- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
835-836

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neupert [nö'j-], Edmund Karl Fredrik - Neuquen - Neuragmi - Neuralgi - Neuralgia ischiadica, med. Se Ischias - Neurasteni

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inflyttad pianolärare och musikhandlare, studerade
1858-64 i Berlin piano för Kullak och komposition
för Kiel, hänryckte publiken i Singakademie och
jämfördes af kritiken med Liszt, Rubinstein och
Tausig. N. verkade som pianolärare vid Sternska
konservatoriet 1866-68 och i Köpenhamn 1868-80;
han utbildade där flera hundra elever. Därjämte
konserterade han i Stockholm, Göteborg, Danmark och
Ryssland, där han 1880-81 skötte en professorsplats i
Moskva, vistades 1881-83 i Norge och sedan i Amerika,
där han 1883 lät fästa sig vid konservatoriet
i New York. Hans pianoteknik var praktfull,
dristig och omedelbar. Han komponerade 30 häften
pianoetyder och karaktärsstycken af ett friskt
och fängslande kynne. Till en af hans etydmelodier
skref Björnson åminnelsetexten "Syng mig hjem".
A. L.*

Neuquen [neoken], territorium i Argentina,
vid gränsen mot Chile och f. ö. begränsadt af
prov. Mendoza samt territorierna Pampa och Rio Negro,
uppkalladt efter Rio Negros biflod N., som genomflyter
detsamma. 109,673 kvkm. 28,617 inv. (1910), bosatta
i några smärre städer vid floderna och i några
af förbundsregeringen anlagda kolonier i Andernas
dalar. Hufvudort är Chos Malal, en liten stad vid
öfre Neuquen. (J. F. N.)

Neuragmi (af grek. neuron, nerv, och agmos,
brytning), med., en af Waller och Robin uppfunnen
metod att genom nervers afskärning eller utryckning
studera nervstumparnas förändringar ofvanför och
nedanför det ställe, där de skiljas. F. B.*

Neuralgi (af grek. neuron, nerv, och algos,
smärta), med., nervsmärta. Den kan uppträda i alla
sensibla nerver, såsom hufvudets (kranialneuralgi),
bröstkorgens (interkostal neuralgi) och
extremiteternas. Se Nervsjukdomar, sp. 803. 1. H-

Neuralgia ischiadica, med. Se Ischias.

Neurasteni (af grek. neuron, nerv, och asthenes,
svag), Nervositet, Nervsvaghet, med., är en ofta
nog rätt kronisk sjukdom eller rättare sjuklighet,
där det icke är fråga om gröfre, s. k. organiska
förändringar, vare sig i hjärna, ryggmärg eller
nerver, utan om en genom öfveransträngning och
andra försvagande inflytelser framkallad rubbning
i det centrala nervsystemets funktioner, hvartill
ofta en medfödd eller förvärfvad disposition
redan lagt grunden. I likhet med hysterien (se
d. o.) är neurastenien ett psykasteniskt tillstånd,
som närmast betyder ett svaghetstillstånd i det
psykiska lifvets mekanism. Neurastenien yttrar sig,
liksom hysterien, öfvervägande genom psykiska symtom,
och den fysiska krämpfullhet af olika slag, som i
neurastenien är så vanlig, torde väsentligen vara
"psykiskt" betingad. Bakom dessa mera obestämda
betingelser antar man som neurasteniens orsak en
nedsättning i hjärnbarkens funktionsförmåga. Följden
af denna nedsättning är dels en allmän, mer eller
mindre uttalad oförmåga af fysisk eller psykisk
ansträngning med lätt inträdande trötthet, dels
stegrad retbarhet, än inom ett område, än inom ett
annat. Denna stegrade retbarhet ger anledning till
stark känslighet för de intryck, som oupphörligt
tillföras hjärnan från de perifera organen, och redan
förnimmelsen af rent normala lifsprocesser kan af
en öfverretad hjärna uppfattas som obehag och under
olustförnimmelser. Neurastenikerns uppmärksamhet
riktas därigenom än på ett
organ, än på ett annat, och han är uppfylld af
växlande farhågor för sitt hälsotillstånd och följer
sin kropps funktioner med spänd oro. I allmänhet
äro sådana organ föremål för hans hypokondriska
bekymmer, som lättast låta sig påverka af våra
föreställningar, alltså i främsta rummet cirkulations-
och digestionsorganen, och det är därför vanligt,
att den sjuke tror sig ha hjärtfel eller något svårt
maglidande. Till de organområden, som ofta äro föremål
för neurastenikerns bekymmer, hör äfven sexualsfären,
och man talar om en sexuell form af neurasteni,
då den sjukes farhågor och oro på ett alldeles
speciellt sätt riktar sig på könsorganen och deras
funktioner. Därvid är det vanligt, att neurastenikern
tror sig genom själfbefläckelse (onani) ha ådragit
sig ohjälpliga skador, en farhåga, som i hvarje
fall och utan undantag är ogrundad. Samtidigt med
ofvannämnda till olika kroppsdelar lokaliserade
besvär, jämte lokala sensationer af obehag eller
smärta, hvilka mången gång kunna mildras genom
en lugnande och psykiskt uppmuntrande behandling
(suggestion), lider neurastenikern af allmän
trötthet, sömnlöshet och dålig aptit. Därjämte
kan han röja en hel del rent psykiska symtom,
såsom allmän håglöshet, brist på själfförtroende,
energi och vilja, oförmåga af uppmärksamhet med en
sjuklig förströddhet (distraktion), med ett ord
en allmän psykisk kraftnedsättning (psykasteni),
hvartill ofta sällar sig en mer eller mindre tydlig
förstämning (depression). Man brukar ofta skilja
på en konstitutionell form af neurasteni och en
förvärfvad form. Den förra är till sitt anlag medfödd
och yttrar sig genom allvarligare symtom, som mera
envist trotsa hvarje behandling, medan den förvärfvade
neurastenien ofta genom hvila och rationella medel
kan häfvas. I den konstitutionella neurastenien äro
de ofvannämnda psykiska symtomen starkare för handen
och af en mera kronisk karaktär, och till dessa symtom
komma ofta vissa som uttryck för stark disposition,
resp. degeneration karakteristiska sjukliga drag,
de s. k. tvångstankarna och fobierna.

Med tvångstankar menar man föreställningar,
som mot den sjukes bättre vetande och sålunda
under full insikt om deras oberättigade eller
barocka art tränga sig in i hans medvetande och
där verka störande och hindra honom att samla sin
uppmärksamhet och koncentrera sin eftertanke på
andra, nyttigare ting. Villkoret för tvångstankarnas
uppträdande är en viss sjuklig förströddhet, och
deras uppträdande sammanhänger med den nedsättning
i förmågan af uppmärksamhet, som så ofta förefinnes
i den konstitutionella neurastenien. Tvångstankarnas
innehåll kan växla i det oändliga. Ibland ha de formen
af en obestämd grubbelsjuka, än är det hädiska och
oanständiga infall, än alldeles likgiltiga saker, som
bilda innehållet i tvångstankarna. Stundom uppträda
de som ett tvång att oupphörligt lägga saker i en
viss ordning, att känna på dörren, om den är låst,
att se efter, om ett ljus blifvit ordentligt släckt,
att räkna alla föremål ögat möter, ideligen upprepa
samma ord o. s. v. Ibland tar sig detta sjukliga
tvång uttryck i oro, rädsla eller ångest för vissa
bestämda saker, förhållanden och situationer, och
man kallar dessa olika former af tvångsartad ängslan
fobier. Sålunda finns det persocer, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free