska
upptäcktsfärder. Han fick 1872 anställning vid en då
inrättad hydrografisk byrå i kejserl. amiralitetet i
Berlin, blef 1873 professor, uppsatte tidskr. "Annalen
der hydrographie und maritimen meteorologie" samt
grundlade magnetiska observatoriet i Wilhelmshafen och
1875 Deutsche seewarte i Hamburg (se Meteorologiska
centralanstalter, sp. 278) och verkade där som
direktor till 1903. Genom att förskaffa tyska marinen
de för navigationen behöfliga vetenskapliga och
tekniska hjälpmedlen bidrog N. till att göra Tyska
riket till den stora sjö- och kolonialmakt, som det
nu är, ett mål, som han, säges det, redan i ungdomen
satt sig före. Genom Deutsche seewarte infördes också
i Tyskland den moderna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>