- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
73-74

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notorisk (af lat. notus, känd), allmänt bekant, uppenbar - Notoritet (Notorietet), egenskapen att vara notorisk (se d. o.). - Notornis, zool., ett fågelsläkte - Notoryetes, zool., ett pungdjurssläkte - Notos - Nototrema marsupiatum, Punggrodan, zool. Se Amfibier, sp. 836. - Noto vecchio, N. vetere. Se Noto. - Notplan, mus., detsamma som linjesystem (se d. o.). - Notre Dame, fr. ("Vår fru"), förk. N. D., fransk benämning på Jungfru Maria, Jesu moder - Notre-Dame-de-Paris, roman af Victor Hugo (se denne, sp. 1252). - Notre-Dames skolsystrar - Notsjö (fi. Nuutajärvi), glasbruk i Urdiala socken, Tavastland, Finland - Notskrift. Se Noter - Notslanga, artill. Se Fältskyttet. - Notsystem, mus. - Nottaljekätting ("nödtaljekätting"), sjöv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ken kritik. Mycket, som t. ex. genom tidningarna
kommer till allmänhetens kännedom, förtjänar ej att
som notoriskt tagas för godt. En fast gräns emellan
hvad som är att stämpla som löst rykte och hvad
som är att hålla för notoriskt sant, låter sig ej
uppställa. Den förståndige och erfarne mannens omdöme
är afgörande. Frågar man härefter, huru mycket man
med hänsyn till fakta, som sägas vara notoriska,
har att hålla för sannt utan bevis; måste svaret
bli, att i allmänhet notorieteten icke omfattar
detaljerna af ett faktum, ja att detta i själfva
verket ytterst sällan är fallet. Framför allt på grund
häraf är notorietetens betydelse i processen mycket
begränsad. Liksom man talar om det notoriskt sanna,
kan man tala om det notoriskt osanna. Från notoriskt
osanna fakta har man att skilja omöjliga fakta. -
För att i process bevis för ett notoriskt faktum
skall vara öfverflödigt, måste det vara notoriskt för
domaren. Att ålägga domaren som en plikt att förskaffa
sig kännedom om de notoriska fakta, som falla inom
en persons i hans ställning lefnadssfär, hvilket
en mening velat göra, synes icke rimligtvis böra
ifrågakomma. Men om man också icke kan antaga någon
skyldighet för domaren i ifrågavarande hänseende,
så gäller å andra sidan, att domaren eger ej mindre
om han på förhand har kännedom om ett faktum som
notoriskt, utan vidare bevis därför lägga det till
grund för sin pröfning än äfven, om han ej förut har
sådan vetskap, förskaffa sig densamma. Och till ett
notoriskt faktum eger domaren ex officio taga hänsyn;
för att ett sådant faktum skall beaktas, är alltså ej
nödvändig förutsättning, att det af part åberopas. -
Jämte de s. k. allmänt bekanta fakta, om hvilka
i det föregående varit tal, innefattar begreppet
notorietet en andra grupp af fakta, nämligen
sådana fakta, som domaren under utöfningen af sin
ämbetsverksamhet fått vetskap om. Hithörande fakta
äro antingen domarens egna ämbetshandiingar eller
ock sådana fakta, som förut af honom i hans egenskap
af domare iakttagits. Med afseende på denna grupp af
fakta möter den viktiga frågan, inom hvilka gränser
man får antaga notorietet; särskildt är detta af
vikt att afgöra med hänsyn därtill, huruvida domaren
får i en process tillgodogöra sig sin kännedom om
sådant, som han iakttagit i en annan, öfver hufvud
måste man for att ej komma till ohållbara resultat
draga trånga gränser för antagandet af notorietet
af ifrågavarande art. En plikt för domaren att
taga reda på hvad han förut som domare gjort eller
iakttagit kan man ej anse föreligga. Huruvida eller
i hvilken omfattning en forskningsrätt i sådant
afseende tillkommer honom, är delvis tvifvelaktigt.
E- K.

Notoritet (Notorietet), egenskapen att vara notorisk
(se d. o.).

Notornis, zool., ett fågelsläkte, tillhörande
ordn. Gruiformes och familjen Rallidæ (sumphöns),
som lefvat på Nya Zeeland, men numera torde
vara utrotadt. Det saknade flygförmåga.
L-e.

Notoryetes, zool., ett pungdjurssläkte, som
upptäcktes 1890 i Syd-Australien, väsentligen
skildt från de öfriga nu lefvande pungdjuren. Det
öfverensstämmer i många egenskaper med
insektätarsläktet Chrysochloris (se Guldmullvadarna)
såsom i den iriserande fallen, nässkölden, kraniets
och hjärnans form, kindtändernas beskaffenhet,
framfötternas utseende m. m. Dessa likheter kunna
betraktas som väsentligen uppkomna genom konvergens,
alltså genom likartadt lefnadssätt. Ty både N. och
Chrysochloris gräfva gångar i hård sand, och
deras organisation har därför anpassats på liknande
sätt. Ensamt bland alla pungdjur eger N. en nagel på
stortån. Pungbenen äro rudimentära. L-e.

Notos, de forne grekernas namn på den öfver Grekland
blåsande regn och åska bringande sunnanvinden, som
i "Vindarnas torn" i Aten afbildades som en yngling
med omvänd urna och på ena sidan upplyft mantel. Jfr
Auster. N. E-m.

Nototrema marsupiatum, Punggrodan, zool. Se Amfibier,
sp. 836.

Noto vecchio [nåtå vä’kiå], N. ve’tere. Se Noto.

Notplan, mus., detsamma som linjesystem (se d. o.).

Notre Dame [nå’tr da’m]> fr. ("Vår fru"), förk. N. D.,
fransk benämning på Jungfru Maria, Jesu moder;
namn på flera åt henne helgade kyrkor, t. ex. N. i
Paris. Benämningen ingår ock i namnen på flera
religiösa ordnar samt i åtskilliga ortnamn. Jfr
Madonna, Maria och Maria-kult, sp. 944.

Notre-Dame-de-Paris [nåtr da’m de pari’], roman af
Victor Hugo (se denne, sp. 1252).

Notre-Dames skolsystrar [nåtr
da’ms-]. Augustinkorherrarna (se Munkordnar)
bildade liksom andra ordnar äfven kvinnliga
grenar; en sådan var den i Frankrike 1598 stiftade
och af Paul V 1615 stadfästa kongregationen Den
h. Augustinus’ regulära korfruar af Notre Dame
,
hvilken tog som särskild uppgift att undervisa
den kvinnliga ungdomen. De fingo stor utbredning,
men ha illa medfarits i franska revolutionens och
senaste tidens stormar. Så mycket större utbredning
har tillkommit en efterbildning af mindre sträng
form, Notre Damos fattiga skolsystrar (ty. Arme
schulschwestern von Notre dame
), hvilken uppkom
1833 i biskopsstiftet Regensburg i Tyskland,
utbredt sig till Förenta staterna (1847), Ungern
(1858), England (1870) o. s. v. och nu är en af
de mest betydande skolsyster-kongregationerna; den
har 263 hus i Europa, 252 i Amerika och omkr. 5,000
medlemmar; de af systrarna undervisade barnen utgöra
omkr. 140,000. Se Heimbucher, "Orden und kongressationen
der katholischen kirche" II (2:a uppl. 1907).
Hj. H-t.

Notsjö (fi. Nuutajärvi), glasbruk i Urdiala socken,
Tavastland, Finland, inrättades 1795 af majoren
J. W. de Pont och sekreteraren H. Furuhjelm och
eges nu af bolaget Costiander & k:i. Tillverkningen
utgöres af fönster- och hushållsglas; dess
värde var 1911 omkr. 340,000 mark. Afsättningen
sker inom landet, utom något fönsterglas, som
exporteras till Ryssland. Arbetarnas antal är 130.
T. C.

Notskrift. Se Noter. - Till notskrift för blinda
nyttjas Brailles system (se Blindundervisning).

Notsianga, artill. Se Fältskyttet.

Notsystem, mus., sammanfattningen af alla de
musikaliska skriftecknen (se Noter); äfven detsamma
som linjesystem (se d. o.).

Nottaljekätting ("nödtaljekätting"),
sjöv., en strax ofvan vattenytan på hvardera sidan af rodrets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free