Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 949-950 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nidskrift - Nidstång - Nidud - Nidulariaceæ - Nidularium Lem., bot. Se Bromeliaceæ - Nidwalden, halfkanton i Schweiz. Se Unterwalden - Nidvisa - Nibuhr [nibwr]. 1. Karsten N. - Nibuhr. 2. Barthold Georg N. - Nibuhr. 3. Markus N. - Nièce - Niecks [niks], Frederick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(med eller utan författarnamn) eller spridande af en
skrift, innehållande äreröriga tillvitelser mot annan
(s. k. libellus famosus). Och under inflytande af
den romerska rätten förblef ända in på 1800-talet
smädeskriften 1. den s. k. paskillen behandlad som
en särskildt svår form af ärekränkning. Afgörande
var därvid synpunkten, att en ärekränkning genom
det skrifna ordet ansågs röja en högre grad af
öfverläggning hos den kränkande och vara till
sina verkningar varaktigare än det talade, snart
förflyktigade ordet. I nära öfverensstämmelse med
den romerska rätten befinner sig ock än i dag de
angelsaxiska folkens rätt, enligt hvilken endast
den skriftliga tillvitelsen (s. k. "libel") medför
kriminell påföljd, medan andra former af ärekränkning
(s. k. "slander") på sin höjd kunna grunda civil
klagan om skadestånd. För modern rätt i öfrigt är
ifrågavarande distinktion främmande. En ärerörig
tillvitelse mot annan kan innefatta minst lika
mycken skada för den däraf träffade och ske med samma
grad af öfverläggning, om den sker på annat sätt än
genom skrifts utgifvande eller spridande; och för
tillvitelsens straffbarhetsgrad äro därför numera
andra distinktioner afgörande i strafflagarna. Så är
äfven fallet enligt svensk lag, ehuruväl gärningen
beifras enligt Tryckfrihetsförordningens regler,
därest ärekränkningen föröfvats genom utgifvande
eller spridande af tryckt skrift. Jfr
Ärekränkning. N. S-g.

Nidstång, Nidingsstång (no. nidstang,
fno. niðstöng), i forntiden i Norge och på Island
ett besvärjelsemedel, bestående af en stör, hvarpå
spetsats ett hästhufvud med uppspärradt gap, riktadt
mot den, som man önskade skulle drabbas af olycka. Man
ansåg nämligen, att därigenom blefve de gode
vättarna skrämda från att följa den, som trolltyget
åsyftade. N. var alltså en symbol af hat, hån (nið)
och förakt gentemot en fiende ("niding"). N. fästes i
marken, medan man uppläste eller sjöng en "nid-visa",
som gaf uttryck åt den skam, som man nedkallade
öfver sin ovän; ibland ristades också magiska
runor, af motsvarande innehåll, på stången. Ett
exempel på användningen af nidstang förekommer i
Egil Skallagrimssons (se denne) saga (kap. 59-60).
K. v. H.

Nidud, nord. myt,, enligt Eddan en konung (öfver
njarerna), som fängslade och lemlästade den
namnkunnige konstsmeden Volund (se d. o.). B-e.

Nidulariaceæ, Brödkorgsvampar, bot., svampfamilj
bland gasteromyceterna, utmärkt däraf, att på
bottnen af ett öppet bägarlikt eller skålformigt
peridium linsformiga småperidier
(peridioler), innehållande sporerna, äro fästa med en fin
sträng. Arterna växa på murken ved. G. L-m.

Nidularium Lem., bot. Se Bromeliaceæ.

Nidwalden, halfkanton i Schweiz. Se Unterwalden.

Nidvisa (af isl. nið, smälek, hån, bittert tadel),
smädedikt, hvass skämtdikt, satir. Detta slag af
skaldekonst idkades med stor förkärlek af forntidens
nordbor.

Niebuhr [nlbwr]. 1. Karsten N., tysk resande, f. 1733
i Hannover, d. 1815, antogs 1758 af danska regeringen
till medlem af en tillärnad vetenskaplig expedition
till Arabien. Som dansk ingenjörlöjtnant afreste han
1761 till Egypten, vistades sedermera 8 månader i
Jemen (Arabien) och
var den ende af deltagarna, som uthärdade resans
besvärligheter. 1763 afseglade han till Bombay och
återvände 1764 hem öfver Persien, Syrien och Turkiet
samt återkom 1767 till Danmark. I Persien undersökte
han Persepolis’ ruiner och gjorde noggranna
kopior af kilskriftinskrifterna (se Kilskrift,
sp. 13). 1768 blef N. kapten och 1778 landskriver
i södra Dithmarschen. N. utgaf 1772 Beschreibung
von Arabien och 1774-78 den mera vidlyftiga
Reisebeschreibung (2 bd; bd 3 1837; öfv. till fr.,
eng., holl. och da.), som ännu har vetenskaplig
betydelse.

Därjämte utgaf han sin svenske reskamrat
Forskåls (se denne) arbeten (1775 -76); - 2. Barthold
Georg N., den föregåendes son, tysk historieskrifvare,
f. 27 aug. 1776 i Köpenhamn, d. 2 jan. 1831 i Bonn,
blef 1796 sekreterare vid k. biblioteket och 1800
assessor i Kommerskollegium, trädde 1806 i preussiska
statens tjänst, hvarvid han deltog i ledningen af
finanserna, och afgick 1816 som sändebud till Rom, där
han ledde de långvariga underhandlingarna om katolska
kyrkans ställning i Preussen. Efter återkomsten
till Tyskland 1823 höll han föreläsningar i Bonn. -

Sin ställning i den vetenskapliga världen eröfrade
N. genom Römische geschichte (2 bd, 1811-12, i
väsentligen omarbetadt skick 1827-30; bd 3 1832,
omfattande tiden till 241 f. Kr.), hvilket arbete
bröt en alldeles ny väg för studiet af Roms äldre
historia och statsskick samt blef grundläggande för
den nyare historiska kritiken. En fortsättning däraf
(till Konstantin den stores död) utgafs 1844-45
efter N:s föreläsningar. Likaledes utkommo efter N:s
död hans föreläsningar öfver Gamla tidens historia
(3 bd, 1847-51) och öfver romerska antikviteter
(1857). - 3. Markus v. N., den föregåendes son,
f. 1817, d. 1860, var 1848-49 medarbetare i flera
konservativa tidningar i Preussen och blef 1850
kabinettssekreterare hos Fredrik Vilhelm IV. På denna
post utöfvade han stort inflytande i reaktionär
riktning, men öfverbevisades 1856 om hemlig
förbindelse med ryska regeringen bakom preussiska
ministeriets rygg och måste afgå. I Geschichte Assurs
und Babels (1857) sökte han påvisa öfverensstämmelse
mellan bibelns uppgifter och upplysningar hämtade
från kilskriften. l-3. E. Ebg.

Nièce [nias], fr. (af lat. neptis, sondotter,
dotterdotter), brorsdotter, systerdotter. Jfr Nevö.

Niecks [nlks], Frederick, tysk-engelsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>