Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niello - Niels Ebbesön - Nielsen [niel-]. 1. Nikolaj Peter N. - Nielsen. 2. Anna Helene Dorothea N. - Nielsen [niel-], Johan Peter Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
proportion iakttages mellan de silfverblanka och
de svarta partierna. Om corviniello se d. o. -
2. För att pröfva utseendet af en niellogravyr, innan
fördjupningarna fylldes med den svarta massan, plägade
1400- och 1500-talens guldsmeder taga aftryck af den
graverade plåten i svafvel eller på papper. Jämväl
sådana af tryck kallas "nieller". Man har i denna sed
velat se det konstnärliga kopparstickets uppkomst
och tillskrifvit den florentinske guldsmeden Maso
Finiguerra upptäckten häraf år 1452, ehuru ej med
skäl. Sådana gamla aftryck af silfverplåtar afsedda
för niellering höra till den grafiska konstens
sällsyntaste alster och äro, eller rättare voro,
mycket eftersökta af samlare, ty de flesta torde
nu tillhöra offentliga samlingar. De utmärka sig
vanligen genom sin litenhet (30-100 mm. i höjd eller
bredd), en sträng ålderdomlig komposition samt
teckningens och detaljernas sirlighet, hvarjämte
skriften, när sådan förekommer, är bakvänd.
l o. 2. Upk,*
Niels Ebbesön [niels], dansk hjälte,
sannolikt egare af Nörreris 1. Nörringris,
15 km. n. v. om Aarhus. Krönikorna veta föga
om honom, och historikerna (A. D. Jörgensen,
Joh. Steenstrup och A. Thiset) äro mycket oense i sina
framställningar; enligt den sistnämnde skulle han
ha varit en Strangesön (af ätten Bild). Historisk
betydelse fick han i alla händelser genom att som
ledare för en sammansvärjning af 47 eller 60 personer,
sannolikt adelsmän och borgare i Randers, natten
till l apr. 1340 öfverfalla den holsteinske grefve
Gert i Randers, där denne hade 4,000 krigare samlade,
och dräpa honom jämte flera af hans män, bl. a. N:s
egen svåger, Ove Hase. Efter dråpet stod N. i spetsen
för jyllänningarnas resning mot holsteinska oket,
intog l maj en påbörjad borg vid Skjern å, men
föll 2 nov. vid ett angrepp på Skanderborg, hvars
besättning under striden fick undsättning. Hans och
hans två bröders lik lades på stegel. 1351 gaf en
del jylländska adelsmän mansbot till grefve Gerts
söner. N:s dåd skildras i en af de yppersta danska
folkvisorna, med förhärligande af mannens mod och
klokhet. Litt.: C. Olsen, "Efterretninger om Niels
Ebbesen og hans daad" (1839), A. D. Jörgensen, "Bidrag
til Nordens historie i middelalderen" (1871) och
"Hist. afhandlinger", I (1898), J. Steenstrup, "Vore
folkeviser fra middelalderen" (1891), A. Thiset i
"Hist. tidsskrift", V række, bd 5, och Vl række,
bd 2, samt M. Rosenörn, "Grev Gert af Holsten og Niels
Ebbesön" (bd 2, 1901). Ämnet har behandlats poetiskt
i sorgespel af K. L. Sander (1797) och Ilia Fibiger
(1866) samt i romanform af H. F. Ewald (1886) och
B. Trolle ("Grev Gert og N. E.", 1908). En af Ring
modellerad bildstod af N. restes 1883 i Randers.
E. Ebg.
Nielsen [niél-]. 1. Nikolaj Peter N., dansk
skådespelare, f. 28 juni 1795, d. 13 mars 1860, egnade
sig först åt militäryrket och blef 1811 löjtnant vid
artilleriet. Hågen för teatern förmådde honom att
taga afsked, 1820, och s. å. debuterade han med stor
framgång på k. teatern. Till en början spelade han de
yngre hjälterollerna i Öhlenschlägers och Shaksperes
tragedier samt hänryckte åskådarna genom sin präktiga
figur, klangfulla stämma och varma känsla. Längre fram
öfvertog han sådana roller som Hakon Jarl, Macbeth och
King Lear, men återgaf därjämte på ett ypperligt
sätt figurer ur såväl de franska som de holbergska
lustspelen. Äfven utom scenen förvärfvade han ett
namn som deklamatör. På sina konstresor i Sverige och
Norge vann N. stort bifall och gaf bl. a. en serie
gästroller i Stockholm 1857 och 1858. 1829-49 var han
instruktör vid k. teatern och erhöll 1855 titel af
professor. Han var emellertid icke tillfreds med den
aktning han åtnjöt som konstnär, utan sträfvade att
vinna inflytande på själfva ledningen af teatern och
gaf sig därför in i allehanda intriger och bråk med
direktionen och i synnerhet med J. L. Heiberg. Han
lämnade också teatern 1854, men vände efter Heibergs
afgång ett par år senare tillbaka och kvarstod sedan
till sin död. N. var sedan 1823 gift med den tyskfödda
sångerskan Caroline Walter (f. 1797, d. 1869), men
skildes 1831 från henne och äktade 1834 fru Anna
Wexschall (se N. 2).
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
