- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
983-984

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niger - Niger (lat., svart). 1. Se Pescennius Niger - Niger. 2. Petrus N. Se Peder Svart - Nigerfrö, Nigerkakor, Nigerolja, bot. Se Guizotia - Nigeria - Nigerkompaniet - Nigerkustprotektoratet - Nigger - Niggertrousers - Nigghanta - Nighantu - Nightingale [nai'tingeil], ö. Se Tristan da Cunha - Nightingale [nai'tingeil], Florence

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

armar korsa ej blott hvarandra, utan äfven andra
floder, så att det är nästan omöjligt att afgöra,
hvar Nigerdeltat slutar och ett annat flodsystem
vidtar. Rio Nun är den direkta fortsättningen
af den odelade floden och betraktas därför som
hufvudmynning. Mynningarna ö. om Nun: Brass,
Sombrero, New Calabar, Bonny Opobo (1. Imo) m. fl.,
synas (med undantag möjligen af den först nämnda) få
det mesta af sitt vatten från själfständiga floder,
medan de v. om Nun ända till Forcados måste betraktas
som grenar af N., hvaremot Benin bör anses som en
själfständig flod. Den största mynningen åt detta
håll är Forcados, som efterträdt Nun som farled till
det inre, enär den har 5-5,8 m. djup öfver baren (Nun
ej fullt 4 m.), som dessutom föga växlar form och har
innanför baren en naturlig hamn med ett djup af minst
9 m. Afståndet från Forcados till hufvudströmmen
är 170 km., med ett minimidjup den torra årstiden
af 2,1 m. En nordlig arm lämnar oceangående fartyg
tillträde till Warri och Sapele. Deltat är stadt i
framryckande mot hafvet. Dess sydligaste punkt är Kap
Formoso. N:s hela längd är beräknad till 4,160 km.,
medan det direkta afståndet från källan till mynningen
är endast 1,810 km. Flodområdet är något öfver 2
mill. kvkm. Den vattenmassa, som floden för till
hafvet, är under den torra tiden (lägst april-maj)
28,000 -30,000 kbm. i sek. eller mer än Nilens.

Upptäcktshistoria. Namnet N. (af berbiskt n’gir,
flod) tillades i forntiden andra vattendrag; den
allmänna föreställningen var då, att Nilen sände en
arm genom hela Afrika åt v. och att N. var mynningen
af denna. På denna förbindelse mellan Nilen och
N. trodde man f. ö. ända in på 1700-talet. Den förste
europé, som nått N., var Mungo Park, som 1796 kom
till Segu-Sikoro och 1801 till Bammako. 1824 kom
engelsmannen Clapperton från Tripolis öfver Kuka
till Sokoto, där han erhöll säker uppgift om flodens
lopp från ändpunkten för Mungo Parks meddelanden till
forsarna vid Bussa. Hans tjänare Richard Lander och
dennes broder John fortsatte härifrån resan utför
floden till Rio Nun (1830). Denne var ock den förste,
som kunde berätta om floden Binue. 1857-64 undersökte
Baikie och engelska officerare närmare det nedre
loppet upp till Rabba; från Timbuktu till Say reste
Barth (1854), från Rabba till Binues mynning Rohlfs
(1867). Falicos källor upptäcktes 1879 af Zweifel
och Moustier, Tembis af fransmannen Brouet 1885,
området mellan Bammako och Timbuktu kartlade Caron
(1887). Särskildt ha fransmännen (från Senegambien)
under senare årtionden gjort sig förtjänta om N:s
utforskande. Bland dem må nämnas Binger (se d. o.) och
Hourst, som jan.-okt. 1896 for utför N. från
Kabara till Akassa vid mynningen och omsorgsfullt
kartlade flodloppet (50 blad i skalan 1:50,000,
Paris 1899). Litt.: (utom ofvannämnda resandes
skildringar) H. Marquardsen, "Der Niger-Benuë"
(1909; med utförlig litteraturanvisning).
J. F. N.

Niger (lat., svart). 1. Se Pescennius Niger. -
2. Petrus N. Se Peder Svart.

Nigerfrö, Nigerkakor, Nigerolja, bot. Se Guizotia.

Nigeria [näidJiVrio], engelska kolonier i Väst-Afrika,
uppkallade efter floden Niger. De äro
Northern N. protectorate och Southern
N. protectorate
; den senare innefattar som ett
särskildt förvaltningsområde äfven Colony of
Southern N. 1. Lagos. Se Nord-N., Syd-N. och
Lagos. J. F. N.

Nigerkompaniet, eng. Royal Niger company, ett
1879 under namnet United african company grundadt
engelskt handels- och kolonialkompani, som 1882
tog namnet National african company och 1886,
ytterligare utvidgadt, fick k. frihetsbref under
sin nuv. benämning. Dess skapare var G. Taubman
Goldie (se d. o.), och dess närmaste uppgift var
att motarbeta en plan att ställa Binueområdet under
tysk öfverhöghet. Genom närmare 400 fördrag med
inhemska furstar lyckades kompaniet snart vinna
ett område af omkr. 200,000 kvkm., hufvudsakligen
omkring nedre Niger och Binue. Det grundade ett
50-tal faktorier och en flodflotta på 30 fartyg. Det
lyckades äfven undantränga andra nationer (tyskar
och fransmän) från denna del af Afrika. 1899
sålde det sitt fribref till kronan för 865,000
pd, och 1900 uppdelades dess område i tre delar,
af hvilka hufvuddelen blef Nord-Nigeria, mindre
delar lades till Syd-Nigeria och Lagos. Kompaniet
är numera uteslutande ett handelskompani.
J. F. N.

Nigerkustprotektoratet (eng. Niger coast
protectorate
), urspr, ett af köpmän i Liverpool
grundadt kompani, som genom fribref af 1884 erhöll
kustområdet vid Niger från Lagos till Kamerun
till ekonomiskt utnyttjande. 1891 blef det en
engelsk kronkoloni under namnet Protectorate
of the oil rivers
och 1894 ändrades namnet
till Niger coast protectorate. Sedan 1900
utgör det större delen af Syd-Nigeria, till
hvilket dock äfven lades en del af det område,
som förr tillhört Nigerkompaniet (se d. o.).
J. F. N.

Nigger [ni’go], eng., ombildning af negro, neger,
numera i föraktfull mening.

Niggertrousers [ni’go träVses], eng., neger-byxorna,
skämtnamn för Nord-Amerikas förenta staters flagga
(stars and stripes).

Nigghanta (eg. "utan band") kallas - särskildt af
buddister och andra sektmedlemmar - bekännarna af
Mahaviras 1. Vardhamanas lära. Se Jaina, sp. 1174.
K. F. J.

Nighantu, ind. språkv., namn på vissa ordlistor,
ordnade efter synonyma betydelser, så att som
hufvudord står ett bestämdt allmänt ord, t. ex. för
häst (sanskr. açva-) eller eld (sanskr. agni-), och
så uppräknas alla eller tillnärmelsevis alla ord i
vediska skrifter, som ha samma betydelse som açva-
resp. agni-. Dylika synonymlexika ha förefunnits sedan
långt tillbaka i den indiska språkvetenskapen och
uppkommit i anslutning till studiet och traditionen
af de vediska skrifterna, således säkert redan före
l:a årtusendet f. Kr. En dylik ordlista i två böcker
är sedan kommenterad af Yaska i hans arbete Nirukta
(eg. "förklaring, kommentar"), möjligen från 600-talet
f. Kr., utg. af Roth med "Erläuterungen zu Nirukta"
(1860). K. F. J.

Nightingale [nåVti^géil], ö. Se Tristan da Cunha.

Nightingale [nåYtin,geil], Florence, frejdad engelsk
kvinnlig filantrop, f. 12 maj 1820 i Florens,
d. 13 aug. 1910 i London, var dotter till en engelsk
godsegare, visade redan som barn och ung flicka prof
på ett för allt lidande sällspordt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free