Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordling. 1. Johan Teodor N. - Nordling. 2. Ernst Viktor N. - Nordling. 3. Johan N. - Nordling, Adolf Fredrik - Nordlund, Karl Peter - Nordlund, Gustaf Adolf - Nordlyslandet. Se Haalogaland - Nordmaling - Nordmalings och Bjurholms tingslag - Nordmandsforbundet - Nordmandslaagen - Nordmann [nå'rt], Alexander von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor E. V. Nordlings föreläsningar” (öfver
ärfdabalken, om boskilnad och behandlingen af död
mans bo samt öfver svenska civilrättens ”allmänna
del”). N:s författarskap utmärkes af en sann
uppfattning af det praktiska lifvets behof. Rätten fick
enligt hans mening aldrig utgöra en tvångströja
på samhället, utan borde smidigt foga sig efter
samhällslifvets olika skiftningar. Vid sin tolkning
af gällande rätt lämnade han ofta värdefulla bidrag
till lagstiftningsarbetet. Hans inflytande på praxis
och lagstiftning har ock varit betydande.
3. Johan N., son till N. 1, författare, f.
20 okt. 1863 i Uppsala, student där 1881,
tjänstgjorde 1887–1906 som redaktionssekreterare i
”Idun” och blef i dec. sistnämnda år dess
hufvudredaktör. Han har framträdt äfven som öfversättare
och utgett några musikstycken. Af N:s många
vittra originalarbeten må nämnas Ralf Frese och
andra berättelser (1883), Dolce far niente (1884),
Ett storstadsbarn (1890), Frändskapens lag (1901),
Vera (2:a öfverarb. uppl. 1901; flera uppl.) och
Det evigt kvinnliga (1908; 4:e uppl. 1910).
Hans mest betydande och vidast spridda böcker
torde vara Siljan. En bok om Sveriges hjärta I–II
(1907; 8:e uppl. 1912) och Beethovenromanen
Quasi una fantasia (1911; 5 uppl.; öfv. till da.,
ty., eng., fr., it., ry. och höll.). Den något
klichéartade Dalaskildringen, ett romantiskt broderi
öfver kända motiv från våra dagar, vill förhärliga
den moderna hembygdskulturen och dess banbrytare;
den utmärkes för nationell känsla, sakkunskap
samt friskhet och fart i naturmålningarna. Titeln
på N:s konstnärsroman anspelar på den grefvinnan
Giulietta Guicciardi tillegnade ciss-moll-sonaten,
och Beethovens kärlek till sin elev är bokens
centrala parti. I samband härmed söker författaren
ge en föreställning om det musikaliska snillets
växt, dess fröjder och sorger. Väl gjorda äro
miljöskildringarna från det gamla Wien med flera
åskådliga, fritt uppfunna episoder, ganska
karakteristiska för romanens hjälte, och analyserna
af Beethovens musik bäras af obestridlig
entusiasm.
1. K. V. Z. 2. T–r. 3. E. A–ie.
Nordling, Adolf Fredrik, målare, f. 29
mars 1840 i Karlskrona, d. 27 jan. 1888, studerade
i Stockholm, Köpenhamn och Düsseldorf, målade
sjöstycken med en för sin tid ovanlig bredd och
friskhet. Han är representerad i Nationalmuseum
och Göteborgs museum.
G–g N.
Nordlund, Karl Peter, skolman,
läroboksförfattare, f. 1830, d. 1909, adjunkt i Uppsala
1858–62, lektor i Gäfle 1862–98, var en
öfvertygad anhängare af Kjelldahls (se d. o.)
analytisk-heuristiska metod vid den matematiska
undervisningen och en särdeles intresseväckande lärare.
Vid pedagogiska, kurser (t. ex. i Stockholm
1891–92) liksom i en stor mängd böcker och
uppsatser arbetade han energiskt och framgångsrikt
för denna metods spridning samt utbildade många
skickliga matematiker. – Hans son Karl N., f.
1871, filos. doktor i Uppsala 1900, rektor 1907 i
Hudiksvall och 1913 vid Östermalms h. allm. läroverk
i Stockholm, har gjort sig känd som historiker
samt framstående pedagog och föreläsare.
Nordlund, Gustaf Adolf, anatom,
universitetslärare, f. 6 april 1852 i Liverpool, d. 4 febr.
1901 på Holmenkollen vid Kristiania, blef student i
Uppsala 1872, med. licentiat 1887 och doktor
1892, sedan han 1891 utgett afh. Studier
öfver främre bukväggens aponeuroser och
fascior hos menniskan. Efter att 1883-92
ha förestått den med e. o. professuren i
anatomi förenade prosektorsbefattningen vid
universitetet i Uppsala utnämndes N. 1892
till e. o. professor i anatomi därstädes.
B. T-dt.
Nordlyslandet. Se Haalogaland.
Nordmaling, socken i Västerbottens län,
Nordmalings och Bjurholms tingslag. 1,370
kvkm. 10,142 inv. (1912), hvaraf 211 i det
inom socknen belägna Nordmalings kyrkovalls
municipalsamhälle. Dessa uppgifter afse socknen,
sådan den var vid 1912 års slut. Från N. afskildes
emellertid 1 maj 1913 i ecklesiastikt och kommer 1
jan. 1914 att afskiljas i kommunalt hänseende ett
område om 6,910 har med omkr. 1,690 inv. (1912) för
att jämte ett område af Umeå landsförsamling bilda
Hörnefors socken och pastorat. N. utgör ett pastorat
i Luleå stift, Västerbottens södra kontrakt. –
Inom det ofvannämnda municipalsamhället tillämpas
byggnadsstadgan enl. k. br. 25 febr. 1898 på ett
område af 15,5 har, afsöndradt från kyrkoherde-
och komministerboställena. Tax. värde i fastigheter
193,100 kr. (1912). Provinsialläkare, veterinär,
apotek, afdelningskontor af Bank-a.-b. Norra
Sverige. Ångbåtsförbindelse med Stockholm och
mellanliggande kustorter samt med Umeå m. fl. samt
många handlande och handtverkare.
Nordmalings och Bjurholms tingslag, Västerbottens län,
men landskapet Ångermanland, ingår i Västerbottens
södra domsaga och Umeå fögderi samt omfattar socknarna
Nordmaling och Bjurholm samt från 1 jan. 1914 den
förut till Nordmalings socken hörande delen af
Hörnefors nybildade socken (se Nordmaling). 2,705
kvkm. 14,464 inv. (1912).
Nordmandsforbundet [nö/rrmans-], en 21 juli 1907
bildad sammanslutning af norska föreningar och
enskilda personer i och utanför Norge till fromma
för sammanhållningen mellan emigrerade norrmän och
mellan dessa och hemlandet, till bevarande af norska
nationaliteten, språket och fosterlandskärleken
samt till samarbete för norsk kultur och norska
intressen. Förbundet har organiserat föreningar
af norska män och kvinnor i alla länder, utger
sedan 1908 månadsskriften ”N.”, anordnar möten
och föredrag samt förbereder norskamerikaners
deltagande i och besök under nationalutställningen
i Kristiania 1914. Medlemsantalet var
vid utgången af 1912 bortåt 40,000 pers.,
fördelade på 85 föreningar, hvaraf 10 i Norge.
K. V. H.
Nordmandslaagen [nö/rrmanslåggn], 10,64 kvkm. stort,
fiskrikt fjällvatten på Hardangervidda, 1,267
m. ö. h., på gränsen mellan Eidsfjords och Ullensvangs
härad, S. Bergenhus amt, Norge. N. är Numedalslaagens
(se Laagen 2) källa. K. V. H.
Nordmann [nå’rt-], Alexander von, finsk naturforskare,
f. 24 maj 1803 i Ruotsinsalmi, d. 25 juni 1866
i Helsingfors, blef 1821 student och 1827 filos.
doktor i Åbo. Efter närmare fem års studie vistelse
i Berlin och sedan han där 1831 blifvit med. doktor,
flyttade han 1832 till Odessa som professor i zoologi
och botanik vid Richelieu-lyceum. Därifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
