- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1341-1342

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordlands amt - Nordlandsbåt - Nordlandsjakt. Se Nordlandsbåt - Nordlandske kirke- og skolefond - Norðlendingafiórðungr. Se Island, sp. 936 - Nordliga Norge. Se Nord-Norge - Nordlindh, Daniel - Nordling. 1. Johan Teodor N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

km.). Man har planlagt och beslutit en järnväg genom
N. i ungefär hela dess längd med anknytning till den
sedan 1905 färdiga banan Trondhjem-Hell-Sunnan och
Syd-Norges järnvägsnät. Denna stambana, Nordlandsbanan
från Sunnan (11 km. n. om Stenkjær) till Rösvik
(vid Sörfoldenfjord), får en längd af 572 km.,
hvartill komma bibanorna Grong-Namsos (48 km.),
Fauske-Bodö (65 km.) samt Pista-Bones (34 km.),
alltsammans till en beräknad kostnad af 55 à 60
mill. kr. N. består af 47 härad och 2 stadskommuner
(Bodö och Narvik). Judiciellt omfattar det 6
domsagor och lagsagor. I ecklesiastikt afseende hör
det till Tromsö stift; i militärt ingår det jämte
Tromsö och Finnmarken i 6:e brigaden. N. utgjorde
största delen af det forna Haalogaland (se
d. o.). Amtet har 6 stortingsrepresentanter. - Litt.:
A. Helland, "Norges land og folk", XVIII, bd 1-4
(1907-08), och Y. Nielsen, "Det halve kongerige"
(1911). K. V. H.

illustration placeholder
Nordlandsbåt.

Nordlandsbåt [nω’rlans-],
Nordlandsjakt, benämning på i nordliga Norge, på
kuststräckan Namsenfjord–Vadsö, men särskildt i Ranen
("ranværinger") byggda båtar, direkt härstammande
från vikingatidens skepp. Nordlandsbåten är tämligen
flatbottnad, skarp och spetsig i stäfvarna; den har
stort språng och högt uppskjutande förstäf samt en
mast med stort råsegel. Alltefter storleken kallas
båten femböring (med 5 par åror), halvfemteroing
(med 4 par d:o), seksring 1. færing (med 3 par
d:o) och kjeks (med 2 par d:o). Mot slutet af
1800-talet började den kutterriggade, däckade
"listersköiten" (listerskutan) mycket användas i
st. f. nordlandsbåten, och under de senaste åren har
den alltmer undanträngts af däckade motorbåtar. Jfr
C. F. Diriks, "Baade i Norge" (i "Folkevennen",
XII, 1863), och Tor Iversen, "Norges fiskerier", I
(1905). C. K. S. K. V. H.

Nordlandsjakt. Se Nordlandsbåt.

Nordlandske kirke- og skolefond, en 1715 af
Fredrik IV upprättad, nu af kirkedepartementet
förvaltad norsk fond, urspr. afsedd att främja
missionen bland lapparna i Finnmarken, har senare
öfvergått till att stödja åtskilliga kyrko-
och skoländamål i Tromsö stift (Nordlands,
Tromsö och Finnmarkens amt). Kapitalfondens
förmögenhet 1,357,871 kr. (30 juni 1912).
K. V. H.

Norðendingafiörðungr. Se Island, sp. 936.

Nordliga Norge. Se Nord-Norge.

Nordlindh, Daniel, biskop, f. 1662 på Månsbo vid
Avesta, Dalarna, d. 1728 i Stockholm, sattes 1672
under professor J. Columbus’ handledning i Uppsala
och begaf sig 1687 efter aflagd filos. kandidatexamen
och gradualdisputation på en resa till Tyskland,
Holland och England. 1691 blef han filos. magister
i Uppsala samt utnämndes 1693 till pastor vid
Dalregementet. Sedan följde
befordringarna ganska tätt, så att han 1701 blef hofpredikant,
1710 kyrkoherde i Riddarholmen, 1711 i S:t Klara,
1717 superintendent i Karlstad och 1718 biskop i
Strängnäs. 1719 utnämndes han till teol. doktor. Från
1710 deltog han i riksdagarna, var i allmänhet
konungskt sinnad och stod i mycken gunst hos sin
öfverhet. -m.*

Nordling. 1. Johan Teodor N., universitetslärare,
orientalist, f. 19 jan. 1826 i Stockholm, d. 24 juni
1890 i Uppsala, blef student i Uppsala 1845, filos.
kandidat 1849, filos. doktor och docent där i arabiska
språket 1851, adjunkt i österländska språk 1856 och
professor i semitiska språk 1876. 1858-60 företog
han en vetenskaplig resa till Tyskland, Schweiz
och Frankrike. Under flera år var N. förordnad att
biträda teol. fakulteten vid granskningen af den nya
bibelöfversättningen. Bland hans arbeten märkas: De
cæde Amini moribusque ejus atque ingenio, e chronicis
Bedreddini, quæ in bibliotheca acad. Upsaliensi
exstant, excerpta
(1851), Den svaga verbbildningen
i hebreiskan
(Uppsala universitets årsskr. 1871;
2:a uppl. 1879), De allmänna vokalförändringarna i
hebreiska språket
(1873; 2:a uppl. 1879), Professor
C. J. Tornbergs Korânöfversättning
(granskad 1876)
och Ijjôbs’ bok öfversalt från grundspråket (1877),
de båda sistnämnda i universitetets årsskrift.

illustration placeholder

2. Ernst Viktor N., den föregåendes broder,
universitetslärare, rättslärd, f. 25 apr. 1832
i Stockholm, d. 25 jan. 1898 i Uppsala, blef
1849 student i Uppsala och 1856 juris utriusque
kandidat. 1859 förordnades han till docent i
svensk civilrätt och romersk rätt vid Uppsala
universitet, utnämndes s. å. af Svea hofrätt till vice
häradshöfding samt befordrades i slutet af året till
adjunkt i romersk rätt och svensk allmän lagfarenhet
vid nämnda universitet. 1867 blef N. professor där i
romersk rätt, juridisk encyklopedi och rättshistoria,
men erhöll 1868 på begäran förflyttning till den genom
professor Olivecronas utnämning till justitieråd
lediga professuren i svensk civilrätt. Vid Lunds
universitets jubelfest 1868 kreerades han till
juris utriusque doktor samt promoverades till filos.
hedersdoktor vid jubelfesten i Uppsala 1893. Hans
förnämsta skrifter äro Om servituter enligt svensk lag
(1859; 2:a uppl. 1868), Om remedia juris enligt svensk
lag (i Upps. univ:s årsskr. 1863 och separattryck),
Om res fungibiles och dermed sammanhängande ämnen
(ibid. 1867 och separattryck; 2:a uppl. 1877), Om
präskription enligt svensk allmän förmögenhetsrätt

(ibid. 1877), De nye lagfarts- och
inteckningslagarne med tillhörande författningar utlagda

(jubelfestskrift 1877; 2:a uppl. 1888) samt
Förhandlingen om rätt i förmögenhetsrättsliga saker
och bevisbördans fördelning mellan stridiga parter

(1886). Juridiska föreningen i Uppsala har tid efter
annan samt delvis i nya öfversedda upplagor utgifvit
omfattande "Anteckningar efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free