- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1489-1490

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrköping--Söderköping--Vikbolandets järnväg - Norrland - Norrlanda - Norrlands artilleriregemente - Norrlands dragonregemente - Norrlandsfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Norrköping, där den delar sig i två linjer,
af hvilka den ena framgår i sydöstlig riktning
öfver Göta kanal till Söderköping och därifrån förbi
sjön Strolången till Gusums bruk i närheten af
den s. k. Ahstorpsviken af sjön Yxningen, till
hvilken ett kortare hamnspår är framdraget, samt
vidare till ändpunkten strax s. om köpingen
Valdemarsvik, och den andra sträcker sig österut n. om
Kuddby och s. om Häradshammars kyrka fram till
Östersjön vid Arkösund. I samband med
byggandet af linjen Söderköping–Valdemarsvik flyttades
Söderköpings station, hvarigenom den
ursprungliga sträckningen af linjen
Norrköping–Söderköping förlängdes med 1 km. Vid Norrköpings östra
station har järnvägen anslutning till
Kimstad–Norrköpings järnväg och genom denna således
förbindelse med hela det smalspåriga
järnvägssystemet mellan Örebro och Hultsfred med tillstötande
likspåriga banor. För trafik öppnades linjen
Norrköpings östra–Kummelby–Söderköping, 16,3 km.,
20 dec. 1893, Kummelby–Östra Husby, 20,7 km.,
8 sept. 1894, Östra Husby–Arkösund, 25,8 km.,
15 juni 1895 och Söderköping–Gusum, 27,9 km.,
15 maj och Gusum–Valdemarsvik, 10,9 km., 1 okt.
1906. Vid 1912 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 3,768,247 kr., hvaraf för rullande
materiel 587,329 kr., aktiekapitalet 1,389,600 kr.
och reservfonden 32,835 kr. Järnvägens postadress
och styrelsens säte är Norrköping.

A. d’A.

Norrland är den del af Sverige, som ligger n.
om Svealand. Den för lagskipning och förvaltning
stora betydelse, som ifrån äldsta tider tillkommit
rikets öfriga hufvuddelar, Svealand och Götaland,
såsom särskilda folkland, är alldeles främmande för
N., hvilket varit och är endast en
kollektivbenämning, som efter belägenheten getts åt norrut
(n. om Ödmården) liggande trakter. N. nämnes
första gången i Karlskrönikan, som berättar, att
Engelbrekt (1433) till Norrbotten sände bref till
Erik Puke, som innehade Korsholms fästning (vid
Vasa i Österbotten), med begäran att han skulle
stå honom bi och öfvertaga befälet öfver hela N.
("al norland vnte han honom wolla"),
hvarefter ock Puke utrustade två härar, den ena
bestående af hälsingar, den andra af österlänningar.
Här omfattar således N. de på ömse sidor om
Bottniska viken liggande länderna, af hvilka de
nordligare delarna från Kvarken räknadt kallades
Norrbotten och de sydligare benämndes å västra sidan
Hälsingland och å den östra sidan Österland
(hvilket på den tiden äfven kallades Östernorrland). I
följande tider ansågs N:s gräns å finska sidan vara
vid Uleå älf, men har nu i mer än tre århundraden
utgjorts af Torneå älf. Inom Sverige har den
sydliga gränsen flyttats till Uppland, sedan
Gästrikland, som i äldre tider tillhörde Svealand, i
administrativt hänseende förenats med Hälsingland. N.
omfattar nu enligt vedertaget språkbruk de fem
nordligaste länen, eller landskapen Gästrikland,
Hälsingland, Medelpad, Jämtland, Härjedalen,
Ångermanland och Västerbotten samt Lappland
(norrlänningarna själfva räkna likväl hvarken
Gästrikland och Hälsingland eller Lappland till det
egentliga N.). Med inräknande af den till Gäfleborgs
län hörande Orsa finnmark, som urspr. räknats till
Dalarna, utgör N:s ytvidd 261,271 kvkm., 59,5 proc.
af hela rikets, de stora sjöarna ej inräknade, med en
folkmängd (1912) af 963,397 pers., motsvarande 17,2
proc. af rikets. Värdefulla skildringar rörande N:s
naturförhållanden meddelas i det på Almkvist och
Wiksells förlag utgifna "Norrländskt
handbibliotek" (1. A. G. Högbom, "N. Naturbeskrifning",
1906; 2. E. Collinder, "Medelpads flora", 1909;
3. F. Kempe, "Skogshushållning i Norrland. Ett
program", s. å.; S. Ekman, "Norrlands jakt och
fiske", 1910, samt G. Andersson och S. Birger,
"Den norrländska florans geografiska fördelning
och invandringshistoria", 1912). En öfversikt af
nyare ekonomiska, sociala och politiska spörsmål
rörande N. meddelas i art.
Norrlandsfrågan.

K. S.*

Norrlanda, socken i Gottlands län, Norra häradet.
3,984 har. 305 inv. (1912). Annex till Gothem,
Visby stift, Medelkontraktet.

Norrlands artilleriregemente (n:r 4) uppsattes
genom 1892 års organisation 1893 genom
öfverföring af befäl och manskap från Svea och Göta
artilleriregementen. Det utgjordes af 6 batterier på
6 kanoner. Genom 1901 års organisation ökades det
1910 till 9 batterier på 4 kanoner, hvartill skola
komma 2 fälthaubitsbatterier. Regementet har en
stampersonal af 55 officerare, 54 underofficerare och
357 volontärer. Det erhåller sitt värnpliktiga
manskap från hela Norrland. Det är förlagdt i
Östersund, en division (3 batterier) i Boden.

C. O. N.

Norrlands dragonregemente (n:r 8) skapades
med ingången af 1893 ur Jämtlands hästjägarkår,
som därvid började förändras från indelt till värfvad
trupp och från 2 skvadroner växte ut till 5. Efter
1901 har det blifvit likställdt med öfriga
kavalleriregementen. Det har en stampersonal af 27
officerare, 21 underofficerare och 305 volontärer samt
600 hästar (utom officerarnas). Det erhåller sitt
värnpliktiga manskap från hela Norrland.
Regementet är förlagdt i Umeå.

C. O. N.

Norrlandsfrågan utgör sammanfattningen af de
ekonomiska, sociala och politiska spörsmål, som
uppkommit i följd af den omgestaltning i Norrland
(däri inbegripet Gäfleborgs län och Dalarna), som
består i bondejordens successiva förvandling till
bolagsjord eller, som man ock kan säga,
öfvergången från allmogehushållning till kapitalistisk
storindustri, samt af andra därmed
sammanhängande, för nämnda landsdelar särskildt viktiga
förförhållanden. Kärnpunkten i Norrlandsfrågan är
bibehållandet af en själfständig jordbrukarklass i
skogsregionerna. Missförhållanden i ofvan berörda
hänseende ha nog funnits under långa tider, men
frågan har blifvit aktuell och akut genom
sågverksindustriens oerhörda förvärf af
afverkningsrätter och fastigheter alltsedan 1840- och
1850-talen. De nya utsikter för denna industri, som
då visade sig på världsmarknaden, gjorde
nämligen, att skogen blef begärlig i helt annan
utsträckning än förut, hvarvid trävarubolagens
jordförvärf tillväxte i en förut ej anad omfattning.
Då missförhållandena alltmera tilltogo och man
allmännare fått ögonen öppna för de
nationalekonomiska och andra faror, som bolagens växande
besittningstagande af jorden innebär, började
yrkanden alltmera framkomma om åtgärder häremot,
äfven på lagstiftningens område. Till en början
lämnades dock alla framställningar i sådant
hänseende, äfven officiella, t. ex. en kraftig vädjan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:48:58 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0813.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free