Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nora--Karlskoga järnväg. Se Nora bergslags järnvägar - Nora kontrakt - Nora landsförsamling - Norangsdalen. Se Noragnsfjorden - Norangsfjorden - Nora och Hjulsjö bergslag - Noraskog - Nora stads län - Nora tingslag - Norba - Norbanus, Baius - Norbeck, Anders Erik - Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nora-Karlskoga järnväg. Se Nora bergslags järnvägar.
Nora kontrakt, i Västerås stift, omfattar de sex
pastoraten Nora stad med landsförsamlingen och Vikers
kapell, Järnboås, Hjulsjö, Ljusnarsberg med Hörkens
kapell, Grythyttan, Hällefors. 2,509 kvkm. 33,539
inv. (1912).
Nora landsförsamling, i Örebro län, Nora och Hjulsjö
bergslag. 40,335 har. 5,226 inv. (1912). Annex till
Nora stad, Västerås stift, Nora kontrakt.
Norangsdalen. Se Norangsfjorden.
Norangsfjorden (af nór, trångt sund), en gren
af Hjörundfjorden på dennas östsida i Romsdals
amt, Norge, är en af Vestlandets mest storartade
fjordar. Särskildt är inloppet imposant. Där resa sig
tvärbrant Staalberget l. Blaahorn (1,371 m.) till
höger och Jagta (1,597 m.) till vänster samt något
i bakgrunden Slogjen (1,588 m.), på hvars topp är en
väldig rundvy öfver en af Söndmörsfjällens vildaste
nejder. Den korta fjorden fortsättes omedelbart af
Norangsdalen (med omkr. 160 inv. 1910), som ligger
djupt nere mellan höga fjällmassiv, såsom Skruven
(1,611 m.) och Staven (1,544 m.), och är känd för
sina farliga stenskred, men har frodigt saftiga
fjällbeten. Genom ett 379 m. högt pass kommer
man från Norangsdalen in i Nebbedalen. Sedan
1896 stå dessa dalar genom god chaussée öfver
Hellesylt i förbindelse med turistorten Maraak
(se d. o.) innerst i Geirangerfjorden och ha
därigenom öppnats för växande turisttrafik.
K. V. H.
Nora och Hjulsjö bergslag (härad), i Örebro län,
ingår sedan 1904 i Nora tingslag och omfattar Nora
landsförsamling, Vikers kapell samt socknarna Järnboås
och Hjulsjö. 93,442 har. 11,567 inv. (1912).
Noraskog l. Noraskoga, en sedan gamla
tider bruklig benämning på det vidsträckta område,
som omfattar Nora, Hjulsjö, Grythytte och Hällefors
bergslag i Örebro län. I forna dagar räknades N. till
provinsen Närke och Strängnäs stift, men antagligen
på 1570-talet förlades det till Västerås stift och
kom därigenom med tiden att räknas till landskapet
Västmanland. - Jfr J. Johansson, "Om Noraskog. Äldre
och nyare anteckningar* (3 dlr, 1875-87) och
"Noraskogs arkiv" (3 bd, 1889-97).
Nora stads län omfattade Nora, Grythytte, Lindes
och Nya Kopparbergs bergslag samt Fellingsbro
härad. Landshöfdingen residerade i Nora. Länet egde
bestånd från 1643 till 1648, då det lades under
landshöfdingen i Örebro.
Nora tingslag. 1. I Örebro län, ingår i Nora domsaga
och fögderi samt bildades 1904 genom sammanslagning af
Nora och Hjulsjö samt Grythytte och Hällefors bergs-
och tingslag. 1,837 kvkm. 19,808 inv. (1912). -
2. I Västernorrlands län förenades 1905 med Säbrå
och Gudmundrå tingslag till Ångermanlands södra
domsagas tingslag.
Norba, forntida stad i Latium, omkr. 1,5
km. n, v. om det nuv. Norma, på västra kammen
af volskiska bergen (Monti lepini), med härlig
utsikt. N. tillhörde latinska förbundet sedan 399
f. Kr. och blef latinsk koloni 392. Det intogs och
förstördes under medborgarkrigen 82 f. Kr., men blef
senare åter uppbyggdt. 1901 började den romerska
fornminneskommissionen gräfningar där, hvarvid
åtskilliga ruiner (uteslutande från romartiden),
murar, torn och tempel, bragtes i dagen. Vid
foten af den klippa, hvarpå N. hvilade, finnas
de pittoreska ruinerna af medeltidsstaden Ninfa
(1100- och 1200-talen). Vid klostret Valvisciolo
på sydöstra sidan af berget har man funnit murar
och vägsubstruktioner af månghörniga block,
lämningar af ett urgammalt samhälle, hvars
nekropol man äfven upptäckt. Litt.: L. Savignioni
och R. Mengarelli, "Notizie degli scavi" (1902
ff.) och "Atti del congresso storico" (1903, bd V).
J-C.
Norbanus, Gaius, med tillnamnet Bulbus l. Balbus,
fornromersk politiker och demagog. År 103
f. Kr. anklagade han Q. Servilius Cæpio för
oskicklighet som fältherre mot cimbrerna och för
helgerån. Cæpio fick gå i landsflykt. Tio år senare
blef N. själf anklagad för vissa åtgöranden under
Cæpios process, men räddades genom det vältaliga
försvaret af M. Antonius, triumvirns farfar. 89
var han propretor på Sicilien och försvarade ön
framgångsrikt mot de italiske bundsförvanterna. I
kriget mellan Marius och Sulla tog han parti
för Marius, men blef slagen både af Sulla och
Metellus (82 f. Kr.). Han flydde till Rhodos,
där han slutade sitt stormiga lif genom själfmord.
J. C.
Norbeck, Anders Erik, teolog, lärare,
läroboksförfattare, f. 29 maj 1805 i Orlunda socken,
Östergötland, d. 27 apr. 1870 i Växjö, blef student i
Uppsala 1824, filos. magister 1833, teol. kandidat
1834, docent i dogmatik och moralteologi 1837,
prästvigd och teol. licentiat 1838, docent i
pastoralteologi 1841 och notarie i teol. fakulteten,
1844 teol. doktor och s. å. lektor i teologi vid
Växjö gymnasium. - N. gjorde sig ett namn genom
Lärolok i theologien för gymnasierna (1840; 12:e
uppl. 1900), hvilken, ännu brukad, vitsordas af
kännare som mönstergill med hänseende till skrift-
och bekännelsetrohet, korthet och kärnfullhet, tankens
klarhet och uttryckets noggrannhet. Hans Lärobok i
kyrkohistorien för gymnasierna (1851; 2:a uppl. 1856)
ansågs för vidlyftig och kunde därigenom ej uthärda en
täflan med flera andra, mindre förtjänstfulla arbeten
af detta slag. Äfven genom sina Betraktelser öfver
omtvistade dogmatiska frågor (1867) samt akademiska
afhandlingar och öfversättningar från Olshausen,
Winer m. fl. ådagalade N. sin teologiska lärdom och
sin sträfvan att popularisera sin vetenskap. -rn."
Norberg, socken i Västmanlands län, Gamla
Norbergs bergslag. 31,454 har. 6,669 inv. (1912),
hvaraf 586 i det inom socknen belägna Norbergs
bys municipalsamhälle. N. utgör ett pastorat
i Västerås stift, Väster-Färnebo kontrakt. De
förnämsta malmfyndigheterna inom Gamla Norbergs
bergslag (hvars malmfyndigheter med undantag af de
lappländska fyndigheterna och Grängesbergsfältet äro
de största i Sverige) ligga i N:s socken och till en
mindre del i Västanfors; i de öfriga till bergslaget
hörande socknarna äro endast spridda malmkörtlar
kända. Malmerna i N:s socken bilda Norbergs gruffält
samt ligga på ett mer än 2,5 km. bredt, genom hela
socknen i nordöst-sydvästlig riktning gående bälte
och nå sin största utveckling strax n. ö. om Norbergs
bys municipalsamhälle. Malmfyndigheterna omges af
bergarten leptit (eurit, granulit), som i s. ö. snart
begränsas af granit, men i n. v. är af stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
