Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notker Balbulus ("N. den stammande"), munk och lärare vid klosterskolan i S:t Gallen - Notker Labeo (d. v. s. "med den stora läppen"), äfven kallad Teutonicus - Noto [natå], kretsstad i italienska prov. Siracusa (Sicilien) - Notodden, stad vid norra ändan af Hiterdalsvandet i Bratsberg amt, Norge. - Notodonta, zool. Se Notodontidae. - Notodontidae, zool., familj af spinnarfjärilar - Notogaea benämnes stundom den australiska regionen (om denna se Djurgeografi, sp. 568). - Notonecta, Notonectidae, zool. Se Vattenskinnbaggar. - Notorietet, egenskapen att vara notorisk (se d. o.). - Notorisk (af lat. notus, känd), allmänt bekant, uppenbar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
71
Notker Labeo-Notorisk
d. 912, vann sin största ryktbarhet som diktare
och kompositör af sekvenser (se Sekvens 1). Äfven
antifonien Media in vita in morte sumus (urbilden
till Sv. psalmbokens n:r 26: "Vi på jorden lefva
här, under döden fångne") är af N.; den sjöngs under
medeltiden allmänt som vallfärds-och krigssång, vid
iifsfara under storm på hafvet o. s. v. N. gäller
ock som författare till flera små latinska och
tyska afhandlingar i musikteori, som dock af
många tillskrifvas Notker Labeo (se d. o.). Yidare
författade N. ett Martyrologium. Jfr J. Werner,
"N:s sequenzen" (1901). E. P-t.
Notker Labeo (d. v. s. "med den stora läppen"),
för sina förtjänster om tyska språket äfven kallad
Teutonicus, den berömdaste af lärarna vid
klosterskolan i S:t Gallen, d. 1022, företog sig
att till lärjungarnas bättre upplysning i latinet
öfversätta till tyska från latin åtskilliga arbeten
af romerska och grekiska auktorer, hvarjämte han
likaledes verkställde öfversättningar af teologiskt
innehåll. Dessa utmärkas för utomordentligt skarpt
iakttagande af språklagarna, stor skicklighet att
förtyska latinska uttryck och utmärkt stilistik. De
ha till stor del gått förlorade. Bevarade finnas
fragment af bibelöfversättningsstycken samt Boëthius’
"De consolatione", Aristoteles’ kategorier och
hermeneutik samt de två första böckerna af Capellas
"Satiricon’", vidare en tysk skrift öfver musiken
och några latinska (jfr Katekes, sp. 1289). N. är
den gammalhögtyska litteraturens mest betydande
skriftställare. Jfr R. Kögels uppsats i "Grundriss
der germanischen philologie", II (1901–09).
Hj. H-t.
Noto [nåtå], kretsstad i italienska prov. Siracusa
(Sicilien), nära östra kusten. 17,145
inv. (1901; som kommun 22,564). Biskopssäte. Efter
jordbäfningen 1693, som förstörde den gamla staden,
N. vecchio l. N. vetere (forntidens Neeton l. Netum),
af hvilken ruiner ännu finnas, flyttades staden. Den
har modernt utseende, med många vackra byggnader,
tillhörande ortens aristokrati. Under medeltiden
var N. ganska betydande och gaf sitt namn åt
ett af öns tre landskap, Val di Noto. 1837–61
var det provinsens hufvudstad i st. f. Siracusa.
(J. F. N.)
Notodden, stad vid norra ändan af Hiterdalsvandet
i Bratsberg amt, Norge. 4,918 inv. (1910: 1913
beräknades antalet till omkr. 6,000). Tack vare de
många industriellt användbara forsarna i Tinneelven,
som utfaller i Hiterdalsvandet vid N., har platsen
raskt förkofrats. N:s äldsta fabrik är Tinnfoss’
pappersbruk (1872), sedan febr. 1910 kombineradt
med elektrisk smältugn (N:s första i sitt slag
för tillgodogörande af järnmalm). Märkligast af
N:s industriella anläggningar äro dock de stora
salpeterverken för framställning af norgesalpeter,
ammoniumnitrat m. m. ("Norsk hydroelektrisk
kvælstofaktieselskab"; se art. Kväfve,
sp. 430–431 med fig.). Elektrisk järnväg till
Tinnoset s. om Tinnsjöen, stora kajbyggnader
och automobiltrafik öfver Meheia (se d. o.) till
Kongsberg. N. står Öfver Skien i ångbåtsförbindelse
med Kristiania och utlandet; en 55,5 km. lång järnväg,
som skall förbinda N. med Porsgrund och denna stads
hamn Menstad, är (i nov. 1913) under anläggning,
och en gren af Sörlandsbanan skall beröra N. Orten,
som har flera hotell, skolor och
tidningar, blef i jan. 1913 egen stadskommun, afskild
från Hiterdals härad.
K. V. H.
Notodo’nta, zool. Se N o t o d o n t i d se.
Notodo’ntidae, zool., familj af spinnarfjärilar,
omfattande medelstora eller små arter med tjock,
ragghårig kropp, som når långt utanför de utbredda
bakvingarna. De tämligen smala framvin-garna
äro hos de flesta i bakre kanten försedda
med en utskjutande flik. Några erinra i sitt
utseende om nattflyn. Fjärilarna flyga endast om
natten. Med ett enda undantag öfvervintra de alla i
puppsta-diet. Larvernas utseende är mycket växlande,
ofta synnerligen egendomligt. Af denna familj
förekomma 24 arter i Sverige. Bland hithörande släkten
kunna nämnas Cerura (se Gaffelsvansar). Stauropus (se
Ekorrspinnare) samt Noto-donta, tandvingesläktet. Till
sistnämnda släkte höra 4 medelstora svenska arter,
tecknade i grå och bruna färger. Framvingarna ha i
bakre kanten en skarpvinklad, utskjutande, mörkt
färgad flik eller tand, som, då vingarna under
hvilan hållas takformigt hoplagda, bildar liksom en
öfver ryggen uppstående knöl. Larverna, som lefva på
asp, pil eller björk, äro på några af rygglederna
försedda med knölar, som kunna ge dem en ej ringa
likhet med knöliga kvistar. Till denna familj
plägar räknas äfven den i Sverige ej med visshet
förekommande processionsspinnaren (se d. o.). _
G- A-z.
Notogäa benämnes stundom den australiska regionen
(om denna se D j u r g e o-grafi, sp. 568).
"L-V.
Notohe’cta, Not one’c tidse, zool. Se V a
t-tenskinnbaggar.
Notorietet, egenskapen att vara notorisk (se d. o.).
Notorisk (af lat. notus, känd), allmänt bekant,
uppenbar. Jur. Föremål för bevis i process
äro hufvudsakligen fakta. De fakta, om hvilkas
bevisande kan vara fråga, måste vara relevanta,
d. v. s. omedelbart eller medelbart ega betydelse
för afgörandet af den rättsfråga, hvarom processen
rör sig. Icke alla relevanta fakta äro emellertid i
behof af bevis. Undantagna äro, utom andra fakta,
de s. k. notoriska. Vid bestämmandet af begreppet
notorietet har man att i främsta rummet
tänka på sådana fakta, som äro notoriska oberoende
af processen, hvilkas notorietet alltså faller
utom domarens speciella verksamhetskrets. Vanligen
bestämmer man notoriska fakta som allmänt bekanta
fakta. Vid denna bestämning må dock genast skarpt
framhållas, att det icke ges några i egentlig mening
allmänt bekanta fakta och att begreppet notorietet är
ett mycket relativt begrepp. Hvad som är notoriskt
under en viss tidsperiod eller på en viss tidpunkt
har ej denna egenskap under en annan period eller
i ett annat tidsmoment; hvad som är notoriskt på
en ort eller inom en befolkningskrets är det ej på
en annan ort eller inom en annan krets. Ett faktums
egenskap att vara notoriskt beror på ettdera af dessa
två förhållanden: antingen har faktum i fråga varit
föremål för omedelbart iakttagande af ett större antal
människor eller har det genom sättet, hvarpå kännedom
därom utbredts, blifvit notoriskt. I synnerhet hvad
den senare källan till notorietet angår, är det
nödvändigt att iakttaga mycken försiktighet och
öfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
