Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neurasteni - Neurktome (af grek. neu'ron, nerv och ektome, bortskärning), kir. Se Nervkirurgi - Neureuther [nö'jröjter]. 1. Eugen Napoleon N. - Neureuther. 2. Gottfried von N. - Neuridin. Se Likgift - Neurilem (af grek. neu'ron, nerv och ei'lema, hölje), anat. nervskida. Se Myelin och Nervväf - Neurin. Se Likgift - Neurit - Neurode - Neurofibriller l. Nervfibriller. Se Cell, sp. 1382, och Ganglieceller - Neurofibromotosis generalis, med. Se Nervsjukdomar sp. 804 - Neuroglia (af grek. neu'ron, nerv, och glia, lim), anat., nervkitt. Se Nervväf - Neurologi - Neurom [nevråm; af grek. neu'ron, nerv], nervsvulst. Se Nervkirurgi - Neuron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro sjukligt rädda för åskan, rädda för höjder, rädda
för öppna platser (se Agorafobi), för teatrar,
restauranger och i allmänhet platser, där det finnes
mycket människor, rädda för allt mellan himmel och
jord, ja rädda för sin egen rädsla, som öfverallt
af den obetydligaste anledning öfverraskar dem. Det
är denna sjukliga ångest, som är förknippad med
tvångstankarna, antingen de yppa sig i den ena
formen eller i den andra, som gör detta lidande
till en svår plåga för den, hvilken i högre grad
besväras däraf. Då neurastenien är uttryck för
ett nervöst trötthetstillstånd, måste behandlingen
rikta sig på hvila, stärkande diet och rogifvande
föreskrifter; härtill kommer stundom krafvet att
förströ den sjuke och länka hans intressen på andra
föremål än sig själf. Ofta äro vattenkuranstalter
att rekommendera. I fall af tvångstankar och
sexuell neurasteni ser man ofta god verkan af
dylika. Hvad särskildt beträffar den senare formen,
är det anmärkningsvärdt, huru ett lugnande ord af en
förståndig läkare, utan moraliserande känslopjunk,
ofta med ett slag kan häfva den sexuella neurastenien
och återge den sjuke lifsmod och tilltro till sig
själf, medan å andra sidan blott ondt kan väntas
af den usla godtköpslitteratur, som på detta
område genom tidningsannonser eller annorledes
utkolporteras. - Neurasteniker, den,
som lider af neurasteni. G-s.
Neurektome (af grek. neuron, nerv, och ektome,
bortskärning), kir. Se Nervkirurgi.
Neureuther [nö’jröjter]. 1. Eugen Napoleon N., tysk
målare och tecknare, f. 1806, d. 1882, studerade hos
sin fader, målaren Ludwig N. (f. 1775, d. 1830)
i Bamberg, och i München. Han var, att börja med,
en af Comelius’ medhjälpare i glyptoteket, där
han målade arabesker och ornament i den trojanska
salen. Detta gaf anledning till hans randteckningar
till dikter, till bajerska folkvisor, Goethes visor
och ballader (1829), till tyska klassiker 1832-38,
till Herdera "Cid" 1838 och en originell radering,
"Dorn-röschen". Efter en färd till Rom i slutet
af 1830-talet tecknade han bl. a. "Aschenbrödel"
(1845), som ett motstycke till "Dornröschen". Han
utförde äfven ornamentala teckningar (trapphuset
till Polytechnicum i München) samt målningar för den
kungliga porslinsfabriken. - 2. Gottfried von N.,
den föregåendes broder, tysk arkitekt, f. 1811 i
Mannheim, d. 1887, studerade i München. Efter
att bl. a. ha lämnat ritningar till flera
järnvägsstationer i Bajern utförde han sina båda
storverk i München, Polytechnicum (1866-70) och
Konstakademien (1873-85). N:s byggnader betecknade
den italienska högrenässansens afgjorda seger
öfver medeltidsstilarna, som allt sedan Ludvig I:s
tid härskat i Münchenarkitekturen. N. var sedan
1857 professor vid tekniska högskolan i München.
1-2. (G-g N.)
Neuridin. Se Likgift.
Neurilem (af grek. neuron, nerv, och eilema,
hölje), anat., nervskida. Se Myslin och
Nervväf.
Neurin. Se Likgift.
Neurit (af grek. neuron, nerv). 1. Anat., nervtråd
1. axelcyliuderutlöpare från en nervcell. Se
Nervsystemet, Nervväf och fig. i art. Neuron. -
2. Med., inflammation i en nerv
med patologisk-anatomiskt väl påvisbara
förändringar. Se Nervsjukdomar. l
o. 2. I. H.
Neurode [nöjråde], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Breslau (prov. Schlesien),
vid järnvägen till Glatz. 7,732 inv
(1910). Bergverksrörelse. Textilindustri.
(J. F. N.)
Neurofibriller 1. Nervfibriller. Se
Cell, sp. 1382, och Ganglieceller.
Neurofibromotosis generalis, med. Se Nervsjukdomar,
sp. 804.
Neuroglia (af grek. neuron, nerv, och glia, lim),
anat., nervkitt. Se Nervväf.
Neurologi (af grek. neuron, nerv, och logos, lära),
läran om nerverna.
Neurom [nevråm; af grek. neuron, nerv], nervsvulst. Se
Nervkirurgi.
Neuron (af grek. neuron, nerv) 1. Nervenhet, anat.,
ett namn, som tyske forskaren Waldeyer gifvit
nerv- 1. gangliecellen med de från densamma utgående
olika utskotten. Genom den af Golgi (se denne)
uppfunna s. k. Golgis kromsilfvermetod kan man på
ett förut
oanadt öfversiktligt och påtagligt sätt orientera sig
i fråga om den allmänna yttre gestaltningen af nerv-
1. gangliecellerna.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
