Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norlén, Magnus Vilhelm - Norlin, Teodor Arnold Valentin - Norlind. 1. Ernst N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skollärare i Gamla Uppsala. Efter några års
tjänstgöring som domkyrkoadjunkt i Uppsala utsändes
N., hvilken gjort sig känd som intresserad
och framstående pedagog, 1865 i samband med
den pågående seminarieombildningen af chefen
för Ecklesiastikdepartementet till Tyskland och
Schweiz att studera folkskoleseminarierna i dessa
länder. Han förordnades s. å. till "hufvudlärare"
(= adjunkt) vid folkskollärarseminariet i Uppsala
med undervisningsskyldighet förnämligast i
kristendomskunskap och pedagogik, hvarjämte honom
ålåg att leda elevernas praktiska öfningar. Sedan
1867 var han rektor vid seminariet. Både som
seminariechef och lärare, det senare främst i sin
egenskap af mönstergill och kärnfull kateket, kan han
betraktas som en af den svenska ungdomsundervisningens
märkesmän. Själf en utprägladt stark personlighet, var
han mot sina lärjungar omutligt sträng, i synnerhet om
han mötte flärd och öfvermod, parade med inre tomhet,
men han kunde också mot dem visa stor mildhet,
ja, vekhet och uppoffrande hjälpsamhet. I allt
detta liksom i sitt undervisningssätt var han icke
slaf af någon absolut ofrånkomlig metod, utan fullt
individuell; han förkastade visserligen planlösheten,
men kritiserade kanske än skarpare en sådan
metodintensitet, som lämnar den mödosamt uttänkta
metoden allt rum, lärarens person och kunskaper knappt
något. N. har både genom sin handledning af blifvande
folkskollärare, genom sin verksamhet under några år
som folkskolinspektör och genom utgifna skrifter
lämnat djupa spår efter sig i fråga om förnuftiga
metoder för folkskolans undervisning, icke minst på
öfningsämnenas område. Betydelsefulla äro i detta
hänseende N:s Kristendomsundervisningen i folkskolan
(1884), Undervisningen i modersmålet uti folkskolan
(1885), Lärobok i modersmålet för folkskolan (1885;
8:e uppl. 1890), Handledning vid katekesundervisningen
(1892), Sånger och öfningar för folkskolan (3 hftn,
1879) och Sånger för folkskolan (altryck ur föreg.,
1879; 2:a uppl. 1887). Af hans öfriga skrifter märkas
Livsbilder ur pedagogikens historia. I. Joh. Amos
Comenius (1888), Bibliska berättelser för småskolan
(1888; 4:e uppl. 1890) och de tills. med Fr. Lundgren
utgifna Biblisk historia för folkskolan (1886;
stereotyperad uppl. 1907) och Bibliska berättelser
för småskolan (1888; stereotyperad uppl. 1907). Jfr
Fr. Lundgren, "W. N. Anteckningar om hans förflutna
lif" (1899; med många utdrag ur bref från, till och om N.).
R. N-n.
Norlin, Teodor Arnold Valentin, kyrkohistoriker,
f. 10 okt. 1833 i Sala, d. 12 juli 1870 i Venezia,
blef student i Uppsala 1849, filos. doktor 1860,
docent i svensk historia 1861, teol. kandidat 1862
och docent i kyrkohistoria s. å. Han prästvigdes
1864 och utnämndes s. å. till teol. adjunkt i
Lund samt kyrkoherde i Kärrstorps och Glostorps
prebendepastorat. De förnämsta af N:s skrifter äro
Johannes Rudbeckius, biskop i Vesterås (1860),
Bidrag till Upsala universitets historia åren
1593-1637 (i "Nordisk univ:s tidskrift", 1861),
Svenska kyrkans historia efter reformationen
(1864-71), Kort öfversigt af svenska kyrkans historia
(1866) och Berättelser ur kristna kyrkans historia
(1868). 1868-70 var N. medredaktör i "Teologisk
tidskrift". K. H.*
Norlind. 1. Ernst N., konstnär, författare, f. 25
apr. 1877 i Hvellinge, Malmöhus län, blef student
1895 och filos. kandidat 1898, idkade konststudier
i Dachau, Bajern, 1898-99 och i Paris och är nu
bosatt på Borgeby, Skåne. N. gjorde sig först känd
genom teckningar och litografier, har målat i olja
och i tempera och utfört raderingar, visar i sina
olikartade alster ett egenartadt konstnärstemperament,
poetisk känsla, diktande fantasi, starkt personligt
innehåll. Han skildrar skånsk natur, sedd med intensiv
hemkänsla och osökt naturlyrik, ofta slätten i
skymning, vinterdis, månsken, t. ex. Slätt (1903),
Blid skymning (1904), Vår, Hymn, Morkulljägaren
(utställda 1908), Storkparet, Hägrarna i vallgrafven,
Tranor på ängen (utst 1911). Hans målningar äro i
regel hållna i mustiga färger, med bred, dekorativ
hållning. Äfven i kolteckning, ibland med påläggning
af temperafärg, har han utfört känsligt lyriska
stämningar (Lördagskväll, 1908, Nationalmuseum),
Hans fågelstudier intaga en betydande plats i
hans alstring (skator, örnar, vråkar), och som
fantasifull humorist visar han sig i en följd af
originella råk- och kråkkompositioner med stark
satirisk karakteristik (Professorn, Misantropen,
Förtalet, Grubbel öfver tinget i och för sig, Oktober
audiens hos kråkdrottningen m. fl.). N. har äfven
utfört porträtt af starkt stämningsinnehåll (själfporträttet
Vision, 1903, m. fl.). Ett koloristiskt
betydande Stilleben (utst. 1909) eges af Göteborgs
museum. 1913 utställde N. en samling arbeten i drifvet
silfver, hufvudsakligen smycken med figural och
ornamental utsirning. Som författare har N. uppträdt
med Intermezzon och bagateller (små välskrifna
skisser, 1907), ett litet häfte Dikter (s. å.), ett
dramatiskt försök, Uppgörelse, ett kammarspel (1908),
lustspelet Anteckningsboken (1913), novellsamlingen
Fönsterljuset (1913) och romanen Johan Fredrik Hell
(1913).
2. Johan Henrik Tobias N., den föregåendes broder,
musikhistoriker, folklorist, f. 6 maj 1879 i
Hvellinge församling, Malmöhus län, blef student
i Lund 1897, filos. doktor 1909 och s. å. anställd
som docent i litteratur- och musikhistoria vid Lunds
universitet. Han har dessutom idkat universitets- och
musikstudier i Uppsala, Leipzig, München och Berlin,
från 1903 varit lärare vid olika folkhögskolor, var
1907-13 rektor vid den i Tomelilla och är sedan juli
1913 rektor vid folkhögskolan i östra Grefvie. Han
är sekreterare i svenska sektionen af Internationale
musikgesellschaft alltsedan dess stiftande 1902 samt
led. af dess 4 specialkommissioner. Han har sedan
1901 hållit populära föreläsningar i södra Sverige om
folkminnen, litteratur- och musikhistoria. N. har
i vida större omfattning än någon annan svensk
genomforskat in- och utländska musikbibliotek. Hans
ungdomsarbete Svensk musikhistoria (1901) innehåller
goda uppslag. Han har vidare skrifvit Om språket
och musiken (1902; till recitativets historia),
Folkhögskolestudier (1905), Beethoven (1907),
Latinska skolsånger i Sverige och Finland (i Lunds
univ:s Årsskrift 1909), Studier i svensk folklore
(därsammast. 1911), Svenska allmogens lif i folksed,
folktro och folkdiktning (1912), Allmänt musiklexikon
(1912 ff., afsedt att vara musikteoretisk
uppslagsbok, musikhistoria, kyrkomusikalisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
