Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1485-1486 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköping

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef det stort uppsving för staden i handelsväg.
På 1820–30-talen gick handeln tillbaka, men
sedan dess har den alltjämt tillväxt. Företrädesvis
införas råvaror för industrien, stenkol,
kolonialvaror, spannmål och foderämnen och utföras
trävaror, järn, papper, trämassa, glas och maskiner
af skilda slag m. m. År 1911 var handlandenas
antal 586 med 1,604 betjänte och en uppskattad
inkomst af handelsrörelsen af 2,187,430 kr.
Staden har två järnvägsstationer: Norra stationen,
på stadens norra sida, vid Östra stambanan, och
Östra stationen, från hvilken utgå
N.–Finspång–Örebrobanan och N.–Valdemarsviksbanan, och
från Kummelby station nära N. går en gren
till Arkösund. – Af kreditanstalter finnas
Norrköpings enskilda bank (1857), afdelningskontor
af Skandinaviska kredit-a.-b. och af
Östergötlands ensk. bank, folkbank, 2 sparbanker,
stadshypoteksförening, pantbank samt (sedan 1910)
afdelningskontor af riksbanken. – Staden har
vid Sydvästra promenaden uppfört en militärkasern.
Den har en kommendering, hvars befäl utbildar
rekryter och korpraler. Gasbelysning har N. haft
sedan 1852, och elektricitetsverk fick staden 1903
i samband med elektrisk spårvägsdrift (fr. o. m.
våren 1904). Energi erhålles företrädesvis från
Öjebro kraftstation (vid Svartån, 7 km. n. om
Mjölby, tillhörig Knutsbro aktiebolag), Skärblacka
(omkr. 25 km. från N.) och egna dieselmotorer.
Elektricitetsverket alstrade under 1911 en
energimängd af 1,940,307 kwt och antalet abonnenter
uppgick till 1,662. En gren af stadens
spårvägsnät går ut till Borgs villastad. Flera fabriker
(bl. a. Holmens bruk, Drags och Bergsbro) ha egna
elektricitetsverk. N:s vattenledning invigdes 17
nov. 1874. Vattnet erhålles från sjön Glan, omkr.
5 km. v. om staden. Vattenrörnätets längd 1912
var 52,828 m., och vattenledningen kostade då
1,860,334 kr. Samtidigt med vattenledningens
anläggning dränerades staden i sin helhet. – Stadens
vapen innehåller en bild af stadens forna
skyddshelgon Olof den helige sittande med yxa och
riksäpple i händerna (fig. 1 a). Som stadens vapen
har äfven nyttjats en sköld med en spira, ett krönt
N och en yxa (fig. 1 b).


Fig. 16. Norrköping i slutet af 1690-talet, efter Sueciæ-verket. I förgrunden Johannisborgs slott.

Om N:s äldsta historia vet man ej mycket, enär
alla handlingar förstörts genom eldsvådor och
fiendehand. Tidigt torde det dock varit en
handelsplats, men när den blef stad, känner man ej. I
det privilegiebref, som 1349 utfärdades för
Jönköping, omnämnes Norrköpings stadslag, och det
äldsta privilegiebref rörande N. man känner, näml.
konung Albrekts bref 1384, stadfäster blott N:s
besittningsrätt till det område det då hade. Flera
kloster (Alvastra, Askaby, Skänninge och Vadstena)
egde under medeltiden kvarnar, gårdar och fisken
i N.; Askaby kloster hade under en längre tid
patronatsrätt öfver S:t Olai kyrka. Af allt att
döma var N. en mycket obetydlig stad vid
medeltidens slut och kunde då ej mäta sig med någon
af provinsens öfriga städer. Hemsökt af danskarna
1567, af pesten 1623, 1710 och 1711, bränd af
ryssarna 1719 och sedan flera gånger härjad af
eldsvådor (t. ex. 1822 och 1826), hade staden
svåra öden att genomgå, innan densamma
småningom kunde arbeta sig fram till sin nuv.
betydenhet. Några gånger ha riksmöten hållits där,
näml. 1604, 1769 och 1800 (vid sistnämnda tillfälle
kröntes Gustaf IV Adolf och hans gemål i S:t Olai
kyrka). Sagan berättar, att det i forna tider
funnits ett vikingafäste, Knäppingsborg, på en
klippa i strömmen. Denna klippa befästes enligt
sägen af danskarna 1567, men fästet förstördes af
stadens borgare. Ett slott eller kungshus
(Norrköpings hus l. N:s kungsgård) var
beläget på platsen för nuv. Hedvigs kyrka och
pastorsboställe och nedbrann 1655, hvarefter tomten
(1663) donerades till tyska församlingen. Norr om
staden anlades 1613 slottet Johannisborg (se
d. o.). – I N. höllos 1906 20:e allm. svenska
landtbruksmötet samt en allmän svensk konst- och
industriutställning. Litt.: C. G. Broocman,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>