- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1471-1472

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norra Östergötlands järvägsaktiebolags järnvägar - Norrbagge - Norrbo - Norrbo, Elf, pseudonym för Johan August Törnblom (se d. o.) - Norrbotten. Se Norrbottens län - Norrbottens fältjägarkår. Se Norrbottens regemente - Norrbottens hästjägarskvadrons fond - Norrbottenskuriren - Norrbottens län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnvägsnät 4,997,653 kr., hvaraf för rullande materiel
740,151 kr. S. å. utgjorde aktiekapitalet 1,3 mill.
kr., reservfonden 220,255 kr. samt reparations- och
förnyelsefonden 40,000 kr. Postadressen för
järnvägsbolagets järnvägar är Finspång, och
styrelsen har sitt säte i Linköping.
A. d’A.

Norrbagge, ett mycket gammalt öknamn på
norrmännen, hvilket man velat uttyda som en förvrängning
af det latiniserade folknamnet norvagi (stundom
stafvadt norbagi), norrmän, för att icke nämna
andra tolkningsförsök. - I de svenska gränslandskapen
mot Norge är "bagge" l. "bågge" enbart
gängse namn i st. f. norrman. - Att namnet redan
under medeltiden brukades i förklenlig bemärkelse
synes af ett ställe i "Hákonar saga Hákonarsonar".
Där förtäljes, att när Birjer jarl 1257 mötte sin måg
norske prinsen Håkan Håkansson, stadgade han
höga böter för "om någon man emottoge norrmännen
med spe eller kallade dem baggar eller med
andra smädeord". I Vedels danska uppl. af Saxo
(1575) kallas Sven, af norsk börd, för "Suend
Norbagge". (B-e.)

Norrbo. 1. Härad i Västmanlands län, ingår
i Västmanlands norra domsaga och Bergslags
fögderi samt omfattar socknarna Fläckebo, Haraker,
Romfartuna, Skultuna, Skerike och del af S:t Ilian.
42,583 har. 7,390 inv. (1912). - 2. Socken i
Gäfleborgs län, Delsbo tingslag. 20,100 har. 1,134
inv. (1912). N. bildar med Bjuråker ett pastorat
i Uppsala stift, Hälsinglands norra nedre kontrakt.

Norrbo, Eli, pseudonym för Johan August
Törnblom
(se d. o.).

Norrbotten. Se Norrbottens län.

Norrbottens fältjägarkår. Se Norrbottens regemente.

Norrbottens hästjägarskvadrons fond utgjordes
af vakansafgifterna från de 99 rotar (i nordligaste
delen af Norrbottens län), som från 1826 mot en
vakansafgift af 5 tunnor korn, senare högst 50 kr.,
för år och rote höllos för ändamålet vakanta vid
Norrbottens fältjägarkår. Afsikten var att af fondens
tillgångar underhålla en kavalleritrupp vid landets
norra gräns. Då en sådan emellertid icke kom till
stånd, användes fondens inkomster till underhåll af
ett batteri af Svea artilleriregemente i Härnösand,
som indrogs genom 1892 års organisation. Fonden har
sedan indragits till statsverket, och dess belopp
utgör omkr. 320,000 kr. C. O. N.

Norrbottenskuriren, daglig eftermiddagstidning, som
utges i Luleå. Den uppsattes 1861 som veckotidning,
vardt i nov. 1904 daglig och utges numera äfven i en
halfveckoupplaga. Redaktör är sedan nov. 1904 filos.
kandidaten Herman Fernlund. Upplagan uppges till
8,000 ex., prenumerationspriset är 6,60 kr. Till sin
politiska hållning är den frisinnad.

Norrbottens län, Sveriges nordligaste län, omfattar
norra delen af Västerbotten, hvilken del af landskapet
numera vanligen kallas Norrbotten, och norra delen
af Lappland eller Torneå, Luleå och Piteå lappmarker
(se Lappmark), samt är beläget mellan 69° 4’ och
65° 4’ n. br. samt 6° 7’ ö. lgd och 2° 41’ v. lgd
från Stockholms observatorium. Det gränsar i ö. och
n. ö. till Finland, i n. v. och v. till Norge samt i
s. till Västerbottens län och Bottniska viken. Länets
största längd i n. och s. är omkr. 450 km. och största
bredd i ö. och v. omkr. 400 km. Arealen utgör enligt
1912
afslutade planimetriska bestämningar 105,520 kvkm.,
hvaraf 98,660 kvkm. land, och är nästan en fjärdedel
af hela rikets yta. På Västerbottensdelen af länet
komma 27,699 kvkm., hvaraf 26,428 kvkm. land,
och på Lapplandsdelen 77,821 kvkm., hvaraf 72,232
kvkm. land. Folkmängden vid 1912 års slut utgjorde
166,641 (85,136 mankön och 81,505 kvinnkön),
hvaraf 119,687 i Västerbottensdelen och 46,954 i
Lapplandsdelen. Landsbygdens folkmängd var 153,362 och
städernas 13,279. Folkmängdstätheten var 1,7 inv på 1
kvkm. land (4,5 i Västerbottensdelen, men endast 0,7 i
Lapplandsdelen) och är den minsta, som något län har
att uppvisa. Folkökningen i länet har dock varit vida
starkare än i det öfriga riket, en följd af ett mycket
högt nativitetsöfverskott och en ej ringa inflyttning,
hvilken sistnämnda likväl under de senaste åren till
stor del uppvägts af en betydlig emigration. Under
de sista tjugu åren har folkmängden vuxit med
nära 54 proc. emot ej fullt 17 proc. i riket öfver
hufvud. Särskildt stark har folkökningen varit i de
lappmarkssocknar, som innesluta de stora malmfälten;
sålunda har folkmängden under de senaste tjugu åren
i Gällivare nära fyrdubblats och i Jukkasjärvi mer än
femdubblats. Befolkningen består af svensk, finsk och
lapsk stam. Af hela befolkningen år 1900, 134,769,
skulle 108,595 (81 proc.) varit svenskar, 21,940 (16
proc.) finnar och 4,234 (3 proc.) lappar. Siffrorna
äro dock osäkra, då rasblandning är allmän och språket
icke ger säker ledning för rasernas åtskiljande, i
det att svenskan och finskan undantränga lapskan,
hvarjämte finskan i vissa trakter, åtminstone
intill allra sista tiden, vunnit terräng på
svenskans bekostnad. Finnarna bo hufvudsakligen i
Torneå fögderi, där 1900 öfver 3/4 af befolkningen
räknades som finsk, samt därjämte i Gällivare socken,
som under de sista årtiondena på 1800-talet höll
på att bli helt förfinskad, men där nu till följd
af inflyttningen till gruffälten finnarnas andel af
befolkningen är i ständigt sjunkande (1900 21 proc.,
f. n. säkerligen ännu mindre). Lapparna utgöra endast
i Karesuando socken mer än halfva befolkningen, i
öfriga lappmarkssocknar stanna de långt därunder,
och i kustlandet är deras antal försvinnande. - I
judiciellt afseende är länet deladt i 5 domsagor,
omfattande 17 tingslag, under Svea hofrätt: Piteå,
Luleå, Kalix, Torneå och (sedan 1904) Gällivare
domsaga. Fögderierna äro 4: Piteå och Luleå,
sammanfallande med de liknämnda domsagorna, Kalix,
omfattande Kalix domsaga och Gällivare tingslag,
samt Torneå, omfattande Torneå domsaga och återstoden
af Gällivare domsaga. Länsmansdistrikten äro 18: i
Piteå fögderi 5, i Luleå 3, i Kalix 4 och i Torneå 6,
hvartill komma 2 extra länsmansdistrikt (Malmbergets
i Kalix och Kiruna i Torneå fögderi). Städerna äro
3: Luleå (länsstyrelsens säte) och Piteå, med hvar
sin rådhusrätt och magistrat, samt Haparanda, som
tillhör Torneå domsaga och fögderi, men framdeles
skall skiljas därifrån och erhålla egen rådhusrätt
och magistrat. Landskommunerna äro 21, hvartill vid
början af 1914 kommer ytterligare en (Junosuando,
utbruten ur Pajala). Municipalsamhällena äro 7. -
I ecklesiastikt afseende hör länet till Luleå stift,
i hvilket det ingår med 3 kontrakt: Norrbottens södra
och norra samt Lappmarkens tredje kontrakt, hvarjämte



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:12:36 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0798.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free