- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
951-952

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niecks [niks], Frederick - Nied - Niedenzu - Nieder-Bayern - Niederbronn - Nidere Tauern [nid-]. Se Alperna, sp. 699 - Nieder-Eving - Niederhasslau - Nieder-Hermsdorf [nider-]. Se Hermsdorf - Nieder-Ingelheim [nider- -hajm]. Se Ingelheim - Niederlahnstein - Nieder-Lausitz [nider-]. Se Lausitz - Niederle - Niedermending - Niedermeyer [niderjejä'r], Louis - Niederpfalz [nider-]. Se Pfalz - Niederplanitz - Niedersachsen [nider-]. Se Neder-Sachsen - Niederschönhausen - Nieder-Selters - Niederwald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musikskriftställare, f. 1845 i Düsseldorf, blef
efter mångsidig utbildning en ansedd kritiker i de
engelska "Monthly musical records" och "Musical
times", kallades 1891 till professor i musik vid
universitetet i Edinburgh samt blef 1898 hedersdoktor
i musik vid universitetet i Dublin. Han har skrifvit
A concise dictionary of musical terms (1884),
den på goda källforskningar stödda biografien
Chopin as a man and musician (1888), Programme
music in the last four centuries
(1907) m. m.
E. F-t.

Nied [nit], by i preussiska reg.-omr. Wiesbaden
(Hessen-Nassau), vid Nidda. 7,491
inv. (1910). Svafvelkälla, biskvifabrikation.
J. F. N.

Niedenzu [nldentso], Franz, tysk botanist, f. 29
nov. 1857 i Köppernig (Oberschlesien), började
sin bana som assistent vid botaniska trädgården
i Breslau 1888 och i Berlin 1889-92 och blef därpå
universitetsprofessor och lärare vid Lyceum Hosianum
i Braunsberg, där han äfven grundlagt en botanisk
trädgård. N. har gjort sig bemärkt som monograf inom
Malpighiaceæ och bearbetat denna jämte ett dussin
andra växtfamiljer, hvaribland Myrtaceæ, i Englers
och Prantls "Die natürlichen pflanzenfamilien".
C. Lmn.

Nieder-Bayern [nīder-], regeringsområde i
konungariket Bajern, östligaste delen af
landet, på båda sidor om Donau, består af
en del af det gamla hertigdömet Bajern, forna
furstendömet Passau samt grefsk. Ortenburg. 10,745
kvkm. 724,331 inv. (1910). Hufvudstad är Landshut.
(J. F. N.)

Niederbronn [nīder-], stad i Elsass-Lothringen,
området Unter-Elsass, 45 km. n. v. om Strassburg. 192
m. ö. h. 3,323 inv. (1910). Stora järn- och
stålverk. Två koksaltkällor med badanstalt, besökt af
omkr. 1,500 kurgäster. Här sammanstötte fransmän och
tyskar första gången under 1870 års krig (26 juli).
(Ln. J. F. N.)

Niedere Tauern [nīd-]. Se Alperna, sp. 699.

Nieder-Eving [nīder-], by i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen) i
kommunen Eving. 12,338 inv. (1910) i hela
kommunen. Stenkolsgrufvor. J. F. N.

Niederhasslau [nīder-], landskommun i sachsiska
kretsen Zwickau, vid Zwickau-Mulde. 6,474
inv. (1910). Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Nieder-Hermsdorf [nīder-]. Se Hermsdorf 1.

Nieder-Ingelheim [nīder- -hajm]. Se Ingelheim.

Niederlahnstein [nīder- -stajn],
stad i preussiska reg.-omr. Wiesbaden
(Hessen-Nassau), vid Lahns förening med
Rhen. 4,703 inv. (1910). Maskin-, konserv- och
cementtillverkning. Elektrisk spårväg till Koblenz.
J. F. N.

Nieder-Lausitz [nīder-]. Se Lausitz.

Niederle [nīd-], Lubor, tjechisk fornforskare,
f. 1865 i Klattau, blef 1898 professor i arkeologi
och etnografi vid Prags tjechiska universitet och
har författat en mängd verk i antropologi, etnografi
och arkeologi, särskildt rörande Böhmen: Nástin d?jin
anthropologie
(Utkast till antropologiens historia,
1889), P?isp?vky k anthropologii zemi ?eských (Bidrag
till de bömiska ländernas antropologi, 1891), Lidstvo
v dob? predhistorické se zvláštním z?etelem na zem?
zlovanské
(Människosläktet i förhistorisk tid,
särskildt i slaviska länder, 1893-94), O p?vodu
Slovan?
(1896), Zur frage
über den ursprung der slaven
(1899) samt
det monumentala arkeologiska arbetet Slovanské
starožitnosti
(4 dlr, 1902-09). Sedan 1898 redigerar
N. "V?stnik slovanskych starozitnosti" och efter 1901
"Véstnik slovanské filologie a starožitnosti". I
samlingsverket "Enciklopedyij slavjanskoj filologii"
har N. författat den etnografiska öfversikten
Obozr?nie sovremennago slavjanstva (1909). A-d J.

Niedermendig [nīder-], by i preussiska
reg.-omr. Koblenz (Rhenprovinsen), 4 km. s. om
sjön Laach. 3,539 inv. (1910). Betydande
stenbrott i ett ända till 25 m. mäktigt
lager af basalt, 3 mineralkällor och stor
export af kolsyradt hälsovatten. Mälterier.
J. F. N.

Niedermeyer [nidermejä;r], Louis, schweizisk-fransk
tonsättare, f. 1802 i Nyon vid Genèvesjön, d. 1861
i Paris, studerade i Wien, Rom och Neapel och
var från 1823 bosatt i Paris. Sedan hans operor
Stradella (1837), La fronde (1853) m. fl. där
icke vunnit framgång, egnade han sig åt andlig
musik och återupplifvade Chorons konservatorium
för kyrklig sång under namn af École Niedermeyer,
som med statsbidrag bragtes till blomstring och ännu
fortgår. N. skref i italiensk stil mässor, motetter,
orgelstycken, romanser m. m. Den kända, vackra
kyrkoarian Se i miei sospiri ("Helga madonna")., som
vanligen går under A. Stradellas namn, är sannolikt
komponerad af N. E. F-t.

Niederpfalz [nider-]. Se Pfalz.

Niederplanitz [nīder-], landskommun
i sachsiska kretsen Zwickau. 12,363
inv. (1910). Tillverkning af cigarrer, linne-
och snörmakeriarbeten. Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Niedersachsen [nīder-]. Se Neder-Sachsen.

Niederschönhausen [nīder-], by i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg). 15,592
inv. (1910). Nordlig förort till Berlin och omtyckt
sommarvistelseort. Trädgårdsodling. J. F. N.

Nieder-Selters [nīder-], by i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau). 1,339
inv. (1900). Den världsbekanta källa, ur hvilken
seltersvattnet kommer, tillhör preussiska statsverket
och utsänder årligen omkr. 4 mill. flaskor vatten.
J. F. N.

Niederwald [nīdervalt], sydvästra delen af Taunus, en
af vackra ek- och bokskogar krönt bergås i preussiska
reg.-omr. Wiesbaden (Hessen-Nassau), emellan Wisper
och Rhen, midt emot Bingen. Högsta punkten är Rossel,
343 m., som för sin vackra utsikt mycket besökes af
resande. Två kugghjulsbanor gå från Rüdesheim och
Assmannshausen uppför berget. På ett utsprång af N.,
midt emot Bingen, står det väldiga
Niederwaldsmonumentet (se fig.), rest till minne af
tyskarnas segrar öfver fransmännen i kriget 1870–71
samt Tyska rikets däraf följande återupprättande. Från
en terrassformig grund af murad sandsten höjer sig
monumentet, bestående af en kvadratisk, figurprydd
underbyggnad och därofvan på en smalare sockel den
10,6 m. höga, allegoriska kvinnofiguren Germania
(Tyskland). På underbyggnadens framsida finnas
några allegoriska kolossalstatyer: nederst "fader
Rhen", lämnande vakthornet åt sin dotter Mosel,
på hörnsocklar krigets och fredens genier samt
emellan dem en reliefframställning af, huru tyska
krigare sluta sig tillsamman omkring sina konungar
och anförare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free