Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 985-986 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nightingale [nai'tingeil], Florence - Nightmare [nai'tmäe], eng. Se Mara - Nigidius Figulus. Se Figulus - Nigra, Constantino - Nigri latini. Se Morlacker * - Nigrin (af lat. niger, svart). Se Rutil - Nigritella - Nigritien. Se Sudan - Nigrosiner - Nihil - Nihilianism. Se Nihilism 1 - Nihilism

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

känsligt sinnelag, studerade organisationen af
välgörenhets- och förbättringsinrättningar såväl i
England som på kontinenten samt lärde sig praktisk
sjukvård vid diakonissanstalten i Kaiserswerth
(1849) och på sjukhus i Paris. Därefter ställde hon
sig i spetsen för ett i London inrättadt sjukhus
för lärarinnor, åt hvilket hon gaf en mönstergill
anordning. Då under Krimkriget underrättelsen om
militärlasarettens dåliga tillstånd trängde till
England, begaf hon sig i slutet af okt. 1854 med 37
sjuksköterskor till krigsskådeplatsen, hvarest hon
införde en ny ordning i lasaretten och dröjde till
aug. 1856. Miss N:s outtröttliga verksamhet under
Krimkriget nedsatte hennes kroppskrafter för hela
lifvet, men kan sägas beteckna en vändpunkt i den
militära sjukvårdens historia. Under hennes ledning
af sjukhusen vid Bosporen sjönk dödsprocenten där på
några månader från 42 till 2 procent. För soldaternas
välbefinnande i allmänhet uträttade hon äfven mycket,
anordnade läsrum o. s. v. samt var af dem exempellöst
afhållen. Hennes landsmän insamlade till hennes ära
ett kapital af 50,000 pund, hvars räntor användes
till utvidgning af S:t Thomas hospital i London,
i hvilket sjuksköterskor utbildas. I flera skrifter
meddelade miss N. sina rika erfarenhetsrön om sjukvård
och hvad därtill hör. Här må särskildt nämnas Notes
on nursing (1858; "Anteckningar om sjukas vård och
skötsel", 1861), Hints on hospitals (1859), Notes on
lying in institutions (1871), Life or death in India
(1873) och Health teaching in towns and villages
(1894). Lämplig användning af frisk luft, ljus, värme,
snygghet, lugn och ändamålsenlig föda, allt med
minsta möjliga ansträngande af patientens krafter,
är enligt henne sjukvårdens enkla hemlighet. Hon
erhöll 1907 af Edvard VII den sällsynta utmärkelsen
"Order of merit" och blef 1908 hedersborgare i
London, en hedersbevisning, som före henne endast
kommit en annan kvinna, baronessan Burdett-Coutts,
till del. Longfellow har firat hennes lifsgärning
i poemet "Santa Filomena". Jfr Sarah Tooley,
"Life of Florence N." (3:e uppl. 1905), och miss
Graves (pseudonymen Richard Dehan), "Between two
thieves" (1912). (V. S-g.)


Nightmare [nåVtmåe],
eng. Se Mara.

Nigidius Figulus. Se Figulus.

Nigra,
Constantino, cavaliere, italiensk diplomat, f. 1827
nära Ivrea, d. 1907 i Rapallo, deltog som student
i Sardiniens fälttåg mot Österrike 1848, hvarunder
han svårt sårades vid Rivoli. Han egnade sig åt den
diplomatiska banan och blef mycket värderad af Cavour,
användes 1859 vid underhandlingarna med Frankrike
och var under kriget s. å. tillstädes i Napoleon
III:s högkvarter. Sedan han biträdt vid fredsslutet i
Zürich (s. å.), blef han Sardiniens, senare Italiens,
envoyé vid franska hofvet, med ett kort afbrott 1861,
då han tjänstgjorde som generalsekreterare hos prinsen
af
Savojen-Carignan, de neapolitanska provinsernas
ståthållare. Efter Napoleon III:s fall (1870)
representerade N. sitt land hos franska republiken
till 1876. Han blef ambassadör 1876 i Petersburg,
1882 i London och 1885 i Wien, där han stannade till
1904. Han hade blifvit 1882 grefve och 1890 senator.

Nigri latini. Se Morlacker.

Nigrin (af lat. niger, svart). Se Rutil.

Nigritella Rich., bot., växtsläkte af
fam. Orchidaceæ med 1 art, N. nigra, som är försedd
med två handlikt delade stjälkknölar, en mängd smala
blad och ett tätt, rundadt ax af små svartröda,
vaniljdoftande blommor. Blomaxets form och färg
samt de rödbruna stödbladen ha gett anledning till
folknamnet brunkulla. Denna lilla vackra orkidé
förekommer på ängsmark i Jämtland och närliggande
provinser. O. T. S. (G. L-m.)

Nigritien. Se Sudan.

Nigrosiner, kem., tjärfärgämnen, som härleda sig
från fenazin (se d. o.). De äro därför besläktade med
indulinerna och safraninerna (se d. o.). Se äfven
Anilinfärger 3. H.E.

Nihil, lat., ingenting. - Nihil admirari. Se
Nil admirari. - Nihil ad rem, det gör ingenting till
saken, det hör ej hit. - Nihil est ab omni parte
beatum, ingenting är i hvarje hänseende lycksaligt,
det ges ingen fullkomlig lycka. Yttrandet härrör
från Horatius ("Odæ",_ II, 16: 27). - Nihil habenti
nihil deest, den, som ingenting har,
saknar intet. - Nihil humani a me
alienum puto. Se under Homo. - Nihil in
inte11ectu, quod non ante in sensu, i förståndet (finnes)
ingenting, som ej förut (funnits) i den sinnliga
varseblifningen. Denna tanke är en grundsats för
empirismen och sensualismen. - Nihil novi sub
sole, ingenting är nytt under solen. - Nihil probat,
qui nimium probat, den bevisar ingenting,
som bevisar för mycket. - Nihil sciri potest, ne
id ipsum quidem, man kan icke veta någonting, icke en
gång detta själf (d. v. s. att man ingenting vet). Så
formulerades under antiken skepticismens grundsats. -
Nihil tacuisse nocet, att tiga skadar
icke. - De nihilo nihil (Ex nihilo nihil fit),
af intet blir intet. Denna tanke går igen hos flera
antika naturfilosofer (Epikuros, Lucretius o. s. v.).

Nihilianism. Se Nihilism l.

Nihilism (af lat. nihil, intet). 1. (Nihilianism)
Teol., en skolastisk term, som fått sitt namn däraf,
att Petrus Lombardus framställde den satsen, att
Guds sons människoblifvande icke varit ett egentligt
ingående i mänskligheten, utan blott ett antagande af
mänsklig gestalt och att han följaktligen vid inträdet
i mänskligheten intet blifvit. Åsikten förkastades på
flera synoder (1163 och 1179). - 2. Filos., eg. den
åsikt, enligt hvilken ingenting finnes till; en
uppenbart orimlig och outförbar världsåsikt. I denna
strängt absoluta bemärkelse kan termen användas endast
för att beteckna den erkändt orimliga konsekvens,
hvartill man anser en åsikt leda - följaktligen endast
af åsiktens motståndare och såsom ett tadel af åsikten
(så säger man t. ex., att den eller den åsikten
"leder till nihilism"). Dock kan man tala äfven om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>