- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1285-1286

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordförbundet - Nordgaard [nwrgår], Ole - Nordgau [nå'rtgau]. Se Elsass - Nordgren. 1. Karl Vilhelm N. - Nordgren. 2. Axel N. - Nordgren, Anna - Nordgren Ellen. Se Gulbranson - Nord-Guinea-strömmen (l. endast Guinea-strömmen). Se Atlantiska hafvet, sp. 339 - Nordhagen. 1. Johan N. - Nordhagen. 2. Johan Olof Brochman N. - Nordharen, zool. Se Haren - Nordhausen - Nord-Holland. Se Holland 2 - Nordholländska kanalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

församlingsfrihet. Ryssland skulle bli en federativstat med
Nizjnij-Novgorod som regeringscentrum, kejsaren
konstitutionell monark med ministeransvarighet
och parlamentet bestå af två kamrar med 450
medlemmar. Efter "Decemberupprorets" undertryckande
blefvo 61 medlemmar af Nordförbundet dömda till
Sibirien, bland dem I. D. Jakusjkin (se d. o.).
A-d J.

Nordgaard, Ole, norsk naturforskare,
f. 8 nov. 1862 i Namdalen, blef filos. kand. 1890
och föreståndare för Bergens biologiska station 1895
samt 1906 chef för Trondhjems biologiska station
och konservator vid denna stads vetenskapliga
samfund. Hans undersökningar om fiskarnas vandringar
och hans praktiska fiskkläckningsförsök ha varit
af betydelse. Bland hans många hydrografiska och
zoologiska arbeten må nämnas Undersögelser i fjordene
ved Bergen
(1900), Contributions to the hydrography
of the North Ocean
(1901) och Oplysninger om seiens
vekst og aate
(s. å.), Studier over naturforholdene
i vestlandske fjorde
, I (1903) och II (1909),
Hydrographical and biological investigations in
Norwegian fiords
(1905), samtliga i Bergens museums
årsbok, Die bryozoen des westlichen Norwegens
(i A. Appellöfs saml. "Meeresfauna von Bergen",
1906), Iagttagelser över sildens aate (i "Norske
vid. selsk. skr.", 1907) samt hans bearbetning af
materialet från "den norska Nordhavs-expeditionen
1876-78", "den 2:a Fram-expeditionen 1898-1902" och
från "Belgicaexpeditionerna", hvarjämte bearbetningen
af de pelagiska Copepoda från "Michael Särs’" stora
expedition 1910 öfverlåtits åt honom. N. har vidare
författat Træk af fiskeriets udvikling i Norge,
I (i "Norske vid. selsk. skr.", 1908) och (jämte
K. Rygh) Beskrivelse av Buset bopladsen (ibid., 1909).
K. V. H.

Nordgau. Se Elsass.

Nordgren. 1. Karl Vilhelm N., målare, f. 1804 i Stockholm, d. där
1857, var trumpetare vid Lifgardet till häst,
uppmärksammades af grefve Magnus Brahe och blef satt
i lära hos Fr. Westin. 1829 utställde han några
målningar och blef sedan uteslutande porträttör
(ett porträtt från 1845 i Nationalmuseum).

2. Axel N., den föregåendes son, målare,
f. i Stockholm 5 dec. 1828, d. 12 febr. 1888 i
Düsseldorf, var elev vid konstakademien, reste 1851
på dåv. kronprinsens bekostnad till Düsseldorf,
hvarest Gude blef hans lärare och där han sedan
förblef bosatt. Han gjorde likväl många studieresor
till hemlandet och till Norge. 1868 blef han led. af
konstakademien. Han målade landskap, ofta med
motiv från kusten, klippartier, vinterstämningar,
månsken. Den hårda, karga natur, som N. helst
skildrade, återgaf han med redbarhet och sanning,
med sträf kraft, med behärskad melankolisk känsla,
ofta med ett starkt uttryck för
ödslighet och ensamhet. Bland de svenske
düsseldorfarna var han stämningslyrikern framför
alla andra. Bland hans arbeten märkas Landskap
i Westfalen (1856, Vänersborgs museum), Norskt
kustlandskap (1866), Höstlandskap (1870) och
Kustlandskap med stugor (dessa i Nationalmuseum),
Kustlandskap (1868, Göteborgs museum), Vinterskymning
(Dresdengalleriet) och Skärgårdsmotiv (Düsseldorfs
galleri). 1. -m. (G-g N.) 2. G-g N.

Nordgren, Anna, målarinna, f. 13 maj 1847 i
Mariestad, studerade vid konstakademien i Stockholm
1867-74 och vistades 8 år i Frankrike och 16 i
England. Hon har utställt genretaflor (motiv från
Dalarna, norra Frankrike och England) i olja,
akvarell och pastell samt porträtt. Mor och barn
inköptes 1904 af museet i Indianapolis. Porträtt
af Berndt Lindholm eges af Finska konstföreningen.
G-g N.

Nordgren, Ellen. Se Gulbranson.

Nord-Guinea-strömmen (l. endast Guineaströmmen). Se
Atlantiska hafvet, sp. 339.

Nordhagen. 1. Johan N., norsk etsare, f. 23 mars
1856 i Ringsaker, studerade vid teckningsskolan i
Kristiania samt i Köpenhamn, Paris och Berlin
och blef 1899 öfverlärare vid Konst- och
handt-verksskolan i Kristiania. N. har utfört
raderingar efter målningar af Gude, Werenskiold
m. fi. samt tecknade eller raderade porträtt. Han
är representerad i norska nationalgalleriet och i
Sveriges nationalmuseum. N. har varit verksam äfven
som målare, litograf och kartritare.

2. Johan Olof Brochman N., den föregåendes
son, arkitekt, f. 16 mars 1883 i Kristiania,
studerade där vid tekniska skolan och sedermera
vid Köpenhamns akademi 1905-06, då han äfven var
assistent hos M. Nyrop. N. är från 1909 ledare af
Trondhjems domkyrkas restaurering, där den västra
fasaden (efter skarpa meningsbrytningar) uppföres
efter hans ritningar. Sedan 1913 är han därjämte
professor i arkitektur vid Tekniska högskolan i
Trondhjem. Bland hans arbeten märkas Kraakeröy
kyrka och Rjukans kraftstation (Telemarken).
1-2. G-g N.

Nordharen, zool. Se Haren.

Nordhausen, stad (stadskrets)
i preussiska reg.-omr. Erfurt (proy. Sachsen),
på södra sidan af Harz och vid västra ändan af
Gol-dene aue, vid den lilla ån Zorge, som 10
km. längre ned förenar sig med Helme. 32,564
inv. (1910), de fleste protestanter. Gymnasium,
real-gymnasium och högre flickskola. Viktigaste
industrigrenen är brännvinsbränning, som bedrifves
i omkr. 70 brännerier (se Nordhäuser). Därjämte
ha staden och närmaste omgifningen stora
ölbryggerier, tobaks- och cigarrfabriker samt annan
industri. N. drifver stor handel med spannmål och
andra landtmannaprodukter. - N. omnämnes redan
874, blef 1253 fri riksstad, men förlorade 1803 sin
själfständighet och förenades med Preussen, 1807 med
konungariket Westfalen och 1815 åter med Preussen.
(J. F. N.)

Nord-Holland. Se Holland 2.

Nordholländska kanalen (holl. Noord Hollandsch
kanal
), en kanal i nederländska prov. Nord-Holland,
sträcker sig från Nieuwe diep vid nordspetsen af
Nord-Holland till viken Ij,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free