- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1313-1314

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska möten för abnormsaken - Nordiska Nationalföreningen. Se Skandinavism - Nordiska penitentiärföreningen (da. o. no. Den nordiske penitentiærforening). Se Fångvårdskongresser, sp. 194, och Nordisk tidskrift for fængselvæsen - Nordiska pressföreningen. Se Pressföreningar - Nordiska pressmöten. Se Pressmöten - Nordiska roddförbundet - Nordiska samfundet - Nordiska sjuårskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

abnormsaken</sp>. Det första besöktes af omkr. 100 deltagare
från Sverige, Norge, Danmark och Finland, men de
senaste mötena ha besökts af 400-500 personer. Vid
mötena har arbetats dels vid allmänna sammankomster,
dels på tre af delningar: döfstum-, blind- och
sinnesslösektionerna, hvartill fr. o. m. 1894 kommit
en fjärde: för lyttas och vanföras undervisning. Det
första mötets förhandlingar finnas utförligt
refererade i "Nordisk tidsskrift for blinde-,
dövstumme- og idiotskolen" (1872); för 2:a-5:e mötena
äro förhandlingarna särskildt utgifna. G. Å.

Nordiska nationalföreningen. Se Skandinavism.

Nordiska penitentiärföreningen (da. o. no. Den
nordiske penitentiærforening
). Se
Fångvårdskongresser, sp. 194, och Nordisk tidsskrift
for faengselvæsen
.

Nordiska pressföreningen. Se Pressföreningar.

Nordiska pressmöten. Se Pressmöten.

Nordiska roddförbundet, en 27 febr. 1910
bekräftad sammanslutning mellan de ledande
nationella roddförbunden i Sverige, Finland,
Danmark och Norge i syfte att handha gemensamma
angelägenheter på roddidrottens område samt att
i öfrigt främja och utveckla roddidrotten i de
nordiska länderna. En af förbundets uppgifter är
att genom resp. nationella förbund anordna nordiska
mästerskapstäflingar. Sådana ha utförts i Köpenhamn
1910, i Kristiania 1911, i Stockholm 1912 och i
Helsingfors 1913, och afsikten är att för framtiden
låta de nordiska regattorna växla i samma ordning
hufvudstäderna emellan. Förbundets angelägenheter
handhas af representantmötet, till hvilket hvarje
nationellt förbund sänder ett visst antal ombud.
E. B-ll.

Nordiska samfundet till bekämpande af det
vetenskapliga djurplågeriet
stiftades på ett
sammanträde hos prinsessan Eugenie på Stockholms
slott 7 okt. 1882. I den inbjudning till inträde
i samfundet, som kort därefter utfärdades, heter
det bl. a., att samfundet "gjort sig till uppgift
att verka för den största möjliga begränsning af
vivisektionen samt framför allt för afskaffande
af sådana försök på lefvande djur, som på grund af
sin grymma natur måste pinsamt beröra människans
moraliska känsla". Detta ändamål skulle samfundet
söka uppnå "genom att arbeta för en i ofvannämnda
riktning verksam lagstiftning, genom att samla,
offentliggöra och belysa faktiska tilldragelser inom
det vetenskapliga djurplågeriets område samt genom
att prisbelöna uppfinningar och afhandlingar, som egna
sig till att främja samfundets verksamhet". Samfundet
har sedermera genom sina förnyade stadgar angett
sitt ändamål vara "att verka för afskaffandet af
plågsamma experiment på djur", hvilket ändamål
samfundet söker uppnå "genom att samla, bekantgöra
och belysa sakförhållanden angående det vetenskapliga
djurplågeriet samt genom att befordra stiftandet
af verksamma lagar däremot". Den skarpa strid,
som vid flera af 1880-talets riksdagar utkämpades
mot vivisektionen, hade sin naturliga replipunkt i
Nordiska samfundet, om äfven det första initiativet
togs före Nordiska samfundets tillkomst af Svenska
allmänna djurskyddsföreningen. Under ett senare skede
har samfundet snabbt
tillvuxit i medlemsantal, så att det f. n. (1913) räknar
omkr. 10,000 matrikelförda medlemmar. Årsafgiften
är 2 kr., och kapitalbehållningen, som nu är
omkr. 100,000 kr., kommer att, i följd af testamenten,
under 1913 ökas till omkr. 150,000 kr. Samfundet
har äfven utvecklat liflig förlagsverksamhet
och skriftspridning. Den ojämförligt flitigaste
författarverksamheten på det antivivisektionistiska
området har utöfvats af skriftställarinnan fru
Elna Tenow, som dessutom redigerat samfundets
organ "Medlemsbladet" (1902-09) och "Djurens
rätt" (från 1910). Bland andra mycket verksamma
medlemmar må nämnas fröknarna Lizzy Lind af
Hageby och Leisa K. Schartau. Samfundets ordf. ha
varit expeditionssekreteraren A. L. Nordvall och
statskommissarien Kr. L. Tenow (sedan 1900).

Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å
ena samt Danmark, Lybeck och Polen å andra sidan, som
fördes 1563-70. Anledningen till kriget låg ytterst
i Danmarks missnöje öfver den s. k. Kalmarunionens
upplösning, ett missnöje, som visade sig flera gånger
under Gustaf Vasas regering, bl. a. därigenom, att
Danmarks konung Kristian III upptog Sveriges vapen
tre kronor i sitt eget vapen. Detta tilltag tolkades
från svensk sida som ett bevis på danska anspråk på
Sverige. Den hemliga oviljan mellan de båda rikena
blef synnerligen farlig, då, efter Gustaf Vasas och
Kristian III:s död, bägge rikenas troner bestegos
af unga och ärelystna monarker, Erik XIV i Sverige
och Fredrik II i Danmark. Nya tvisteämnen tillkommo
nu. Det förnämsta uppstod därigenom, att Erik i början
af sin regering korsade Danmarks planer att vinna
Estland. Visserligen fördes en del underhandlingar
för att förekomma fredsbrott, men dessa torde knappt
å någondera sidan ha varit allvarligt menade. När
i febr. 1563 några svenska sändebud, som skickats
till Hessen för att underhandla om Eriks giftermål
med prinsessan Kristina, kvarhöllos i Köpenhamn,
var kriget oundvikligt, helst Erik ungefär samtidigt
nekade bortlägga Danmarks och Norges vapen, som
han upptagit i sitt. Lybeck, uppbragt öfver de
hinder Erik lade för dess handel på Ryssland, slöt
13 juni s. å. förbund med Danmark, och Polen, som
ville lägga Östersjöprovinserna under sig, följde
exemplet på hösten. Krigsrörelserna började i maj,
då en dansk flotta under J. Brockenhuus seglade
inåt Östersjön. Vid Bornholm träffade den, 30 maj,
den svenska under J. Bagge och - utan att krig ännu
förklarats - mottog denna med skarpa skott. En strid
uppstod, som slutade med danskarnas nederlag. Några
tyska furstar sökte ännu medla, men på ett till
Rostock utlyst möte infunno sig inga svenska ombud. 13
aug. uppsades i Stockholm freden af Danmark och
Lybeck. Samma månad angrep Fredrik Älfsborg, som 4
sept. föll i hans händer. Därmed var Sverige afskuret
från Nordsjön. Erik angrep i stället Halmstad, ehuru
utan resultat; men sedan konungen lämnat armén, blef
denna under C. de Mornays befäl slagen af danskarna
vid Mared. Till sjöss levererades 11 sept. en
oafgjord strid vid Öland, hvarpå krigsrörelserna
afstannade. 1564 intogo svenskarna under Claude
Collart Jämtland och Härjedalen samt Trondhjems
län, hvilket senare dock snart åter förlorades. I
aug. inföll Erik i Blekinge, som härjades på ett
rysligt sätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0717.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free