Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newman [njo'men], Ernest - Newmarket - New Mexico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1905), monografierna Wagner (1904; 2:auppl. 1906),
Elgar (1906), Hugo Wolf (1907) och Richard Strauss
(1908) samt öfversatt Wagners musikdramer och
redigerat sammelverket "The new library of music".
Newmarket [njö^mäkit], stad på gränsen af engelska
grefsk. Cambridge och Suffolk, 20 km. n. ö. om
Cambridge. 10,688 inv. (1901). Staden är
hufvudsakligen ryktbar för sina kapplöpningar,
som hållas 8 gånger om året. Kapplöpningsbanan,
den vackraste, som finnes, tillhör Jockey club.
(J. F. N.)
New Mexico [njō me’ksikå͡u], förk. N. M. och New M.,
stat i Förenta staterna (se kartan till Nord-Amerikas
förenta stater), mellan 31° 20’ och 37° n. br. samt
103° och 109° 2’ v. lgd, gränsar i n. till Colorado,
i ö. till Oklahoma och Texas, i s. till Texas
och Mexico samt i v. till Arizona. Det bildar
nästan en kvadrat med en areal af 317,609 kvkm.,
hvaraf 339 kvkm. vatten. Det är ett land af berg
och högplatåer. Medelhöjden är 1,750 m.; 105,000
kvkm. ha en höjd af 900–1,500 m., 146,000 en höjd af
1,500–2,100 m., 59,000 en höjd af 2,100–2,700 m. och
6,000 kvkm. ligga högre än 2,700 m. Dess mellersta del
är ett taffelland med en medelhöjd af 1,800–2,000 m.,
genomskuret af Rio grande del Norte, hvars breda dal
går från n. till s. genom hela området, och på båda
sidor om denna gå bergshöjder, tillhörande Rocky
mountains långt ned mot s. Väster om Rio grande
gå sålunda i anslutning till San Juan mountains på
gränsen mellan Colorado och N. Gallinas och Yemez
mountains, San Mateo mountains (3,468 m.), Zuni
mountains, Miembres mountains, Datil range o. a. Öster
om floden gå Cimarronkedjan (Costilla peak 3,850
m.) och parallellt med denna Mora range, fortsatt
af Santa Fe range (i den förra Taos peak 4,049 m.),
Sandia range, Sierra blanca (3,620 m.) o. a. Söder
om Rocky mountains ligger den s. k. basin region,
där isolerade, men ofta höga berg omge dalslätter
(sp. bolsons, börsar), 200–300 km. breda och ända
till 1,600 km. långa, vanligen täckta med sediment
från kringliggande berg. I många finnas periodiska
sjöar (playas], som efter afdunstningen kvarlämna en
tunn hvit saltskorpa (alkali flats). I västra delen
af området förekomma höga taffelberg (mesas), där
indianerna byggt sina klippboningar och floderna gräft
sig ända till 300 m. djupa cañons. öfver den sydöstra
delen af staten sträcker sig stäppen Llano estacado
(se d. o.). Berggrunden består till större delen af
urberg eller paleozoiska lager, men äfven krit- och
tertiära bildningar förekomma samt yngre eruptiv,
särskildt basalt och ryolit. De flesta floderna
ha rikligare vattenmängd blott på våren, medan de
uttorka under sensommar och höst. Detta gäller
delvis äfven den största, Rio grande del Norte,
än mer dess bifloder S. José och Pecos samt den
till Arkansas flytande Canadian river. Den jämnaste
vattentillgången ha de små bergbäckarna, som därför
bäst kunna användas för konstgjord bevattning. Endast
den västligaste delen af N. afvattnas genom Rio
Gila och S. Juan till Colorado (Stilla hafvet). –
Klimatet är synnerligen torrt, enär de vindar, som
nå N., aflämnat mesta delen af sin fuktighet, när
de passerade Texas’ slätter eller bergen i v. Den
sandiga marken absorberar hastigt
solens hetta och utstrålar den lika hastigt, hvadan
den dagliga temperaturvariationen är stor. Likaså
är temperaturskillnaden mellan sommar och vinter
stor. Santa Fe (2,312 m.) har en årstemperatur af 9,4°
med 20,5° i juli och - 2,2° i jan.; dess årsnederbörd
är 368 mm. I hela N. utom i den nordvästra delen
finnes en regntid, som börjar i juli och varar
i 4-6 veckor, under hvilken regn faller hvarje
eftermiddag. Omkr. en tredjedel af hela nederbörden
faller under denna tid. Störst är regnmängden i
de högsta bergstrakterna. På slätterna försvinner
snön fort, men i bergstrakterna liksom i trånga
cañons kvarligger den länge och förser floddalarna
med vatten. – I N. träffas alla de fyra växtzoner,
i hvilka sydvästra Nord-Amerika indelats, nämligen
i de lägsta delarna kaktus-, yucca- och agavezonen
(till 1,200 m.), i hvilken gräset är knappt, den
s. k. greasewood och sagebrushzonen (intill 1,600
m.), hvarest Artemisiaarter (sagebrush) och Sarcobatus
vermiculatus (greasewood) jämte andra buskar äro
förhärskande och gräsväxten är ringa, kaktusarterna
bli mindre talrika, cedrarnas zon (intill 2,250
m.) samt slutligen granens och furans zon (upp till
3,000 m.), i hvilka gräsväxten är mycket rik. Hela
skogsområdet har anslagits till 61,500 kvkm. eller
litet mer än 19 proc. af arealen. Endast de högre
kedjorna och platåerna ha stor skog, dock aldrig
tät, bestående af Pinus ponderosa, Abies concolor,
Picea Engelmannia o. s. v. De största skogsarealerna
finnas v. om Rio grande. Förbundsregeringen har intill
1911 skapat skogsreservationer i N. med en areal af
44,450 kvkm. Vid dalarnas flodstränder växa vide och
popplar. Mycken ängsmark finnes i bergstrakterna och
på platåerna, men verkligt kulturland endast i enstaka
dalsänkor, där konstgjord bevattning förefinnes. Af
jaktbara djur finnas många arter, men i ringa
antal individer, såsom hjort, pronghorn (Antilope
americana), puma, kayot, varg, lodjur, svart björn
och grislybjörn; gräflingar, harar och kaniner finnas
öfverallt liksom äfven prärihundar. – Jordbruket beror
på bevattningen, och 1911 omfattade den bevattnade
ytan något mer än 3,000 kvkm., men stora planer äro
uppgjorda att genom bevattningsarbeten göra ett 6
gånger så stort område odlingsbart. Emellertid var
1900 endast 1 proc. (3,150 kvkm.) af hela ytan tagen
i besittning som privat egendom i 4,458 farmer,
men 1910 hade dessas antal ökats till 35,676 med
en samlad areal af 45,080 kvkm. Den viktigaste
skörden är lucern och andra foderväxter samt hvete,
majs, hafre och potatis. Äfven frukt och vin äro
föremål för odling. Viktigare än jordbruket är
dock boskapsskötseln, som utgör statens viktigaste
inkomstkälla. Ullproduktionen steg 1910 till 8,7
mill. kg. och ett värde af 3,4 mill. doll. Statens
mineraltillgångar äro mycket stora, ehuru de ännu
icke fullt utnyttjas. 1911 erhölls guld för 640,000
doll. och silfver för 628,300 doll.; af koppar 1,7
mill. kg., af bly 1,731 ton, zink 4,911 ton samt
3,5 mill. ton stenkol, hvarförutom granit, sandsten,
kalksten och marmor brötos samt turkoser, gips och
salt erhöllos. Industrien inskränker sig till några
järnvägsverkstäder, sågverk, kvarnar och handtverk;
dess hela produktionsvärde steg 1909 till nära 8
mill. doll. – Handeln har sitt hufvudsäte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
