- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
971-972

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niemeyer. 2. Felix von N. - Niemeyer. 3. Paul N. - Niemeyer [nimajer], Maximilian - Niemisel - Nienburg - Niendorf - Nien-hao - Niepce - Nierembergia [nirem-] R. et P., bot. Se Solanaceæ - Nieritz [nir-], Karl Gustav - Nieroth [nir-], Karl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

und therapie (2 bd, 1859—61; 11:e uppl., bearbetad af
Seitz, 1884—85), som äfven i Sverige länge utgjort
den mest använda handboken i inre medicin och genom
hvilken N. utöfvat ett betydligt inflytande på
de medicinska studierna i åtskilliga länder. 1860
kallades han till professor i Tübingen. Trots sin
svaga hälsa deltog han som läkare vid ett lasarett
i Pont-à-Mousson under fransk-tyska kriget.

3. Paul N., den föregåendes halfbroder, f. 1832,
d. 1890, blef 1854 med. doktor och bosatte
sig som praktiserande läkare i Berlin. Jämte
rent vetenskapliga arbeten och läroböcker,
såsom Handbuch der theoretischen und klinischen
perkussion und auskultation
(1868—71) och Medicinische
abhandlungen
(3 bd, 1872—75), utgaf han en mängd
populära medicinska skrifter, af hvilka några äro
öfversatta på svenska. 1. (Hj. H—t.) 2—3. B. T—dt.

Niemeyer [nimajer], Maximilian, tysk förläggare,
f. 1841 i Halle, där han 1869 inköpte en bok-
och konsthandel, som han 1870 förenade med ett
af honom stiftadt förlag, som han utvecklat till
ett af Tysklands viktigaste vetenskapliga. Det
omfattar bl. a. historia, filosofi, teologi,
litteraturvetenskap och filologi, särskildt anglistik,
romanistik och germanistik (däribland många arbeten
i nordisk filologi), och ledande vetenskapliga
tidskrifter. N. har kallats till filos. hedersdoktor
vid Halles universitet.

Niemisel, station vid stambanan genom öfre Norrland,
32 km. n. om Boden, ett par km. n. om Råne älf,
inom Råneå socken, Norrbottens län.

Nienburg [nin-]. 1. (N. an der Saale) Stad
i hertigdömet Anhalt, kretsen Bernburg,
vid Bodes förening med Saale. 5,572
inv. (1910). Metallindustri. Efter ett
benediktinkloster, som fanns där 975—1552, kallades
orten fordom Mönch-N. I aug. 1635 lade sig
svenska infanteriet under Oxenstierna och Banér i
ett förskansadt läger vid N. — 2. (N. an der Weser)
Kretsstad i preussiska reg.-omr. Hannover, vid Weser
och järnvägen mellan Hannover och Bremen. 10,294
inv. (1910). Progymnasium, byggnadsskola. Glasbruk,
tillverkning af konstgödselmedel, kemiska
alster, biskvi m. m. N. var hufvudstad i det
forna grefsk. Hoya och var starkt befäst. Det
belägrades 23 aug.—24 sept. 1625 förgäfves
af Tilly. 19 juni 1635 intogs N. af Georg af
Lüneburg. 1—2. (J. F. N. L. W:son M.)

Niendorf [nin-], hafsbad i furstendömet Lübeck
(Oldenburg), vid Lübeckbukten, 4 km. n. v. om
Travemünde. Omkr. 4,000 badgäster. Ln.

Nien-hao, kin., devis, hvarmed i det kinesiska
kejsardömet en längre eller kortare tidsperiod,
särskildt en kejsares regeringstid, plägade
betecknas. Jfr Kina, sp. 57. Från Kina öfverfördes
denna plägsed till Japan, där hvarje kejsares
regeringstid ännu har sin devis (jap. nengo, se
d. o.).

Niepce [niä’ps], Joseph Nicéphore, fransk kemist,
uppfinnare, f. 1765 i Chàlon-sur-Saòne, d. 1853 i
Gras, genomgick prästseminariet Pères de 1’Oratoire,
var en tid lärare där, men öfvergick 1789 till den
militära banan, blef 1792 löjtnant, deltog 1794
i fälttåget i Italien och förvaltade 1795—1801
distriktet Nizza. N. lyckades 1824 med tillhjälp
af camera obscura och asfalt som ljuskänsligt ämne
framställa fotografiska bilder (jfr Fotografi,
sp. 990). 1829 förenade han

illustration placeholder

J. N. Niepce.



sig med Daguerre (se denne) för att arbeta på
fullkomnandet af den "heliografiska processen". Han
dog utan att ha njutit frukterna af sina banbrytande
arbeten. Se S. Fouque, "La vérité sur 1’invention
de la photographie" (1867), och J. M. Eder,
"Geschichte der photographie" (3:e uppl. 1905).
J. Htzg.

Nierembergia [nirem-] R. et P., bot. Se Solanacese.

Nieritz [nir-], Karl Gustav, tysk skriftställare,
f. 1795 i Dresden, d. där 1876, blef tidigt lärare och
förestod 1841—54 en kretsskola i Dresden. N. skref
mer än 100 små band ungdoms- och folkskrifter,
i enkel, from anda och ofta behandlande historiska
ämnen. Flera af dem äro öfv. till sv. Han utgaf sedan
1850 "Deutscher volkskalender". Hans byst är rest
i Dresden. Ett urval af hans ungdomsskrifter utgafs
1890—92 i 28 bd.

Nieroth [nir-], Karl, grefve, krigare, härstammade
från en livländsk adlig ätt och föddes i Finland
(födelseår och födelseort äro ej kända). Han blef 1671
kornett vid ett svenskt regemente i Pommern samt hade
1692 avancerat till öfverstelöjtnant vid Skånska
kavalleriet. 1693 introducerades han på svenska
riddarhuset. 1700 utnämndes han till generalmajor
och öfverste för Smålands kavalleri samt utmärkte
sig i det s. å. utbrytande Stora nordiska kriget vid
flera tillfällen. Så deltog han i landstigningen på
Själland samt i striderna vid Düna (1701), Klissov
(1702) och Pultusk (1703). 1704 utnämndes han till
generallöjtnant af kavalleriet. Som befälhafvare öfver
den truppstyrka, som 1705 öfvervakade riksdagen i
Warschau och konung Stanislaus’ konungaval, vann han
21 juli s. å. öfver konung Augusts general Paijkul den
lysande segern vid Warschau, där den mångdubbelt starkare
fienden blef slagen på flykten och Paijkul själf föll i
svenskarnas händer. S. å. återvände han, utnämnd
till kungligt råd och president i Göta hofrätt,
till Sverige. Han upphöjdes 26 juni 1706 på en gång
i friherrligt och grefligt stånd och erhöll senare en
befälhafvarplats i södra Sverige. Sedan Viborg 1710
kapitulerat, sändes N. till Finland i den oduglige
Lybeckers ställe för att upphjälpa försvarsverket
i detta land. Han anlände 23 sept. 1710 till Åbo som
öfverbefälhafvare och generalguvernör med vidsträckt
fullmakt att handha såväl den militära som civila
förvaltningen samt att efter eget godtfinnande
använda de från landet "inflytande skatterna.
Han gick till väga med stor kraft, ja med stränghet.
Fogdarna fingo befallning att utan skonsamhet
utkräfva skatterna. Kompletteringen af den
finska arméns regementen drefs med sådan ifver, att
deras numerär snart steg till omkr. 10,000 man.
En ordnad folkbeväpning kom till stånd.
Friskarorna erhöllo en fastare organisation under
namn af "fotdragoner". Dessa åtgärder gåfvo
kriget en fördelaktigare vändning. Våren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:31:31 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free