- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1047-1048

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nipertz (Nipritz, Nypritz, Nypers), svensk adlig ätt - Nipfjället - Nipflod. Se Ebb och flod - Nipigon - Nipissing - Nipon Jusen Kaisha - Nipperdey [-daj], Karl Ludwig - Nippold [-ålt], Friedrich Wilhelm Franz - Nippon (jap., "soluppgångens land"), japansk ö. Se Hondo och kartan till art. Japan - Nippur - Nipritz. Se Nipertz - Niptid, fys. Se Ebb och flod, sp. 1267 - Niptus, zool. Se Ptinidæ - Niquira - Nireus - Nirgua de Collado - Niris, saltsjö. Se Bachtegan - Nirukta. Se Indiens språk och litteratur, sp. 536, 541, samt Nighantu - Nirvana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i vapnet, inkom under medeltiden till Sverige,
troligen från Tyskland. 1. Herman N. uppträder under
Albrekts af Mecklenburg regering och omtalas 1392
som väpnare. – 2. Konrad l. Kort N. var 1404 en
af anförarna för drottning Margaretas trupper på
Gottland, omnämnes senare som riddare och begrofs
1412 i Vadstena kloster. – 3. Erik N., troligen den
föregåendes son, var redan under Kristofers regering
lagman i Östergötland (efter 8 mars 1445), riksråd
och riddare, innehade en tid (1451) Stegeborgs
slott, tillhörde under Karl Knutsson några år
det nationella partiet och vann berömmelse genom
den seger, som han i spetsen för uppbådad allmoge
1452 vann på Holaveden öfver en dansk trupp. Vid
resningen 1457 var han emellertid en af de förste,
som afföllo från konung Karl, möjligen därtill förmådd
genom sina släktförbindelser, och öfvergick till
unionspartiet. Till belöning erhöll han sedermera
af konung Kristian bl. a. Älfsborgs slott, som han
innehade till sin död. 1464 utverkade han ärkebiskop
Jöns Bengtssons (Oxenstierna) frigifning ur den
danska fångenskapen. Då den danska här, som 1470
belägrade Öresten, blef slagen, stupade han, kämpande
på Kristians sida. Med honom utgick ätten i Sverige
på svärdssidan.

Fr. W.

Nipfjället, 1,185 m., i Dalarna (se d. o., sp. 1140).

Nipflod. Se Ebb och flod.

Nipigon, Neepigon [ni’pigån], en naturskön,
på vikar och holmar rik insjö i prov. Ontario,
Canada, af omkr. 110 km. längd i n. och s. samt
70–80 km. bredd. Arealen beräknas till 4,500
kvkm. Sjön har aflopp genom den omkr. 65 km. långa
floden N. till Nipigonviken af Lake superior.

(J. F. N.)

Nipissing [ni’pisiŋ], en omkr. 860 kvkm. stor sjö
i prov. Ontario, Canada, på 197 m. höjd, omkr. 20
m. öfver Huronsjön, till hvilken den har aflopp genom
French river. Utmed norra sidan går kanadensiska
pacifikbanan.

(J. F. N.)

Nipon Jusen Kaisha, japanskt, 1885 grundadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer.

Nipperdey [-daj], Karl Ludwig, tysk filolog,
f. 1821 i Schwerin, d. genom själfmord 1875,
blef 1852 professor i latinska litteraturen vid
universitetet i Jena. N. var en fin kännare af den
latinska prosan. Han utgaf bl. a. kritiska uppl. af
Julius Cæsar (1847),
Cornelius Nepos (1849),
Tacitus’ "Annales" (1852; flera uppl.) samt en
textuppl. af Tacitus’ alla arbeten (1871–76).
"Caroli Nipperdeii opuscula" utgåfvos 1877.
Se biogr. af Schöll 1875.

Nippold [-ålt], Friedrich Wilhelm Franz, tysk
evangelisk kyrkohistoriker, f. 1838, professor 1871
i Bern och 1884–1907 i Jena, lärjunge till R. Rothe
och representant för liberal teologi, en af stiftarna
af "evangeliska förbundet", är mest bekant genom
Handbuch der neuesten kirchengeschichte (1867; 3:e uppl. i 5 bd 1880–1906),
detaljrik, men diffus och med långdragna reflexioner.
N. har utgett äfven ett stort antal andra skrifter,
bl. a. en stor biografi af Rothe (2 uppl. 1877), och
deltog lifligt i striden mot den jesuitiska katolicismen
i Tyskland
(Die wege nach Rom und die Los-von-Rom-bewegungen, 1909).

Hj. H–t.

Nippon (jap., "soluppgångens land"), japansk ö. Se
Hondo och kartan till art. Japan.

Nippur, gammalbabylonisk tempelstad, belägen 150
km. sydöst om Bagdad, framgräfd 1888–1900 af
Pennsylvaniauniversitetet i Philadelphia. Templet
E-kur ("berghus"), helgadt åt En-lil, torde vara det
äldsta nu kända tempel i världen. Det uppvisar också
många tidsåldrars byggnadssätt från Babyloniens
äldsta ned till senare tiders. De värdefullaste
fynden torde vara de till omkr. 54,000 uppgående
kilskriftstaflorna. Ett stort antal stammar
från det 3:e årtusendet f. Kr., och bland dem
finnas dokument af litterär karaktär, i synnerhet
religiösa texter. Dessa äro enastående i sitt
slag, ty de äro de allra äldsta litterära alster
man känner till. De vittna om den babyloniska
kulturens höga ålder. Fynden från Nippur förvaras
dels i Konstantinopel, dels i Philadelphia.

D. M.

Nipritz. Se Nipertz.

Niptid, fys. Se Ebb och flod, sp. 1267.

Nirptus, zool. Se Ptinidæ.

Niquira [-kira], en aztekisk folkstam, som bodde på
landtungan mellan Stilla hafvet och Nicaraguasjön
samt på öarna i denna. Liksom sina stamförvanter i
Mexico idkade de jordbruk och handtverk och hade
äfven någon skicklighet i bildhuggeri. Jfr bl. a.
K. Bowallius, "Nicaraguan antiquities" (1886).

J. C.

Nireus (grek. Νιρευς), son af konung Charopos på
ön Syme och hans gemål Aglaia, prisas af Homeros
som näst Akilles den skönaste bland alla greker i
hären vid Troja, men betecknas tillika som okrigisk.

A. M. A.

Nirgua de Collado [ni’rgωa de kålja’då],
departementshufvudstad i staten Carabobo i Venezuela.
770 m. ö. h. Omkr. 8,000 inv. N. grundlades 1553.

J. F. N.

Niris, saltsjö. Se Bachtegan.

Nirukta. Se Indiens språk och litteratur, sp. 536, 541, samt Nighaņţu.

Nirvana (sanskr. pali nibbana, utblåsning,
utsläckning) betecknar i indiska religioner hvad vi
skulle kalla återlösning, frälsning, salighet. Det
är befrielsen från kretsloppet, som då åsyftas. I
bramanismen användes ordet mera sällan. Där kallades
den efterlängtade befrielsen från själavandringen
i själens förening med Brahman-atman för moksa
(se d. o.) l. mukti. Ordet kom först riktigt i bruk
med de ateistiska sekterna. I Sankhyafilosofien var
det själens fullständiga frigörelse från materien,
ett tillstånd, som får tänkas som medvetslöst. Hos
jainasekten är det ett tillstånd, där själen,
befriad från materien och därigenom också från
karman, gärningen, lefver vidare i sin ursprungliga
intellektuella natur, utan att någonsin återvända till
världen. Men med ordet nirvana föres tanken närmast
till buddismen. Hur det här skall uppfattas, har
man ej varit enig om. Man har ansett, att det skulle
betyda fullständig tillintetgörelse. Det skulle ju
vara en enkel konsekvens däraf, att det här är fråga
om lidandets upphörande och att just det att vara till
är lidandet. Men detta har Buddha aldrig uttalat. Här
lika litet som då det gällde gud eller själen, har
han uttalat något bestämdt. Men om vi ej få tänka
oss det buddistiska nirvana som tillintetgörelse,
få vi ej heller tänka oss det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free