- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1059-1060

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nisyros - Nit - Ni-taijo - Nitela, zool. Se Rofsteklar - Nitella, bot. Se Gyrophyceæ - Niterohy [-rå'i], stad. Se Nictheroy - Nithammare. Se Nitning - Nithard - Nithard - Nithart, tysk medeltidsskald. Se Neidhart von Reuenthal - Nitid - Nitimur in vetitum - Nitjevo - Nitmaskin. Se Nitning - Nitnagel. Se Nitning - Nitning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de södra Sporaderna (Medelhafvet), mellan Tilos
och Kos, med 3,000 grekiska inv. Ön består af en
sammanstörtad krater (722 m.), som genom fumaroler,
kokande svafvel etc. visar, att den ännu icke är fullt
slocknad. I forntiden var N. berömdt för sina varma
källor, sitt vin och de kvarnstenar, som brötos där.
J. F. N.

Nit (ty. niete, af holl. niet, intet), lottnummer
(lottsedel), som icke utfallit med vinst.

Ni-taijo, grundläggare af den 1392-1910 i Korea
regerande Yi-dynastien. Se Korea, sp. 1033.

Nitela, zool. Se Rofsteklar.

Nitella, bot. Se Gyrophyceæ.

Niterohy [-rå’i], stad. Se Nictheroy.

Nithammare. Se Nitning.

Nithard, missionär i Sverige, där han led
martyrdöden. Se Ansgarius, sp. 1100.

Nithard, frankisk historieskrifvare, d. omkr. 843,
son af Karl den stores dotter Berta och abboten
Angilbert, var en af kejsar Karl den skalliges
förnämsta rådgifvare och stupade i en strid mot
nordmännen. Hans på latin författade historia
behandlande riksdelningarna mellan kejsar Ludvig den
frommes söner är af mycket värde.
(S. T-g.)

Nithart, tysk medeltidsskald. Se Neidhart von Reuenthal.

Nitid (lat. nitidus), eg. skinande, glänsande; fin,
sirlig; prydlig och lättläst (om handstilar och
boktryck). - Subst. Nitiditet.

Nitimur in vetitum, lat., "vi sträfva (gärna)
efter det förbjudna". Uttrycket förekommer i Ovidius’
"Amores", III, 4: 17.

Nitjevo, ryskt pronominaladverb
(eg. pronominaladj. i genit.), som eg. betyder
"intet", "det gör ingenting", men som i Ryssland
användes som svar på allt möjligt och omöjligt i
betydelsen "det reder sig väl", "nog blir det bra med
det". Svaret röjer en viss fatalism och apati. Furst
Bismarck lät efter sin ambassadörstid i Petersburg
ingravera ordet på en af sina ringar.
J. C.

Nitmaskin. Se Nitning.

Nitnagel. Se Nitning.

Nitning, den operation, hvarigenom två metallstycken
förbindas medelst naglar, nitnaglar. Då två plåtar
sammannitas, bildas en nitskarf l. nitväxel.
Alltefter de olika sätt, hvarpå plåtarna förenas,
skiljes mellan följande slag af nitförband.

illustration placeholder

Fig. 1-3. Öfverlappsnitning med en och med två rader nitnaglar.

Öfverlappsnitning (fig. 1-3) uppstår, då den
ena plåtens kant lägges öfver den andras och sedan
efter behof en eller flera rader nitnaglar anbringas.

illustration placeholder

Fig. 4. Nitning med enkel skarfplåt.

illustration placeholder

Fig. 5. Nitning med dubbel skarfplåt.

Nitning med enkel eller dubbel skarfplåt l. skarfribba
(fig. 4 o. 5) kallas de nitningssätt, då
plåtarna läggas kant i kant, hvarefter å ena eller
båda sidor längs de sammanlagda kanterna anbringas
plåtstrimlor af sådan bredd, att genom desamma och
hvardera plåten efter behof kan anbringas en eller
flera nitrader. Vid flerradig nitning skiljes mellan
kedjenitning (fig. 2) och sicksacknitning (fig. 3
o. 5). - Den enkla skarfribbans tjocklek är lika med
de sammannitade plåtarnas, under det att den dubbla
skarfribban kan tagas tunnare. De båda skarfribborna
ha ofta olika bredd, och för att underlätta
diktningen (se Dikta) utskär man ofta deras kanter
vågformigt, så att de på ett visst afstånd följa
nithålen. Nitning med skarfribba är starkare och vid
påkänning mindre frestande för plåten än den billigare
öfverlappsnitningen. - Nagelhålen åstadkommas genom
pressning eller borrning, det senare vid arbeten, som
fordra större styrka, emedan hålpressningen försvagar
plåten. Som hålen vid pressning måste utföras, innan
plåtarna sammanläggas, kunna de ej passa så väl öfver
hvarandra, som då de borras, hvilket arbete utföres
med plåtarna sammanlagda. Det är därför vanligen
nödvändigt att, innan nageln införes i pressade hål,
upprymma och afjämna desamma. Detta sker antingen
genom indrifvandet af en svagt konisk dubb, dorn,
nageldorn, i hålet eller vid noggrannare arbeten
genom kringvridning i detsamma af ett stål med
fyrkantig sektion, brotch. Plåtarna sammanhållas under
nitningen genom erforderligt antal hårdt åtdragna
skrufvar. Naglarna tillverkas af mycket segt material
(vid nitförband af järn vanligen mjukt rundstål),
oftast i nitpressar, hvarvid åt nithufvudet ges för
olika ändamål lämpad
form (fig. 6).

illustration placeholder

Fig. 6. Olika nitnagelshufvud.

Nitningen sker vanligen med till god
rödvärme upphettade naglar, varmnitning, men kan
ske äfven med kalla naglar, kallnitning. Det senare
sättet användes endast vid tunna plåtförband eller
vid mycket långa naglar. Uppvärmningen sker med kol,
brännolja eller elektricitet


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free